När föreligger fel i vara och vilka påföljder kan ett företag påtala då fel föreligger?
Jag har ett företag (A) som ingick ett avtal med ett annat företag (B) om köp av den senaste mobilen. Jag ingick sedan ett köpeavtal med företag (C) där företag C köper samtliga mobiltelefoner tillverkade av företag B.
Avtalet är undertecknad och klart. I avtalet innehåller bland annat följande avtalsvillkor:
"1. Varan ska hämtas hos företaget As lagerlokal den 11 November 2019
2. Risken för varan går över från säljaren till köparen när köparen har tagit hand om varan
3. Avlämnandet av varan sker när köparen har tagit hand om varan"
Den 11 Januari 2020 hämtade företaget C varan hos företaget A:s lagerlokal. Undersökningen av varan skedde direkt efter det att varan avlastades i företaget C:s lagerlokal. Medarbetare från företaget C undersökte, genom stickprov, 10 stycken mobiltelefoner av leveransen. Inget fel kunde hittas och varan lämnades i lokalen för distribution till olika butiker i Stockholm.
Den 14:a Januari 2020 fick företaget C felanmälningar från samtliga butiker i Stockholm. Felet handlar om ett fel i kretskortet som gör att det inte går att ringa från mobilen.
Jag undrar ifall företaget C kan kräva omleverans eller häva köpet av mig och i sådant fall varför? Vidare undrar jag om mitt företag behöver utge någon ersättning till företaget C?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga rör köp av lös egendom (mobiler) mellan två näringsidkare vilket innebär att Köplagen (KöpL) blir tillämplig. Observera dock att KöpL är dispositiv vilket innebär att reglerna endast blir tillämpliga då annat inte har avtalats. Jag utgår i min fråga från att samtliga företag är svenska och att det därför inte rör sig om internationellt köp.
Föreligger avtalsbrytande fel i varan?
I 17 § KöpL anges visa typförutsättningar som ska läggas till grund för bedömningen av varans avtalsenlighet om något annat inte följer av avtalet. Köparen ska, enligt första typförutsättningen, kunna utgå från att varan är ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används. I ditt fall brister det alltså redan på första förutsättningen eftersom en mobil som inte går att ringa med inte kan anses ägnad för det ändamål mobiler i allmänhet används till. Det föreligger alltså ett avtalsbrytande fel i varan.
Spelar det någon roll att risken för varan hade övergått på köparen?
Bestämmelserna om risken för varan reglerar vem av parterna som ska svara för att varan har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat. Om köparen bär risken för varan, är han skyldig att betala för varan om inte händelsen som medfört varans förstörelse beror på säljaren (12 § KöpL).
Du skriver i din fråga att det är avtalat att risken för varan går över vid omhändertagandet av varan och att företag C tog hand om varan den 11 januari 2020. Detta innebär alltså att du stod risken för varan fram till 11 januari 2020 och att företag C därefter stod för risken.
Risken för mobilerna har alltså övergått på företag C den 11 januari 2020 och felet uppmärksammades först 14 januari 2020. Ditt företag ansvarar dock för fel som funnits vid tidpunkten för riskövergången även om felet visar sig senare enligt 21 § KöpL. Jag uppfattar det som att företag B tillverkat mobilerna och det verkar högst troligt att felet uppstod vid tillverkningen. Därmed förelåg med största sannolikhet felet vid tidpunkten för riskövergången vilket innebär att det inte spelar någon roll att risken övergått på företag C, utan du är ändå ansvarig för felet.
Sammanfattningsvis spelar det ingen roll att risken för varan hade övergått på företag C vid upptäckten av felet om felet förelåg vid riskövergången vilket verkar vara sannolikt.
Vad krävs för att köparen ska kunna göra gällande fel i varan?
Huvudregeln vid köp är att köparen av en vara har bevisbördan för att felet fanns vid tidpunkten för riskövergången (NJA 2013 s. 524). Det är alltså företag C som måste bevisa att felet förelåg den 11 januari 2020. Jag kan inte med säkerhet uttala mig om hur en domstol skulle bedöma detta men enligt min mening är det sannolikt att felet förelåg eftersom det rör sig om fel i kretskortet och det är företag B som tillverkat mobilerna.
