Kan särkullbarn avstå sitt arv?
Min make avlder men får ett arv från släkting som avlidit före min make. Arvskifte från min make ej klart. Ett särkullebarn finns samt ett gemensamt barn. Vad händer nu? Kan särkullebarnet avsäga sig arvet och hur går det till?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Upplösning av äktenskap
Det finns två sätt att upplösa ett äktenskap – genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken [1987:230] [ÄktB]). Det totala giftorättsgodset räknas då samman, varefter värdet delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Med "giftorättsgods" inräknas all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB).
Inräknas arvet från släktingen?
Vad jag förstår det så har din make blivit tilldelat arvet från sin släkting efter tillfället för hans egen bortgång. Det är inte förrän dom om äktenskapsskillnad vinner laga kraft som äktenskapet är upplöst (5 kap. 6 § ÄktB). I och med att arvsskiftet inte är färdigställt så presumerar jag att dom om äktenskapsskillnad inte heller vunnit laga kraft. I sådana fall ingår alltså arvet från släktingen i det totala giftorättsgodset, förutsatt att det inte framställt ett krav om att egendomen ska vara enskild.
En makes bortgång
Då den ena maken i ett äktenskap dör så tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637] [ÄB]).
Arvsordningen och laglott
I enlighet med arvsrättsordningen har i första hand bröstarvingar arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). Är arvlåtaren gift och bröstarvingarna är gemensamma barn så tillfaller kvarlåtenskapen istället den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Har den avlidne emellertid bröstarvingar som inte är gemensamma, s.k. särkullbarn, så har särkullbarnet rätt till sin arvslott (3 kap. 1 § ÄB jfr 2 kap. 1 § 2 st. ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). När det finns flera bröstarvingar utgör laglotten 50 % av hela kvarlåtenskapen, vilket ska delas mellan bröstarvingarna.
I det här fallet finns ett gemensamt barn och ett särkullbarn. Det arv som skulle tillkomma det gemensamma barnet tillkommer således sig, medan särkullbarnet har rätt till 25 % av kvarlåtenskapen (50 % / 2 = 25 %) (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).
Avstående av laglott
Särkullbarnet kan emellertid välja att avstå ifrån sin laglott, för att sedan få ut arvet i samband med den efterlevande makens bortgång (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall får särkullbarnet sin laglott i enlighet med den andel denne skulle ha fått från sin förälder. Andelen beräknas efter den slutliga kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Den efterlevande maken har fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen, vilket innebär att den efterlevande maken får förfoga över kvarlåtenskapen hur den än vill. Oavsett om den totala kvarlåtenskapen ökar eller minskar av den kvarlevande makens ekonomiska beteende så beräknas särkullbarnets arv efter en ursprunglig andel, inte av ett ekonomiskt belopp.
Det innebär att särkullbarnet kan avstå från arvet från sin far, för att sedan ärva sin andel från dig vid din bortgång. Det är dock dennes val. I ett sådant fall får du all kvarlåtenskap från din make, varefter det gemensamma barnet och särkullbarnet ärver dig vid din bortgång.
Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen kontakta Lawline på nytt vid fler frågor!
Med vänliga hälsningar
