Misstänkts rätt att ta del av förundersökningsprotokoll

2020-11-29 i Förundersökning
FRÅGA
Hej! Om man är misstänkt för ett bidragsbrott, kan åklagaren välja att lägga ner detta utan att ge tillgång till förundersökningen?Kan även brottsrubriceringen ändras innan åklagaren väljer att väcka åtal? Kan de gå ifrån att vara grovt innan man fått in handlingar Ifrån den misstänkte & haft förhöret med den misstänkta, till att bli en lägre grad?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om hur förundersökning går till hittar du i rättegångsbalken (RB), då främst 23 kap RB. Regler om förundersökningssekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Har en misstänkt rätt att få del av förundersökningsprotokollet om förundersökningen läggs ner?

En förundersökning är sekretessbelagd till att åtal väcks, då blir förundersökningsprotokollet istället som huvudregel offentligt (18 kap 1 § OSL). En misstänkt har absolut rätt att få del av förundersökningsprotokollet vid slutdelgivning (dvs när åklagaren anser att förundersökningen är klar och står inför valet att väcka åtal eller ej), se 23 kap 18a § RB. Som misstänkt kan man få ta del av visst förundersökningsmaterial tidigare genom en form av "deldelgivning", se 23 kap 18 § st 2 RB. Någon absolut rätt till sådan "deldelgivning" finns dock inte för den misstänkte utan det sker bara om uppgifterna kan lämnas utan men för utredningen. Det är åklagaren som beslutar om och hur en misstänkt ska få insyn i förundersökningen innan slutdelgivning. Om åklagaren väljer att lägga ner förundersökningen innan den kommit tillräckligt långt för att slutdelges så har den misstänkte alltså inte någon rätt att få titta in i förundersökningsprotokollet. Detta har att göra med att den misstänkte förlorar sin ställning som part när förundersökningen läggs ner. Förundersökningen kan läggas ner på grund av att åklagaren inte kunde nå upp till tillräckligt stark misstankegrad för att väcka åtal, om kostnaden för att fortsätta förundersökningens bedrivande skulle vara orimliga i proportion till brottet som man försöker utreda, osv. (se 23 kap 4-4a §§ RB). I praktiken är det ändå ganska vanligt att en åklagare lämnar viss information till den misstänkte och dennes eventuella försvarare om hur förundersökningen fortskrider, främst för att man behöver höra den misstänkte om vissa uppgifter. Men det finns som sagt inget absolut krav på att lämna sådan information till en misstänkt före slutdelgivning, utan det beror på om det kan antas vara till men för utredningen eller inte. Om en förundersökning läggs ner och den misstänkte inte har fått information om förundersökningen innan nerläggningen så kommer ingen information lämnas ut eftersom den före detta misstänkte då inte längre ses som part.

Kan rubriceringen ändras innan åtal väckts?

En brottsrubricering kan hela tiden under förundersökningen ändras av åklagaren. I det initiala skedet, när man precis fått reda på att ett brott har begåtts, kan det vara mycket svårt att rubricera detta korrekt. Om rubriceringen aldrig fick ändras under förundersökningens gång skulle detta medföra stora svårigheter i brottsutredningar! Det är åklagarens roll som förundersökningsledare att löpande under förundersökningen göra en objektiv bedömning av materialet och vid behov ändra rubriceringen. Det kan ju tex. framkomma uppgifter i en förundersökning som gör att det man som början hade rubricerat som mord, nu istället snarare verkar vara ett fall av vållande till annans död eller det man först hade rubricerat som stöld kanske hade ett mindre värde än vad man trott initialt och att man därför måste rubricera om till ringa stöld. Sådana uppgifter som gör att åklagaren rubricerar om gärningen kan både komma från den misstänkte eller från annat håll. Egentligen är faktiskt inte rubriceringen i sig det viktigaste när det gäller brottmål eftersom rätten aldrig är bunden till åklagarens rubricering (se 30:3 RB). Dvs, trots att en åklagare har rubricerat en gärning som exempelvis stöld så har rätten fortfarande möjlighet att ändra detta och döma till ringa stöld istället. Däremot är rätten alltid bunden av åklagarens gärningsbeskrivning och kan inte självmant "plocka in" gärningar i åtalet som åklagaren valt att inte ta med.

Jag hoppas att du känner dig nöjd med detta svar! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.

Med vänliga hälsningar

Paulina Asplund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Förundersökning (522)
2021-04-13 Hur vet man om man blivit polisanmäld?
2021-04-13 Hur ser en komplettering av förundersökning ut?
2021-04-13 Vad gäller när 16-åring sätts i arresten?
2021-04-09 Vad innebär att man är friad respektive att man är oskyldig?

Alla besvarade frågor (91196)