Korttidspermittering, jour- och beredskapstid

FRÅGA
Hej, om man är korttidspermiterad med 60% men fortfarande jobbar lika mycket som innan permitteringen va kan hända då, räknas jour och beredskap in i arbetstiden
SVAR

Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Jag uppfattar det som att du först undrar hur läget ser ut med ens lön vid de fall då man är korttidspermitterad men fortfarande jobbar lika mycket som innan permitteringen, samt ifall jour- och beredskapstid räknas in i ens arbetstid. Nedan kommer en redogörelse för dina frågor.

Samma arbetstid under en korttidspermission – Vad gäller?

Under tiden du omfattas av korttidsarbete (korttidspermission) får inte arbetsgivaren kräva att du arbetar mer än den avtalade tiden. Jag antar här att arbetsgivaren får statligt bidrag för de kostnader som uppkommer i samband de minskade arbetstiderna. Att arbetsgivaren då kräver att du som anställd arbetar mer än den avtalade tiden som stödet avser, strider det mot regelverket och arbetsgivaren blir då återbetalningsskyldig gentemot staten. Själva syftet med korttidspermitteringen är att du ska jobba mindre timmar, med en något mindre utbetalad lön.

Mer om korttidspermittering (som numera kallas för korttidsarbete) kan du läsa på tillväxtverket.

Räknas jourtid in under arbetstid?

Som huvudregel ingår inte jourtid i den ordinarie arbetstiden. Undantaget är om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället (6 § arbetstidslagen). Här finns då ett tak vad gäller uttagande av jourtid med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Arbetsgivaren har en skyldighet att föra anteckningar för dig och övriga anställda som har jourtid (11 § arbetstidslagen).

I första hand får man vända sig till sitt kollektiv- eller anställningsavtal på ens arbetsplats angående specifika reglerna för jourtid (tider, ersättning osv.).

Räknas beredskap in under arbetstid?

Vad beredskap innebär är att en anställd står till arbetsgivarens förfogande utan att behöva vara på arbetsplatsen, för att kunna jobba om behov uppstår.

En anställd ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Detta kallas för veckovila. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer (14 § första stycket arbetstidslagen). Enbart om om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, får en avvikelse från den nyss nämnda huvudregeln göras. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att den anställde ges motsvarande kompensationsledighet (14 § tredje stycket arbetstidslagen). I arbetstidslagen finns inga fler bestämmelser som behandlar just beredskap, utan återigen är det kollektivavtalet/anställningsavtalet som närmare reglerar vad som gäller för beredskap på arbetsplatsen. Utifrån de flesta kollektivavtal och anställningsavtal så är beredskapstid semestergrundande arbetstid och beredskapsersättningen behandlas som semesterlönegrundande rörlig lön.

Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan!

Med vänliga hälsningar,

Adam Rajab
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom OB-ersättning och övertid (68)
2020-10-20 OB-ersättning
2020-10-13 Kan en arbetsgivare ändra mitt schema så jag behöver jobba helger?
2020-09-29 Kan min chef beordra övertid till mig som timanställd?
2020-08-29 Hur ska övertid och mertid räknas?

Alla besvarade frågor (86481)