Måste jag betala tillbaka felaktigt utbetald lön?
Jag är skoladmin i en kommun. Har jobbat 75% och uppburit 25% perm sjukers. I okt 2016 blev jag långtidssjukskriven. Jag provade i juni 2018 att jobba 25% av mina 75%, men blev dåter heltidssjukskriven 28 jun tom 31 okt 2018. Jag hade då fått några 100 för mycket i lön, vilket jag återbetalade. I början av dec får jag besked om att jag uppbär perm sjukersättning 100% fr o m 1 okt 2018. Efter nyår får jag ett krav på drygt 18000 kr. Förkl är kortfattad men tolkas som att mitt sjukintyg för okt inkommit för sent och att jag fått lön för okt. Det stämmer inte. Jag kontaktar löneadmin på min arbetsplats som pratar med löneavdeln (enl praxis). De är otrevliga mot henne och ger inga förklaringar, accepterar inte mina kontoutdrag eller lönebesked på 0 kr. Jag försöker själv kontakta dem men lyckas bara komma fram vid ett tillfälle. Då säger den jag talar med att rätt person kommer att ringa mig. Så sker inte. Jag kontaktar då HR, som hjälper mig att bestrida fakturan och reda ut vad som hänt. Det tar tid även för dem, men till slut får de ett svar som tolkas som att de dragit min lön månaden efter vilket skulle innebära att felet uppstått i okt 2016. Detta stämmer inte med vad som sägs i kravet. Kravsumman är på 2018 års lön. Jag har aldrig fattat att jag varit skyldig pengar, och min löneskuld var ju dessutom reglerad några mån tidigare. Pengarna är förbrukade, det var ju över 2 år sen jag fick lön från dem Är jag återbetalningsskyldig? Kan jag åberopa god tro?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När jag läser din fråga tolkar jag det som att du undrar om du är återbetalningsskyldig för de 18 000 kr som du fått i lön samtidigt som du fått sjukersättning, och att din arbetsgivare hävdar att detta ska vara för oktober 2016. I mitt svar kommer jag att börja gå igenom principen condictio indebiti vilken är en allmän avtalsrättslig princip som rör återbetalningsskyldighet av en felaktig utbetalning. Principen är inte reglerad i lag, men den är tillämplig på förhållandet mellan en arbetstagare och en arbetsgivare. Därefter kommer jag göra en bedömning av om jag tror gäller för dig i din situation.
Först vill jag dock nämna att mitt svar förutsätter att det inte finns ett kollektivavtal på din arbetsplats. Det är nämligen möjligt att avtala om andra villkor för återbetalning i ett kollektivavtal, och det är inte heller helt ovanligt att så sker. Om du och din arbetsgivare är bundna av ett kollektivavtal så föreslår jag att du tar reda på vilka villkor som gäller istället. Du bör kunna vända dig till den fackorganisation som är part i kollektivavtalet för att få reda på vilka regler som gäller istället.
Vad är principen om condictio indebiti?
Enligt den här principen är en arbetstagare alltid skyldig att betala tillbaka felaktigt utbetalad lön till sin arbetsgivare, förutom då arbetstagaren kan hävda att hen mottagit pengarna i god tro och därefter spenderat dem. Att vara i god tro innebär att du inte misstänkt att någonting inte stått rätt till. För att undantaget ska gälla ska du dock inte heller haft anledning att misstänka att du fått för mycket pengar. Det handlar alltså om en objektiv bedömning av om situationen generellt sett är så att en arbetstagare bör ha märkt att något inte var helt korrekt. Det innebär att det tyvärr inte räcker att du själv inte insett eller över huvud taget uppfattat att du fått för mycket pengar.
Har du varit i god tro?
Det ställs ganska höga krav för att du som arbetstagare ska kunna hävda att du fått pengarna i god tro. Ju större belopp det rör sig om desto svårare är det att hävda god tro. Här får det betydelse hur mycket större utbetalningen var än den utbetalning du brukar få. Det kan vara lättare att bevisa att man varit i god tro om ett lite större belopp byggts upp genom många små utbetalningar över en längre tid än om du fått ett stort belopp utbetalt vid ett enda tillfälle. Av praxis framgår att det är lättare för en arbetstagare att hävda god tro om avlöningsförhållandena varit svåra att överblicka, exempel om lönespecifikationen varit svår att avläsa. Som arbetstagare förväntas du dock att undersöka din lönespecifikation noga om du får ett belopp som skiljer sig mycket från det du normalt brukar få utbetalt.
Baserat på den information du tagit med i din fråga, och utifrån min tolkning av den informationen, har jag har därför svårt att se att du skulle kunna hävda att du varit i god tro om du fått 18 000 kr i lön för oktober 2016 samtidigt som du fått sjukersättning för hela månaden.
Hur länge kan arbetsgivaren kräva en återbetalning?
Om inga andra villkor finns avtalade så gäller vanliga preskriptionsregler, vilket innebär att din arbetsgivare kan ställa krav på återbetalning upp till tio år tillbaka i tiden (Preskriptionslagen 2 §). Det finns därför egentligen inga hinder för din arbetsgivare att kräva tillbaka en felaktigt utbetalad lön från två år tillbaka.
Sammanfattning
Grundregeln är att den som fått en felaktig utbetalning är skyldig att betala tillbaka allt. Undantaget är om du kan hävda att du varit i god tro och sedan spenderat pengarna. I bedömningen av om du kan anses ha varit i god tro har det betydelse hur stort "överskott" du fått och under hur lång tid detta byggts upp. Om du får en ganska mycket större utbetalning än vanligt är det dessutom upp till dig att kolla igenom din lönespecifikation. Din arbetsgivare har rätt att kräva tillbaka den felaktigt utbetalda lönen i upp till tio år.
Hur går du vidare?
Av din fråga förstår jag det som att din situation är väldigt rörig, och att din arbetsgivare inte ens verkar ha koll på vad återkravet egentligen kommer ifrån. Som jag ser det handlar det mycket om vad som kan och inte kan bevisas i din situation. Din arbetsgivare måste bevisa att du fått för mycket betalt, och under vilken period detta ska ha skett. Om de kan ge klara besked om när du ska ha fått utbetalningen blir dock utgångspunkten att du är återbetalningsskyldig, så då hamnar bördan på dig att bevisa att du varit i god tro. Jag förstår att det inte känns rätt att bara betala tillbaka pengarna utan att veta att det är vad du måste göra.
Jag menar att du bör kunna kräva att din arbetsgivare ger ett klart besked om när betalningen ska ha gjorts innan du betalar tillbaka och att de sedan framställer ett nytt återbetalningskrav med rätt uppgifter. Eftersom det varit så svårt för dig att få ett klart svar från din arbetsgivare kan det dock vara en idé att ta hjälp av en professionell jurist som kan hjälpa dig att framställa dina krav. Lawline har duktiga jurister och om du skulle vara intresserad av att ta hjälp av någon av dem kan du kontakta mig på natalie.accord@lawline.se. Om du är medlem i en fackorganisation kan du även vända dig till dem för att få mer praktisk juridisk hjälp.
Om du och din arbetsgivare inte kan komma fram till en lösning som ni båda är överens om så kan du ta processen till domstol. Att ansöka om stämning i domstolen kostar 2 800 kr, vilket du dock får tillbaka om du skulle vinna. Om du däremot förlorar så måste du stå för dina egna samt din arbetsgivares rättegångskostnader.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du fortfarande har funderingar kan du ställa eventuella följdfrågor i ett mail som du skickar till adressen ovan. Annars önskar jag dig lycka till och att din situation löser sig!
Vänliga hälsningar,
