Kan man avsäga sig rätten till arv för att sedan bestämma hur arvet ska fördelas ?
Hej
Har en fråga om bouppteckning där en av bröstarvingar skriver ett tillägg och hur man skall tolka detta.
Det står så här" Jag NN avsäger mig rätten till hela reversfodran och alla kontanta medel och bankmedel som är skrivet i testamentet, avsikten är att vi fyra syskon skall dela lika ,1 ,2 ,3,och 4
Underskrift och datum.
Kan man avsäga sig rätten till arv för att sedan bestämma hur det skall fördelas ?
Eller avsäger man rätten helt ?
Mvh
Erik
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kvarlåtenskapen efter en avliden person fördelas mellan dennes arvingar, vilka kan vara legala arvingar alternativt testamentariska arvingar. Arvinge som har rätt till kvarlåtenskap efter den avlidne kan avstå sin rätt såtillvida att denne överlåter arvsrätten till någon annan eller genom att helt avsäga sig sin rätt till arvet.
Arvsavstående
Arvsavståendekan företas först efter att arvlåtaren har avlidit. Vid arvsavstående ska arvet följa den legala arvsordningen och går sålunda till den avlidnes legala arvingar i rakt nedåtstigande led (barn, barnbarn etc.). Arvsavstående får sålunda inte vara riktat till någon annan person än den avlidnes legala arvingar. En arvsavståendehandling lämnas skriftligen till Skatteverket i samband med bouppteckningen.
Arvsavsägelse
Arvsavsägelseregleras i 17 kap. 2§ ärvdabalken och företas i de fall arvlåtaren fortfarande är i livet. Detta innebär att arvtagaren frånsäger sig sin del av arvet. Endast myndiga personer kan avsäga sig arv och det genomförs såtillvida att avsägelsen lämnas skriftligt till arvlåtaren. Resultatet av arvsavsägelse är att mottagarens rätt till arv anses ha upphört, varför arvet istället ska fördelas mellan övriga arvtagare enligt den legala arvsordningen eller testamente.
Arvsöverlåtelse
Arvsöverlåtelseinnebär att den som ska ta emot arv bestämmer vem som istället ska få ta del av arvet. Överlåtelsen kan ske både före och efter det att bouppteckning förrättats. Det saknas i ärvdabalken uttryckliga bestämmelser avseende arvsöverlåtelse, men benefika (utan krav på motprestation) överlåtelser av arv har accepterats i praxis. Överlåtelse av arv kan förvisso i vissa fall även ske mot ersättning, såsom vid försäljning eller byte. I de fall överlåtelse sker före arvskiftet, bedöms dock överlåtelsen ofta som ett arvsavstående. Avståendet ska följa den legala arvsordningen och får således inte vara riktat till någon annan än den avlidnes legala arvingar som står närmast i tur till arv.
Om en överlåtelse avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare. Om överlåtelsen enbart avser en del av arvet är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare.
Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål träder mottagaren inte in som dödsbodelägare.
För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en överlåtelse i ett bouppteckningsärende ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan överlåtelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av överlåtaren.
Slutsats
I förevarande fall är det fråga om arvsöverlåtelse. Eftersom arvsöverlåtelsen avser specificerade belopp/föremål, inträder inte mottagarna som dödsbodelägare. Först i det fall överlåtelsehandlingen lämnas in till Skatteverket – vilket den måste – företar Skatteverket en prövning avseende huruvida överlåtelsen är civilrättsligt giltig.
Eftersom det är fråga om arvsöverlåtelse får bröstarvingen i detta fall förfara såsom denne gjort.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!
