Lagar som styr sekretess och ärendehantering kring barn
Hej!
Vilken/vilka lagar är det som styr sekretess kring barn?
Främst när det gäller mot vårdnadshavare, anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, vad som får/ska skrivas i ett barns journal etc.
Lawline svarar
Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag kommer börja med att svara på din fråga gällande sekretess, sedan svara på vad som gäller för vårdnadshavare, anmälningsplikt och sist handläggningsåtgärder rörande barnärenden. Svaret blev långt, men du hittar svar på de olika frågorna under delrubrikerna.
Sekretess kring verksamheter som kommer i kontakt barn
Den allmänna lagen kring sekretessregler heter offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Lagen är pedagogiskt uppdelad, med angivna kapitel rörande de olika verksamheter som bl.a. barn kan komma i kontakt med. Man kan därför relativt lätt hitta de sekretessregler som gäller för den verksamhet barnet är i kontakt med.
OSL är emellertid en stor lag. Det kan därför vara svårt att hitta i den de första gångerna man slår i lagen. Här är några exempel på de mer vanligt förekommande bestämmelserna när det kommer till barn. Det finns sekretessbestämmelser som gäller inom alla områden (skola, vård, socialtjänst, och så vidare) och de finns i 21 kap. OSL. Mer specifika kapitel för verksamheter som ofta kommer i kontakt med barn är bl.a. 23 kap. som rör skolan, 25 kap. som rör hälso- och sjukvård, samt 26 kap. som rör bl.a. socialtjänst.
Exempelvis gäller bestämmelserna som finns i 25 kap. OSL när barnet har varit i kontakt med vårdcentralen
Sekretess mot vårdnadshavare
Sekretess gäller även mot barnets vårdnadshavare, om det inte faller områden inom det s.k. föräldraansvaret. Då gäller sekretessen endast om det finns en annan bestämmelse i OSL som frångår föräldraansvaret eller om barnet skulle lida betydande med om uppgiften kom ut till vårdnadshavaren (se 12 kap. 3 § OSL). Föräldraansvaret finns utlagt i 6 kap. 11 föräldrabalken. Typexempel på sådana uppgifter som vårdnadshavarna typiskt sett har rätt att ta del av är om barnets hälsa eller om det har förekommit incidenter i skolan. Regeln i 12 kap. 3 § OSL ska göra det möjligt för vårdnadshavarna att faktiskt kunna ta sitt ansvar över barnet.
Exempel på när barnet skulle lida betydande men om uppgiften kom ut till vårdnadshavaren, dvs. att uppgiften inte ska lämnas ut till dem, är om personalen misstänker att föräldrarna kan utöva våld mot barnet om de får reda uppgifterna. Att vårdnadshavarna skulle bli besvikna eller att barnet skulle må dåligt över att de fick reda på något, medför inte att även sekretessen gäller mot dem. I sådana fall skulle en lärare sakna möjlighet att meddela vårdnadshavarna om barnet riskerar att inte få godkänt i ett ämne.
Anmäla missförhållanden
Anmälningsplikten finns reglerad i en annan lag, 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Generellt kan man säga att alla verksamheter som berör barn och unga har en plikt att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller såväl myndigheter som enskilda verksamheter. Anmälningsplikten är långtgående och allt från spelande om pengar till större konsumtion av alkohol eller bråk inom familjen, kan medföra att det behöver göras en anmälan. Vidare är anmälningsplikten total i det hänseende att personen behöver anmäla fastän man tror sig veta att "inget kommer ändå hända av anmälan". En tjänsteman kan därför inte skydda sig med att "anmälningar är meningslösa! Socialtjänsten gör ändå inget!". Tjänstemannen ska anmäla missförhållanden och misstanke om sådant.
Utöver de verksamheter som nämns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, så har alla, även de som inte arbetar med barn och endast hör något ryktesvägen, en (i brist på bättre ord) moralisk skyldighet att anmäla missförhållanden gällande barn till Socialnämnden. Det följer av 14 kap. 1 c § socialtjänstlagen. Skyldigheten i bestämmelsen är dock endast en uppmaning från lagstiftaren.
Utredningsmaterial och journalföring
Dokumentationskravet för socialtjänsten återfinns i 11 kap. 5, 6 och 8 § socialtjänstlagen. Till att börja med så har socialtjänsten dokumentationskrav när det kommer till handläggning av ärenden som rör enskilda och beslut om stödinsatser, vård och behandling. Det som ska dokumenteras är de åtgärder som vidtas, vilka beslut som har tagits, samt även de faktiska omständigheter och händelser som har betydelse. Dokumentationen ska även utformas så att den barnets integritet respekteras. Barnet bör även få möjlighet att kontrollera dokumentationen och även få möjlighet att kommentera om den anser att något är oriktigt. En sådan kommentar ska antecknas.
För att svara på den sista frågan. Det som är relevant får och ska dokumenteras. Tjänstemannen ska dock vara sakliga och opartiska i dokumentationen och undvika att spekulera om förhållanden. Vidare ska de undvika att använda ett moraliserande eller domderande språk. Utöver det, finns det inte direkt några begränsningar. Det vill säga, det finns inte någon uppgift som inte får antecknas om den är relevant för ärendet. Det är istället av vikt att allt relevant faktiskt kommer med i dokumentationen. På det sättet har parterna en reell insiktsmöjlighet, och om det utmynnar i ett beslut och parterna överklagar det, har överinstansen större möjligheter att kontrollera riktigheten hos beslutet. En gedigen dokumentation förkortar även handläggningstiderna och medför också att det faktiskt fattas ett korrekt beslut.
Avslutning
Som framgår ovan så finns det många regler när det kommer till sekretess och verksamheter som rör barn. Jag hoppas du känner att du har fått svar på dina frågor. Du är varmt välkommen att fråga något mer om du undrar över något mer.