Mot vem ska en talan väckas vid krav riktade mot ett dödsbo?

FRÅGA
M sambo med K. De köper en fastighet tillsammans. M avlider. Dödsbodelägare är dottern D och efterarvingen E. I arvskifte erhåller E ett framräknat penningbelopp. D övertar resten av boets tillgångar och skulder, inklusive fastighetsandelen. K beslutar att sälja fastigheten och informerar D om detta. Fastigheten säljs. Säljare är K och Ms dödsbo, som företräds av D.K ensam skriver under köpehandlingar och likvidavräkning för egen del och för dödsboets del genom fullmakt av D.Efter en tid blir K missnöjd med den likvidavräkning som hon själv har skrivit under. Hon tycker att hon borde ha fått mycket mera pengar. D är fortfarande ensam delägare till dödsboet, som trots arvskiftet ännu inte har upplösts. K stämmer D och kräver pengar.Är D rätt part? Borde inte talan riktas mot dödsboet?Osäker
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Det ska inledningsvis sägas att den här utredningen inte kommer att rendera i någon längre skrivelse eftersom mycket redan talar för att din uppfattning ligger helt i linje med gällande rätt. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är rättegångsbalken (RB).

Utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att det avtalsrättsliga förhållandet beträffande försäljningen av fastigheten förelåg mellan K och dödsboet som juridisk person. Den stämningsansökan som numera är inlämnad till tingsrätten torde utgöra en så kallad fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. Exakt vilket/vilka yrkanden, grunder och åberopanden K i egenskap av kärande har framställt är för mig ovisst (jfr 42 kap. 2 § 1 st. RB), men givet att dödsboet fortfarande existerar är det naturligtvis dödsboet som borde ha delgetts och formellt uppträda som svarandepart eftersom det till dags dato inte föreligger något faktiskt rättsförhållande mellan K och D personligen.

Mot bakgrund av det ovan anförda bör D i sitt svaromål göra en processinvändning om rättegångshinder (även kallat processhinder) och därigenom yrka att tingsrätten ska avvisa käromålet, 42 kap. 7 § 1 st. 1 p. RB. Enligt huvudregeln i 34 kap. 1 § RB ska domstolen egentligen beakta processhinderfrågan ex officio (självmant) och avvisa käromålet oavsett huruvida svaranden gör någon processinvändning eller inte. Vidare gäller inte sällan den så kallade påståendedoktrinen på det här området, vilket innebär att bedömningen görs på basis av kärandens påståenden, det vill säga de rättsfakta som denne åberopar som grund för sin talan.

I förekommande fall är det emellertid svårt för rätten att i vartenda mål upptäcka existerande rättegångshinder. Trots att många rättegångshinder som sagt ofta ska beaktas ex officio av rätten brukar det i praktiken förutsätta att svaranden gör en invändning om detta första gången denne för talan i målet. Samtidigt ska det noteras att om domstolen inte skulle uppmärksamma ett processhinder och istället döma i målet kommer ett sådant agerande i regel att utgöra ett grovt rättegångsfel, så kallad domvilla enligt 59 kap. 1 § 1 st. 1 p. RB, vilket kan leda till att en högre domstol (en hovrätt eller Högsta domstolen) undanröjer tingsrättens avgörande, något som för övrigt även kan ske efter att domen har vunnit laga kraft (när den inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel).

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sammanfattningsvis gör jag samma bedömning som du när det gäller talans väckande och vem som formellt bör uppträda som svarande. Slutligen förtjänas det också att säga att ett meddelat avvisningsbeslut inte är synonymt med att käromålet kommer att ogillas. Många processhinder kan avlägsnas och i det här fallet kan samma mål upptas till prövning om K avhjälper den bristande processförutsättningen genom att stämma rätt person (dödsboet). Ett ogillat käromål kan däremot inte prövas på nytt eftersom saken då är res judicata (avgjord) enligt 17 kap. 11 § 3 st. RB.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Parter i rättegången (120)
2021-04-29 Åtal vid misshandel och hemfridsbrott
2021-02-28 Måste en advokat företräda sig själv i rättegång?
2021-02-18 Åklagare lägger aldrig ned åtal
2021-01-31 Byta offentlig försvarare?

Alla besvarade frågor (92130)