Makars och särkullbarns arvsrätt

FRÅGA
Min make äger fastigheten. Vad händer om han går bort? Vi har två särkullbarn vardera. Inga gemensamma barn.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågor vad gäller arv regleras i ärvdabalken (ÄB) och regler gällande bodelning när någon avlidit regleras i äktenskapsbalken (ÄktB)

Bodelning om din make går bort

Det första som händer när en make avlider är att bodelning sker (9 kap. 1 § ÄktB). En bodelning innebär att det giftorättsgods som finns i äktenskapet ska delas på hälften mellan er båda. Inom äktenskap är all egendom som ni båda äger som utgångspunkt giftorättsgods, så länge den inte är enskild egendom. Detta gäller all egendom, oavsett om den införskaffats innan ni gifte er. Giftorättsgods kan dock bli enskild egendom exempelvis genom äktenskapsförord eller testamente. (7 kap. 1-2 § ÄktB) Jag utgår ifrån att huset din make äger inte är enskild egendom utan giftorättsgods. Därför ska huset ingå i en eventuell bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att ni delar lika på husets värde, trots att din make står som ensam ägare till det.

Arvsrätten för dig och särkullbarnen

Den som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, som även kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska då dela lika på arvet och den del barnen har rätt till kallas för arvslott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Även den efterlevande maken har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före eventuella gemensamma barns arvsrätt. I ditt fall ser dock situationen annorlunda ut, eftersom ni inte har några gemensamma barn men istället har två särkullbarn vardera. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, vilket innebär att din makes barn kommer ha rätt till att få ut sin arvslott direkt efter att pappan avlider och du har därmed inte rätt att ärva hans kvarlåtenskap (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Den efterlevande maken har dock alltid rätt till att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. År 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr. En efterlevande make skulle alltså år 2020 ha rätt till fyra gånger det beloppet, vilket blir totalt 189 200 kr. Med detta menas att din makes barns rätt till arv kan inskränkas om din totala egendom efter bodelningen inte uppgår till den summan. Då har du rätt till att få ut så mycket ur arvet så att du uppnår beloppet. (Observera: Tänk på att prisbasbeloppet ändras varje år.)

Det kan också förekomma att ett särkullbarn väljer att avstå från arvet till förmån för den efterlevande makan och ta ut efterarv istället. I så fall kommer den efterlevande makan, d.v.s. du, kunna ärva hela särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt (3 kap. 9 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att du inte får testamentera eller ge bort egendomen, men att du i övrigt får använda arvet hur du vill och att särkullbarnet kommer få ut sin andel efter din bortgång istället.

Vad gäller dina egna särkullbarn, kommer de inte ärva någonting av din make, just eftersom de inte är hans bröstarvingar. Deras arv kommer bestå av den kvarlåtenskapen som du lämnar efter dig vid din bortgång.

Vad innebär detta för dig?

Detta innebär att om din make avlider har du inte rätten att ärva efter honom, utan det är hans två barn som kommer få hela hans kvarlåtenskap. Du kommer behålla din del i bodelningen, men din makes del kommer alltså gå till hans barn. Beroende på hur huset har delats upp i bodelningen kan detta innebära att din makes barn kommer äga hela eller en del av huset. Annat skulle gälla om ett eller båda särkullbarnen väljer att avstå från sin arvslott och istället väntar på efterarv. Ditt skydd i denna situation är åtminstone att du har rätt till fyra prisbasbelopp.

Om ni vill förändra situationen

Om detta inte är den situation ni önskar finns det möjlighet att ändra på den genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Din make kan genom ett testamente bestämma vem hans kvarlåtenskap ska gå till. Exempelvis kan han skriva att du ska ärva fastigheten efter honom. Ett särkullbarn kan dock välja att jämka testamentet vilket gör att de ändå har rätt att få ut arv direkt, men endast sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). En laglott är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Resterande kvarlåtenskap skulle då tillfalla dig med full äganderätt, vilket innebär att du även kan ge eller testamentera bort egendomen.

Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.

Vänligen,

Kamile Rumsaite
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom (20)
2020-06-04 Kan man göra så att viss egendom endast tillfaller ena maken och dennes barn?
2020-05-06 Hur gör man så att de gemensamma barnen ärver direkt vid ena makens död?
2020-04-03 Makars och särkullbarns arvsrätt
2018-11-21 Kan min frus särkullbarn få lika mycket i arv som mina biologiska barn?

Alla besvarade frågor (86388)