Kan man tvångsomhänderta en person som lider av demens?
Vad krävs för att en dement person ska placeras på demensboende mot sin vilja? Kan en förvaltare besluta det? Måste personen redan ha frambringat fara för sig själv och andra, alltså måste man vänta tills hon skadar sig, eller räcker det med att det finns en risk för detta för att kunna tvångsvårda?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Din fråga gäller om det går att tvångsvårda en person som lider av demens, eller om en förvaltare kan besluta om detta. Bestämmelser om detta hittar du i Socialtjänstlagen (SoL) och Föräldrabalken (FB).
Tvångsvård
De boenden som Socialtjänsten kan bistå med för äldre och sjuka människor grundas som regel i frivillighet. Det krävs med andra ord samtycke från den dementa för att kunna placera honom/henne på ett särskilt boende, 1 kap. 1 § SoL.
Det finns en annan lag, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT), som kan tvångsomhänderta en person som lider av en psykisk sjukdom. Tyvärr är demens inte en tillräcklig grund för tvångsomhändertagning enligt denna lag. Däremot kan följdsymtom, liksom det du nämnde, som hallucinationer eller omotiverad aggressivitet falla in under lagen, 3 § LPT. Det finns tyvärr inget annat sätt enligt den nuvarande lagen än att vänta på att dementa personer blir så pass dåliga att de blir en fara för sig själva eller andra, eller utvecklar former av psykoser för att kunna bli tvångsomhändertagna.
För att bli tvångsomhändertagen måste personen genomgå en läkarundersökning där läkaren bestämmer om vård behövs eller inte, 4 § LPT.
Förvaltare
En person som på grund av sin sjukdom inte kan sörja för sig själv, liksom i det fall du beskriver, kan av rätten beslutas få en god man eller förvaltare. I regel krävs det samtycke även här, men om detta inte kan inhämtas kan det göras utan samtycke. Med tanke på att personen lider av demens borde detta anses vara ett sådant tillstånd där domstolen har rätt att besluta utan personens samtycke. Räcker det med godmanskap ska inte en förvaltare anordnas, 11 kap. 4 och 7 §§ FB. Skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap är att man vid förvaltarskap kan bestämma saker utan personens samtycke, till skillnad från godmanskap där samtycke krävs. Dock har inte en förvaltare, trots detta, rätt att tvinga den dementa att flytta och byta bostad utan samtycke. Däremot kan hemhjälp eller liknande anordnas via förvaltarskapet.
Sammanfattning
Dagens lagar om tvångsomhändertagande kan på sätt och vis anses vara bristfälliga när det gäller personer som lider av demens. För att flytta till ett demensboende krävs det samtycke av den sjuka, vilket i många fall kan vara svårt att få på grund av dess sjukdomstillstånd. En möjlighet är att bli tvångsomhändertagen enligt LPT och då krävs det att demensen har utmynnat i att den dementa har blivit en fara för sig själv eller andra, eller lider av psykosliknande hallucinationer. Tyvärr har inte heller en förvaltare rätt att tvångsförflytta en dement till ett särskilt boende, utan det krävs även där samtycke. Däremot kan förvaltaren besluta om hjälp i form av hemtjänst om det är så att demensen inte har gått så pass långt att tvångsomhändertagande enligt LPT är möjligt.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du undrar något annat.
Vänligen
