Misshandel vid samtycke, nödvärn och berusning
Fall: X och Y är ovänner och råkar i slagsmål. X ger Y en knytnävsslag som får blåtira och svullen läpp. X åtalas för misshandel. Hur ska domstolen bedöma situationen straffrättsligt om den tror på någon av Xs följande invändningar:
-De båda var överens om att de skulle slåss
-X var redlöst berusad och hen skulle aldrig göra något liknande i nyktert tillstånd
-Y var påväg att angripa X med en kniv när hen utdelade slaget
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Misshandel är ett brott som regleras i brottsbalken (BrB). Det är mycket riktigt att personen åtalas för misshandel eftersom X knytnävsslag innebär kroppsskada på Y (3 kap. 5 § BrB). För att dömas för misshandel så krävs det också att X har uppsåt att slå Y (1 kap. 2 § BrB). Det har X om han utdelar knytnävsslaget trots att X inser att det finns en risk att knytnävsslaget kommer tillfoga Y smärta (likgiltighetsuppsåt).
Om båda är överens om att man ska slåss
Att man är överens om att man ska slåss kan vara en rättfärdigande omständighet till misshandeln (24 kap. 7 § BrB). Det krävs emellertid att samtycket inte är oförsvarligt i sig och att det är genuint och lämnat med insikt i eventuella konsekvenser. När det gäller misshandel är frågan om samtycke något oklar. Det finns situationer där det är helt okej och andra situationer där det inte är okej att samtycka till en gärning. De omständigheter som bör beaktas vid avgörandet av om ett samtycke gäller i dessa situationer eller inte är främst skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och gärningens sociala värde. Klart är dock att det går att samtycka till ringa misshandel (3 kap. 5 § BrB) men inte till grov misshandel (3 kap 6 § BrB)
Ett rättsfall som är av relevans i situationer som dessa är NJA 1993 s. 553. Det handlade om två pojkar (15 år) som "skojbråkade" i korridorerna i skolan. Det som började som ett bråk på skoj slutade dock med att den ena pojken slog den andre så att han tappade medvetandet, pojken åtalades för misshandel. Det bedömdes dock som att båda pojkarna i princip varit lika aktiva under bråket. HD uttalade att när två ungdomar inlåter sig i bråk med varandra följer därav att båda är inställda på att ofreda den andre och i någon utsträckning tillfoga varandra smärta och ringa övergående skador (t.ex. blåmärken och mindre svullnader). Så länge slagsmålet håller sig på den nivån, ansågs det ligga i situationen som sådan att det inte kan bli fråga om ansvar för misshandelsbrott. Detta p.g.a. samtyckets ansvarsbefriande verkan.
Om X är berusad
Enligt 1 kap. 2 § BrB så ska man i princip inte ta hänsyn till självförvållat rus när man gör bedömningen huruvida en handling är ett brott eller inte. Så att mannen i fråga var berusad bör inte föranleda någon annan bedömning. Dock kan det i någon mån ha betydelse när det gäller påföljden om mannen anses vara tillfälligt sinnesförvirrad.
Om Y håller på att angripa X med en kniv
Om Y håller på att angripa X med en kniv så handlar han i nödvärn 24 kap. 1 § BrB. Y:s angrepp ger X rätt att genom våld försvara sig, förutsatt att det inte är uppenbart oförsvarligt. Om Y har en kniv torde det inte vara uppenbart oförsvarligt för X att slå Y med knytnäven för att avvärja anfallet.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och har du några ytterligare funderingar så är du välkommen att höra av dig till oss igen!
Många vänliga hälsningar,
