Kommunens återställande drar ut på tiden

Vi har ett avtal med kommunen att dom ska återställa och anpassa vår infart med likvärdig standard som innan dom påbörjade utbyggnaden av vägar, vatten och avlopp i vårt område. Sedan den 18 oktober 2021 har vi varit utan infart/uppfart till vår tomt och vi väntar fortfarande på besked när det ska återställas. Till saken hör att vi har en kraftig backe/uppfart villket gör att det är tungt och jobbigt att bära hem varor och annat.

Vad har vi för rättigheter och vad kan vi göra för att påskynda processen? Hjälp oss!

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättigheter ni har gentemot kommunen i er nuvarande avtalsrelation.

Avtalet

Det korta svaret är att den här situationen och rättigheterna ni har främst är dikterat av avtalets utformning. Eftersom du säger att ni har ett avtal med kommunen är det främst den som ni bör vända er till. När kommunen anlitar en yttre aktör för att utföra arbete i form av byggnation eller liknande är det fortfarande kommunen som är huvudman, och den som är ansvar. Det är alltså kommunen som är den s.k. byggherren, se 1 kap. 4 § Plan- och bygglag (2010:900). När en situation är styrd av ett avtal blir det främst avtalet som avgör vilka specifika skyldigheter parterna har. I ditt fall är det tydligt att kommunen har en skyldighet att återställa er uppfart, men du nämner inte om det finns någon tidsbegränsning i avtalet som ger kommunen någon form av svängrum. Med största sannolikhet finns det uppsatta villkor för återställandet i avtalet. Även en försening, och konsekvenserna av denna bör vara reglerad i avtalet.

Avtalet reglerar inte situationen

Om avtalet med kommunen inte reglerar den uppkomna situationen får man i stället försöka avgöra vilka skyldigheter som kan tänkas finnas mot bakgrund av allmänna regler. Jag uppfattar er situation som att ni främst är intresserade av att få er uppfart återställd. Kort kan sägas att all offentlig verksamhet ska utföras på ett effektivt sätt, men vad detta innebär i den enskilda situationen är inte alltid helt självklart.

I det fall en skada, ekonomisk, fysiskt eller rent materiellt kan anses ha orsakats av fel eller försummelse i kommunen verksamhet ska denna ersättas, se 3 kap. 2 § Skadeståndslag (1972:207). Skadeståndslagen reglerar s.k. utomobligatoriska skadeståndsanspråk, se dess 1 kap. 1 §, men när det saknas regler i avtalet för en viss situation kan lagstiftning användas för att "fylla ut" avtalet med behövliga bestämmelser. Utomobligatoriska skadeståndsanspråk är anspråk som inte grundas på bestämmelser i ett avtal, till exempel om två personer krockar med varandra och sak- och personskador uppkommer. Motsatsen är när till exempel en anlitad hantverkare skadar ett badkar som den ska montera i ett hus. Eftersom det finns ett avtal som reglerar parternas skyldigheter och rättigheter i det fallet kallas ett skadeståndsanspråk i det fallet ett inomobligatoriskt skadeståndsanspråk.

Skadestånd kan också grundas på reglerna i 32 kap. miljöbalk (1998:808) (hädanefter MB). Skadeståndet kan då grundas på en störande verksamhet som har påverkan på er fastigheten. Det måste dock fortfarande konstateras en faktisk skada, och om skadan inte berott på uppsåt måste man visa att skadan inte "bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden", se 32 kap. 1 § MB. Det måste alltså röra sig om en skada som går ut över vad man får anses tåla när ett bygge eller liknande sker i närheten. Det finns rättsfall då byggen som dragit ut på tiden har grundat skadeståndsskyldighet för byggherren, men det har varit i fall då affärsverksamhet har drabbats ekonomiskt av bygget, se NJA 1996 s 634. I ert fall kan det bli svårt att peka på en liknande skada. Det finns också fall där ett bygge orsakat estetiska förfulningar som har grundat skadeståndsskyldighet, se NJA 1988 s 376, men eftersom ni har en avtalad rätt att få er tomt återställd kan det även då bli svårt att peka på en faktisk skada. I rättsfallet var orsaken till skadeståndet att fastighetens värde hade försämrats, vilket skiljer sig från er situation.

Din situation

I din situation är främst avtalet avgörande för att avgöra vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas. Avtalet bör reglera vad som är tidsfristen för utförandet av det avtalade arbetet, och hur en eventuell försening ska hanteras. I det fall det inte regleras i avtalet får man genom avtalstolkning och "avtalsutfyllnad" försöka fastställa vad som kan åläggas kommunen. I det fallet kan eventuellt ett skadeståndsanspråk göras mot kommunen, men att visa på den faktiska skadan i det fallet kan bli svårt.

Mina tips och råd

Jag är medveten om att du har fått ett väldigt allmänt hållet svar, och därför skulle jag föreslå följande. Jag skulle först rekommendera dig att kontrollera vad avtalet säger. I andra hand skulle jag kontakta kommunen och ligga på dem med att ni vill få er uppfart återställd, men jag utgår från att ni redan har gjort det. Om du har frågor kring avtalet får du gärna höra av dig till mig på mejl. Om situationen inte regleras i avtalet får man försöka fastställa vad den eventuella skadan skulle vara, och sedan hur/om man vill gå vidare med ett skadeståndsanspråk mot kommunen. Jag vill dock flagga för att det kan bli svårt att fastställa en faktisk skada i det fallet. Även det är något som du gärna får återkomma om på mejl. Du når mig på: Daniel.Hogman@lawline.se

Hoppas du fick svar på din fråga!

Daniel HögmanRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”