I 20 § KöpL anges också att köparen inte som fel får åberopa vad han måste antas känt till vid köpet. Vid köp av lös egendom har köparen inte en generell undersökningsplikt, men om varan faktiskt har undersökts före köpet får inte som fel åberopas vad som borde ha märkts vid undersökningen. Köpet anses klart när alla prestationer är fullgjorda (när du levererat varan och företag C betalat) så om undersökningen skedde innan företag C betalat kan företaget inte åberopa fel som borde ha märkts vid undersökningen. I NJA 1996 s. 598 uttalade HD att man vid bedömning enligt 20 § KöpL ska beakta "hur omfattande undersökningen varit och vilka praktiska möjligheter köparen med hänsyn till sina kunskaper och erfarenheter haft av att vid sin undersökning upptäcka felet". Jag har inte tillräckligt med information för att uttala mig om vad företag C borde märkt vid undersökningen men med tanke på att det rörde sig om kretskortfel som eventuellt är krångligt att undersöka förfaller det inte troligt att företag C förlorar sin rätt att påtala felet på denna grund.
Slutligen måste köparen reklamera felet inom viss tid för att få göra gällande påföljder. I ditt fall verkar företag C lämnat en så kallad neutral reklamation, vilket innebär att företaget meddelat dig om felet som uppdagats men inte angett påföljden. Enligt 32 § KöpL ska den neutrala reklamationen lämnas inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Skälig tid är inom 2 år enligt andra stycket samma paragraf vilket innebär att företag C har reklamerat felet i tid.
Vilka påföljder kan aktualiseras?
Vid fel i vara finns en viss påföljdshierarki vilket innebär att köparen inte kan göra gällande vilken som helst av påföljderna utan förutsättningarna för den påföljd som köparen önskar göra gällande måste vara uppfyllda.
De primära påföljderna är avhjälpande och omleverans (34 § KöpL). Avhjälpande kan krävas om det kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. Som ett alternativ till avhjälpande kan köparen begära omleverans om felet i varan är av väsentlig betydelse (vilket det är i det här fallet eftersom mobilerna inte går att ringa med). Du som säljare har rätt att välja mellan avhjälpande och omleverans så länge någon av dessa åtgärder inte medför väsentlig olägenhet för köparen.
De sekundära påföljderna är prisavdrag och hävning och dessa aktualiseras då avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen (37 § KöpL). Eftersom mobilerna i princip är obrukbara kommer prisavdrag troligen inte i fråga men företag C kan häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse och du som säljare insåg eller borde ha insett detta (39 § KöpL).
Parallellt med rätten att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning finns en generell rätt att kräva skadestånd (40 § KöpL). Säljaren ska ersätta den skada som köparen lidit på grund av att varan var felaktig om felet inte berodde på ett hinder utanför säljarens kontroll som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Det brukar vara svårt att visa att ansvar inte föreligger på grund av hinder utom säljarens kontroll då detta huvudsakligen tar sikte på sådana hinder som krig, naturkatastrofer och liknande.
Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av avtalsbrottet. Skadeståndet omfattar dock inte ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan (67 § KöpL). Huvudregeln är att ersättning endast ges för direkt skada, men om säljaren varit vårdslös, handlat i strid mot tro och heder, varit försumlig eller har utfäst specifika avtalsvillkor så kan även sådan indirekt förlust som räknas upp i 67 § 2 st. KöpL ersättas.
Sammanfattning och handlingsplan:
Sammanfattningsvis föreligger det ett avtalsbrytande fel i varan. Företag C har rätt att göra gällande felet om företaget kan visa att felet förelåg vid riskövergången den 11 januari 2020, samt att felet inte borde ha upptäckts vid undersökningen. Företag C kan i så fall i första hand kräva avhjälpande/omleverans och du har då rätt att välja vilken av dessa du föredrar. Om ingen av dessa påföljder kommer i fråga eller inte genomförs inom skälig tid kan företag C häva avtalet. I samband med avhjälpning/omleverans och hävning kan företag C också kräva skadestånd för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst, med mera på grund av avtalsbrottet.
Om det blir så att företag C påtalar att någon eller flera av påföljderna ska aktualiseras har du dock rätt att föra en regresstalan mot företag B. Eftersom felet troligtvis uppstod hos företag B vid tillverkningen av mobilerna kan du sannolikt aktualisera samma påföljder och få samma ersättning från företag B som företag C kräver av dig. Det som krävs för att regresstalan ska gå igenom är att du visar samma sak som jag har angett att företag C måste visa (att felet förelåg vid riskövergången och att felet inte borde upptäckts vid undersökning) samt att du reklamerar i tid. Jag rekommenderar alltså att du, om du inte redan gjort det, reklamerar felet till företag B så fort som möjligt så att du inte går miste om chansen att föra regresstalan.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
