Kommunens beslut

2021-03-29 i Myndigheter
FRÅGA
Hej! Vi ligger i tvist med en kommun gällande vårt barn, som vi anser inte fått det stöd hon är brättigad till. Samt att kommunen inte svarar på våra frågor kring insatser de gjort eller bristen på dessa (Diskriminering?). Vår dotter har intellektuell funktionsnedsättning, ADD, orossyndrom m.m. Nu till våra två frågor: Fråga 1: - Kommunen har i skrivelser för underlag kallat oss för otillförlitliga, trots ljudinspelningar som stödjer våra utsagor. Faller detta under Brottsbalken som förtal? Vi jobbar otroligt mycket med våra barn och få detta kastat på oss känns fruktansvärt kränkande. Fråga 2: -Kommunen har ändrat i ett beslut i efterhand efter det att det kommunicerats till oss, får man göra det? Vi har många fler frågor där vi tillsammans med vårdande enhet anser att kommunen/skolan bemött oss och vår dotter på ett anmärkningsvärt sätt. Men vi börjar med dessa frågor.
SVAR

Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!

Jag ska så utförligt jag kan besvara dina två frågor nedan. Jag kommer använda mig av Förvaltningslagen (FL) och Brottsbalken vid mitt besvarande av dina frågor.

Svar fråga 1

Förtal regleras i brottsbalken i 5 kap 1 §.

5 kap 1 § anger att följande utgör förtal:

1:Den som utpekar någon såsom brottslig

2: eller klandervärd i sitt levnadssätt

3: eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Förtalsbrottet omfattas som regel inte av allmänt åtal, något som framgår av 5 kap. 5 § BrB. Detta innebär att du som målsägande, eller brottsoffer, i princip garanterat kommer behöva väcka åtal själv utan stöd av åklagare.

Att uttala att ni är otillförlitliga är inte ett uttalande om brottslighet eller klandervärd ( med klandervärd menas att man gör något djupt omoraliskt men som inte är olagligt, exempelvis sälja sexuella tjänster). Uttalandet kan vara uppgift som är lämnat att väcka missaktning (väcka missaktning = få andra personer att anse att ni är dåliga föräldrar eller omoraliska människor). Det kan dock vara svårt att motivera att uttalandet har detta syfte, då det mer syftar till att återge kommunens reflektion kring er tillförlitlighet i det enskilda ärande. Uttalandet är inte tänkt att väcka missaktning utan är en del av motiveringen till kommunens beslut. Motiveringen kan anses oriktigt eller icke relevant i situationen i fråga, men den syftar inte till att väcka missaktning. Uttalandet bör inte falla in under ämnet förtal i min mening dessvärre, även om jag förstår att det upplevs som en stor kränkning.

Svar fråga 2

Din fråga handlar om gynnande besluts negativa rättskraft och regleras i förvaltningslagen (FL). Ett beslut kan fattas av en eller befattningshavare, såsom den handläggare som meddelade dig beslutet (28 § FL). Några särskilda krav på beslutets form finns inte i förvaltningslagen, men det står att för varje skriftligt beslut som meddelas ska det finnas en handling som visar den dag då beslutet fattades, vad beslutet innehåller och vem eller vilka som deltog vid beslutsfattandet (31 § FL). Det har dock i rättspraxis kommit fram till att beskedet ska vara skriftligt eller på något vis dokumenterat, trots att det inte finns specifika formkrav för ett beslut. Detta är eftersom det annars blir svårt att överklaga muntliga eller konkludenta uttalanden (RÅ 2004 ref 8). Av beslutet ska det även följa en klargörande motivering som innebär en beslutsmening, beslutsmotivering, och koppling mellan meningen och motiveringen (32 § FL). Slutligen ska det finnas en överklagandehänvisning längst ner (33 § FL).

Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft. Med detta menas att ett gynnande beslut som utgångspunkt är orubbligt och därför inte får ändras. Däremot har denna regel precis som varje huvudregel några undantag.

36 § FL anger att om skrivfel, räknefel eller liknande fel har uppkommit å myndighetens sida ska rättelse göras.

Som jag skrev ovan, så är utgångspunkten att gynnande beslut inte får ändras. Det finns dock tre alternativa undantag (FL 37 § andra stycket) och dessa är:

1: Om beslutet innehåller ett (återtagandeförbehåll)

2: att gynnande beslut får ändras omedelbart om det finns tvingande säkerhetsskäl

3: eller att gynnande beslut får ändras om parten har givit oriktiga eller vilseledande uppgifter.

Nu vet jag inte om någon situation som nämnts i 37 § FL är aktuellt för er situation. Om dessa inte är det dock, så får inte ett beslut ändras. Har dock inte beslutets kommunicerats skriftligt först till er, innan ändring, utan det har skett muntligt kan det vara svårt att bevisa. Men utgångspunkten är, ändring av beslut får inte ske.

Hoppas att det var svar på era frågor!

Oscar
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Myndigheter (445)
2021-10-21 Om att lägga till ett efternamn som har funnits i släkten längre tillbaka
2021-10-17 Sekretess inom socialtjänsten
2021-10-17 Hur överklagar man ett beslut om försörjningsstöd?
2021-10-16 Får en myndighet ta ut en avgift för en kopia/avskrift av en allmän handling?

Alla besvarade frågor (96531)