När får en förundersökning läggas ned?
Hej Lawline!
Tack för alla bra svar under åren.
Åklagare Krister Petersson lade ner utredningen om mordet på Olof Palme med motiveringen att den skäligen misstänkte Stig Engström är avliden. Får en åklagare verkligen göra så juridiskt sett?
Under en mordutredning, och speciellt en så stor som Palmes, finns det många uppslag, och det är inte ovanligt att personer misstänks (av lika grad) under en tid för att senare avföras, och det i stället framkommer andra personer som misstänks. Engström var bara skäligen misstänkt. Dvs en lägre misstankegrad.
Det borde rimligen finnas hur många uppslag som helst att utreda i en så stor utredning som Palmes, som inte rimligen kan anses vara helt uttömda. Bara för att man inte kommer längre med ett intressant uppslag kan väl inte vara ett argument för att inte utreda alla andra uppslag?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Som jag förstår din fråga handlar den om när en förundersökning får läggas ner. Detta regleras i 23 kap. 4 § och 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (RB). Reglerna i den sistnämnda bestämmelsen, de s.k. "förundersökningsbegränsningarna", är dock inte av betydelse för denna fråga. Detta eftersom de framför allt avser brott som inte har högre straff än böter. Av 23 kap. 4 § st. 2 RB framgår ett generellt uttalande kring nedläggning av förundersökning; om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. Anledningar till att förundersökningen inte längre bör fullföljas kan exempelvis bestå av att det saknas bevis eller att brottet har begåtts av en utlänning som hunnit lämna landet. Men även om den misstänkte har avlidit ska förundersökningen läggas ned.
Avseende just Palmeutredningen återstod enligt åklagaren endast en misstänkt efter 34 års utredning. Denna misstänkte var just avliden och därmed fanns inte laglig grund för att åtala denne enligt 23 kap. 4 § RB. Förundersökningen måste ha någorlunda realistiska utsikter att åtminstone leda fram till ett klargörande av den aktuella situationen för att anses försvarliga att fortsätta lägga resurser på. Mot bakgrund av den synnerligen långa utredningstiden och att den enda misstänkte numera är avliden fattades därmed beslutet att lägga ned utredningen.
Om det således inte går att skaffa fram tillräcklig bevisning eller det finns annat skäl att lägga ner förundersökningen så meddelar åklagaren att något åtal inte kommer väckas enligt 23 kap. 20 § RB, ett s.k. "negativt åtalsbeslut". Förundersökningen kan också upphöra genom ett särskilt beslut om att den ska läggas ned.
Men bara för att förundersökningen numera är nedlagd betyder inte det att den inte kan upptas på nytt. Man brukar tala om att ett beslut att lägga ned en förundersökning inte vinner rättskraft eftersom den kan återupptas, exempelvis om det framkommit nytt material. Det finns då inget som hindrar att förundersökningen inriktar sig på samma misstänkte som tidigare enligt SOU 2010:14, sid. 191. Avseende just Palmemordet kommer denna möjlighet alltid finnas kvar då brottet mord aldrig preskriberas enligt 35 kap. 2 § brottsbalken (BrB). Således kan man inte säga att Palmeutredningen är definitivt avslutad endast för att förundersökningen i skrivande stund är nedlagd.
Till detta kommer, som du lyfter fram i frågan, att mannen fortfarande efter förundersökningens nedläggning är betraktad som skäligen misstänkt. För att anses skäligen misstänkt krävs enligt ett uttalande från Justitieombudsmannen, JO 1986/87:1 sid. 83, att "det finns konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte begått det antagna brottet". Tidigare ansågs att om förundersökningen avseende ett brott lades ned trots att en skälig misstanke kvarstod, kunde uppgifter om den misstänkte finnas kvar i vissa register, exempelvis polisens kriminalunderrättelseregister. Detta enligt den numera upphävda 21 § polisdatalagen. Möjligheten till lagring av uppgifter har dock trappats tillbaka till vad som nu framgår av 5 kap. 7 § st. 3 lagen om polisens behandling av personuppgifter. Där framgår att uppgifter i polisens spårregister får behandlas upp till 70 år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om brott som anges i 35 kap. 2 § st. 1 BrB, bland annat mord. Om förundersökningen skulle återöppnas finns alltså möjlighet att använda sig av material som tidigare samlats in kring den misstänkte.
Sammantaget sett får alltså en förundersökning läggas ned om man kan anse att utredningen kommit så långt den kan komma för närvarande. Men förundersökningen kan återupptas om det anses fruktbart att göra så, exempelvis då ny bevisning tillkommit.
Jag hoppas detta utgjorde ett svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
