Krävs fler bevis än målsägandens uppgifter för att döma någon för brott?
Min kompis sitter just nu i häkte för barnvåldtäkt. Detta ska ha skett mellan 2012 och 2013. Min fråga är: Kan det bli en fällande dom, så att han får sitta i fängelse, trots att det inte finns DNA-bevis eller andra bevis utöver vad personen som anmält själv har sagt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Du är välkommen att publicera en kommentar och efterfråga mer information om du anser att mitt svar på något vis är ofullständigt. Observera dock att mitt svar medvetet är allmänt formulerat (något annat är inte möjligt mot bakgrund av den kortfattade bakgrundsbeskrivning du givit mig).
Grundförutsättningen för att någon i Sverige ska kunna dömas för brott, oavsett om det gäller t.ex. en stöld eller ett sexuellt övergrepp, är att det ska vara ”ställt bortom rimligt tvivel” att den åtalade personen har begått gärningen. Detta utgöra ett mycket högt beviskrav, i praktiken ska det i domstolens ögon framstå som osannolikt att den åtalade inte gjort sig skyldig till gärningen. Skälet till detta är, naturligtvis, att det vore djupt olyckligt om oskyldiga människor hamnade i fängelse eller drabbades av andra straff från samhällets sida.
I Sverige gäller fri bevisvärdering, vilket innebär att det saknas särskilda regler för hur domstolens ledamöter ska bedöma ett bevis. Det är helt enkelt upp till ordföranden och nämndemännen att, baserat på sina egna förmågor och liknande fall, att resonera kring trovärdigheten i exempelvis ett vittnesmål.
När det kommer till sexualbrott så är det inte ovanligt att den enda bevisning som finns är målsägandens uppgifter. I ett sådant läge krävs att målsäganden lämnar en mycket trovärdig berättelse för att den ensam ska kunna läggas till grund för en fällande dom. Annorlunda uttryckt bör den åtalade inte bli fälld om hans uppgifter framstår som lika trovärdiga som målsägandens eller något mindre tillförlitliga.
Situationen blir delvis annorlunda när ett barn är inblandat. Rör det sig om en väldigt ung person kan det givetvis inte krävas att hen ska kunna redogöra för händelsen på ett lika tydligt sätt som en vuxen person. Det kan då bli aktuellt att anlita en eller flera sakkunniga personer, t.ex. psykologer med expertis på barns trauman, som vittnen. I ett sådant scenario är det upp till domstolen att bedöma huruvida det vittnena säger om sina iakttagelser av barnet och hens beteende i anslutning till övergreppet är tillräckligt för en fällande dom.
Sammanfattningsvis är svaret på din fråga ja. Din vän kan bli dömd för våldtäkt mot barn enbart baserat på målsägandens historia. Kravet är dock att målsägandens uppgifter framstår som betydligt mer trovärdiga än din väns version av händelseförloppet.
Med vänlig hälsning,
