Kortfattat om beviskravet i brottmål, domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering.

2016-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA
En person skyller på en död under rättegång. Bevisningen är väldigt svag. Man väljer att tro på den misstänkte om att hans döde vän är den skyldige. Jag vet med säkerhet att det är omöjligt att den döde skulle vara skyldig. Vad kan jag göra?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

Eftersom jag inte har någon information om omständigheterna som ligger till grund för domstolens friande dom, så kan jag inte exakt förklara för dig varför domstolen valt att tro på den tilltalades uppgifter om att hans avlidne vän var den som utförde den straffbelagda gärningen. Däremot kan jag redogöra kort om beviskravet i brottmål och för domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering.

Beviskravet och bevisbördan

Först måste tydliggöras att det är åklagaren som har bevisbördan i brottmål och inte den som står tilltalad. För att åklagaren ska lyckas övertyga domstolen att rätt gärningsman står tilltalad så krävs det att åklagaren styrker bortom rimligt tvivel (beviskravet i brottmål) att gärningen begåtts av den tilltalade. Bortom rimligt tvivel innebär att bevisningen ska vara såpass entydig att det inte finns några rimliga alternativa gärningsmän. Rimligt tvivel kan uppstå på många sätt. Däremot innebär det inte automatiskt att den tilltalades förnekelse eller alternativa förklaringar till vem som begått gärningen medför rimliga tvivel om dennes skuld. Ibland kan domstolen lämna en uppgift helt utan avseende eller konstatera den har ett lågt bevisvärde vid bevisprövningen, bl.a. antingen för att uppgiften i sig är osannolik eller att uppgiften kommer från en person som inte är trovärdig eller att dennes uppgift i sig inte är tillförlitlig av någon anledning.

Den fria Bevisprövningen

Det finns således inga bestämda lagreglerade riktlinjer eller metoder för hur bevisning ska värderas av en domstol, förutom att domstolen själva oftast använder sig av olika teoretiska metoder för hur de ska pröva bevisning och vilken betydelse sådan bevisning ska tillmätas i målet. Det enda som föreskrivs i lagen är att domstolen skall pröva vad som är bevisat efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit i målet, se Rättegångsbalken (RB) 35 kap 1§. Den enda begränsningen för domstolens bevisprövning är att den slutliga domen enbart får grundas på sådana omständigheter och bevis som lagts fram vid huvudförhandlingen. Det senare är ett uttryck för den s.k. omedelbarhetsprincipen som är reglerad i RB 30 kap 2§.

Avslutande kommentar

Att den tilltalade i din situation gått fri från straffansvar beror helt enkelt på att domstolen ansett att vederbörandes skuld inte styrkts bortom rimligt tvivel. Att domstolen eventuellt ansett att en rimlig alternativ gärningsman kan ha varit den avlidna person, beror möjligtvis på att den tilltalades uppgifter om detta har bedömts ha ett visst bevisvärde i målet. Däremot kan målets utgång likaväl grundats på andra omständigheter som medfört rimliga tvivel om den tilltalades skuld. Det är även tveksamt att domstolen i domskälen uttryckt att den döde varit den skyldige, utan här har domstolen troligen bedömt att det, utifrån den bevisning som framlagts i huvudförhandlingen, rimligen inte kan bortses att en möjlig alternativ gärningsman begått den straffbara gärningen.

Vad Du ska göra?!

Om Du av någon anledning innehar information som med säkerhet kan bekräfta att den döde omöjligen kan ha varit den som utfört den brottsliga gärningen, råder jag dig att omedelbart ringa till den åklagarmyndighet som handlägger ärendet och berättar för dem om vad du vet. Om det inte gått mer än 3 veckor efter att domen meddelats eller avkunnats så har åklagaren fortfarande möjligheten att överklaga domslutet. Detta förutsätter att målet inte gått hela vägen till Högsta domstol (HD) och att den slutliga domen därmed inte meddelats eller avkunnats av denna instans (sista instans). Om målet gått hela vägen till HD så finns det dessutom möjlighet till att använda sig av s.k. extra ordinära rättsmedel, dvs. resning i föreliggare fall, enligt RB 58 kap. Resning beviljas dock väldigt sällan, särskilt när resning ansöks till nackdel för den tilltalade.

Hoppas du fått ett någorlunda tydligt svar på din fråga.

Vänligen,

Arash Ghavamnejad
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bevis och bevisning (346)
2020-12-01 Blir utvecklingsstördas utsagor betrodda i rättssalen?
2020-11-30 är bevisning som läckt värdelös i domstol?
2020-11-30 Hur kan jag bevisa att jag inte haft mobilen i handen medan jag kör?
2020-11-23 beviskrav i brottmål och tvistemål

Alla besvarade frågor (86882)