Kan man åtala en brottsmisstänkt "privat"?

2016-04-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Om en person blir utsatt för en våldtäkt och domstol friar den åtalade trots att offret uppenbart är skadad av det sexuella övergreppet är det då möjligt att stämma den åtalade privat? Jag tänker att även om personen inte döms till fängelse för våldtäkt kanske det är rimligt att en domstol dömer ut en rejäl böter för oaktsamhet under den sexuella akten. Om t ex en tjej visar upp skador i underlivet som normalt uppstår efter våldtäkt är det inte då rimligt att mannen som orsakats dessa skador döms att betala skadestånd? I många fall erkänner ju mannen det sexuella umgänget men han hävdar att det var överens, men om den ena parten uppvisar skador efteråt så har ju mannen uppenbart varit oaktsam.
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Eftersom dina frågor rör delvis olika rättsområden och olika lagar bl.a. rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL) blir det ur pedagogiskt synvinkel lättast att besvara frågorna separat.

Rätt att åtala

Angående din första fråga om möjligheten att ”åtala privat” gäller följande. För att veta vem som har rätt att åtala någon för ett brott delas brotten upp i två olika åtalskategorier – dels brott som faller under s.k. ”allmänt åtal” och dels brott som faller under s.k. ”enskilt åtal”, I 20:3 RB framgår att under allmänt åtal hör alla brott som inte uttryckligen är undantaget därifrån. Våldtäkt, som regleras i 6:1 BrB, är inte uttryckligen undantaget från allmänt åtal och tillhör därför kategorin ”brott under allmänt åtal”. Det är endast åklagare från åklagarmyndigheten som har rätt att åtala personer som misstänks har begått brott under allmänt åtal, detta framgår av 20:2 RB. Endast om åklagaren väljer att inte åtala den brottsmisstänkte alls eller om åklagaren väljer att lägga ned åtalet, har målsägande (dvs. brottsoffret) rätt överta åtalet på egen hand, detta framgår av 20:8 st.1 RB och 20:9 st.2 RB. Målsäganden har också rätt att på egen hand överklaga en friande dom till Hovrätt och Högsta domstol om åklagaren väljer att inte göra det, se 20:8 st.2 RB. Eftersom du skriver att den brottsmisstänkte har friats av domstolen har alltså inte målsägande rätt att åtala personen igen på egen hand. Detta är ur rättssäkerhetssynvinkel en mycket viktig regel eftersom man inte skall behöva riskera att bli åtalad flera gånger för samma (påstådda) brott.

Oaktsam våldtäkt

Frågan om gärningsmannen inte borde kunna dömas för oaktsamhet under den sexuella akten är högaktuell inom den juridiska debatten. Många jurister och politiker ställer sig bakom din åsikt att man även skall kunna bestraffa ”oaktsam våldtäkt”. Så som lagstiftningen ser ut i dagsläget finns dock inte den möjligheten utan våldtäkt är ett s.k. ”uppsåtsbrott” vilket betyder att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen hade ”uppsåt” (dvs. en medveten vilja) om att begå brottet för att domstolen skall kunna döma gärningsmannen för brottet, detta framgår av 6:1 BrB och 1:2 BrB.

Skadestånd

Som brottsoffer kan man ha rätt till skadestånd för skador som har uppkommit pga. brottet. I normalfallet begär åklagaren eller ett s.k. ”målsägandebiträde” skadestånd av gärningsmannen för sådana skador samtidigt som domstolen prövar om gärningsmannen har begått brottet eller inte. Man handlägger alltså två frågor i samma rättegång – dels frågan om den misstänkte har begått brottet och dels om gärningsmannen skall betala skadestånd till brottsoffret. Om skadeståndsfrågan redan har prövats kan man inte begära skadestånd för samma skador en gång till. På juridiskt språk säger man att ”domen har vunnit rättskraft”. Bakom detta resonemang ligger samma rättsäkerhetstänk som i åtalsfrågan - att man inte skall behöva genomgå rättegång gällande skadestånd för samma skador flera gånger.

Om skadeståndsfrågan mot förmodan inte har blivit prövad i samband med rättegången om brottet kan ett brottsoffer kräva skadestånd av gärningsmannen i en separat skadeståndsprocess. En sådan process kallas ”tvistemål”. Man kan bli ersatt för skador som uppkommit genom att gärningsmannen har varit oaktsam, se 2:1 SkL. För sådana rättegångar gäller delvis separata regler och man riskerar även att få betala samtliga rättegångskostnader själv om man förlorar en sådan skadeståndsprocess.

Ni kan även kontakta brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. I vissa fall kan man få ersättning för skador som uppkommit genom brott även om gärningsmannen har friats i en rättegång. Besök gärna brottsoffermyndighetens hemsida och läs mer.

Sammanfattningsvis

Enligt huvudregeln är det endast åklagare som har rätt att åtala en person för brott. Endast i undantagsfall kan brottsoffret själv åtala en person för brott. Eftersom gärningsmanneni ditt fall har friats från brottet kan man i ditt fall inte åtala personen igen ”privat”. Om skadeståndsfrågan redan har prövats av domstolen kan man inte heller begära skadestånd för samma skador en gång till. Här däremot inte skadeståndsfrågan prövats av domstolen finns det inget hinder mot att begära skadestånd av gärningsmannen för de skador som har uppkommit pga. oaktsamhet under sexakten i en separat skadeståndsprocess. Du kan även kontakta brottsoffermyndigheten och undersöka möjligheten att få brottsskadeersättning.

Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Isabel Ekström
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Ursäkta min rättframhet, men alla män som har legat många gånger vet att det inte går lätt att pressa in sin penis i kvinnan om hon inte är sugen. Är hon helt torr så behövs det våld för att få in den, så man märker om hon vill eller inte.. så finns det tecken på skador i underlivet och hon säger att hon inte ville då är det 100% säker att mannen tvingade sig på henne.. Sånt fattar män, man har känsel i sin penis och man märker sånt. Ni kvinnliga advokater och kvinnor allmänhet måste sluta falla undan och tvinga männen att ta ansvar. Ni kvinnliga advokater kan t ex gå i strejk och uppmana kvinnor i alla yrken att strejka mot de alltför veka lagarna kring våldtäkter.
2016-04-08 20:28
Det stämmer inte att "Det är endast åklagare från åklagarmyndigheten som har rätt att åtala personer som misstänks har begått brott under allmänt åtal, detta framgår av 20:2 RB." Möjligen kan missuppfattningen kommit till genom att misstolka 2§, som dock egentligen inskränker åklagarens rätt att åtala, till brott under allmänt åtal men inte begränsar gemene man. Målsägandens inskränkning sker i 8 § "Målsäganden må ej väcka åtal för brott, som hör under allmänt åtal, med mindre han angivit brottet och åklagaren beslutat, att åtal ej skall äga rum." -- dvs åklagaren har första rätt, men sedan är det fritt fram för målsäganden att åtala! Notera dock att det inte gäller tredje man, vilket jag tolkar som att om man vill så vill kan man åtala av hjärtans lust (med risk att själv då begå brott). Man kan även åtala åklagaren om man anser att denne åtalat felaktigt. Det torde vara att ge sig ut på hal is, men det går. Det borde finnas en marknad för privata åklagare.
2018-05-26 18:55
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1074)
2020-10-18 när inträder preskriptionsavbrott vid brott?
2020-10-14 Överklaga ett beslut gällande tomtgräns vid en koloniträdgård.
2020-10-09 Är dueller lagliga i Sverige?
2020-10-07 Vad ska finnas med i ett överklagande till hovrätten?

Alla besvarade frågor (85163)