FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt08/04/2016

Kan man åtala en brottsmisstänkt "privat"?

Om en person blir utsatt för en våldtäkt och domstol friar den åtalade trots att offret uppenbart är skadad av det sexuella övergreppet är det då möjligt att stämma den åtalade privat? Jag tänker att även om personen inte döms till fängelse för våldtäkt kanske det är rimligt att en domstol dömer ut en rejäl böter för oaktsamhet under den sexuella akten. Om t ex en tjej visar upp skador i underlivet som normalt uppstår efter våldtäkt är det inte då rimligt att mannen som orsakats dessa skador döms att betala skadestånd? I många fall erkänner ju mannen det sexuella umgänget men han hävdar att det var överens, men om den ena parten uppvisar skador efteråt så har ju mannen uppenbart varit oaktsam.

Lawline svarar

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Eftersom dina frågor rör delvis olika rättsområden och olika lagar bl.a. rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL) blir det ur pedagogiskt synvinkel lättast att besvara frågorna separat.

Rätt att åtala

Angående din första fråga om möjligheten att ”åtala privat” gäller följande. För att veta vem som har rätt att åtala någon för ett brott delas brotten upp i två olika åtalskategorier – dels brott som faller under s.k. ”allmänt åtal” och dels brott som faller under s.k. ”enskilt åtal”, I 20:3 RB framgår att under allmänt åtal hör alla brott som inte uttryckligen är undantaget därifrån. Våldtäkt, som regleras i 6:1 BrB, är inte uttryckligen undantaget från allmänt åtal och tillhör därför kategorin ”brott under allmänt åtal”. Det är endast åklagare från åklagarmyndigheten som har rätt att åtala personer som misstänks har begått brott under allmänt åtal, detta framgår av 20:2 RB. Endast om åklagaren väljer att inte åtala den brottsmisstänkte alls eller om åklagaren väljer att lägga ned åtalet, har målsägande (dvs. brottsoffret) rätt överta åtalet på egen hand, detta framgår av 20:8 st.1 RB och 20:9 st.2 RB. Målsäganden har också rätt att på egen hand överklaga en friande dom till Hovrätt och Högsta domstol om åklagaren väljer att inte göra det, se 20:8 st.2 RB. Eftersom du skriver att den brottsmisstänkte har friats av domstolen har alltså inte målsägande rätt att åtala personen igen på egen hand. Detta är ur rättssäkerhetssynvinkel en mycket viktig regel eftersom man inte skall behöva riskera att bli åtalad flera gånger för samma (påstådda) brott.

Oaktsam våldtäkt

Frågan om gärningsmannen inte borde kunna dömas för oaktsamhet under den sexuella akten är högaktuell inom den juridiska debatten. Många jurister och politiker ställer sig bakom din åsikt att man även skall kunna bestraffa ”oaktsam våldtäkt”. Så som lagstiftningen ser ut i dagsläget finns dock inte den möjligheten utan våldtäkt är ett s.k. ”uppsåtsbrott” vilket betyder att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen hade ”uppsåt” (dvs. en medveten vilja) om att begå brottet för att domstolen skall kunna döma gärningsmannen för brottet, detta framgår av 6:1 BrB och 1:2 BrB.

Skadestånd

Som brottsoffer kan man ha rätt till skadestånd för skador som har uppkommit pga. brottet. I normalfallet begär åklagaren eller ett s.k. ”målsägandebiträde” skadestånd av gärningsmannen för sådana skador samtidigt som domstolen prövar om gärningsmannen har begått brottet eller inte. Man handlägger alltså två frågor i samma rättegång – dels frågan om den misstänkte har begått brottet och dels om gärningsmannen skall betala skadestånd till brottsoffret. Om skadeståndsfrågan redan har prövats kan man inte begära skadestånd för samma skador en gång till. På juridiskt språk säger man att ”domen har vunnit rättskraft”. Bakom detta resonemang ligger samma rättsäkerhetstänk som i åtalsfrågan - att man inte skall behöva genomgå rättegång gällande skadestånd för samma skador flera gånger.

Om skadeståndsfrågan mot förmodan inte har blivit prövad i samband med rättegången om brottet kan ett brottsoffer kräva skadestånd av gärningsmannen i en separat skadeståndsprocess. En sådan process kallas ”tvistemål”. Man kan bli ersatt för skador som uppkommit genom att gärningsmannen har varit oaktsam, se 2:1 SkL. För sådana rättegångar gäller delvis separata regler och man riskerar även att få betala samtliga rättegångskostnader själv om man förlorar en sådan skadeståndsprocess.

Ni kan även kontakta brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. I vissa fall kan man få ersättning för skador som uppkommit genom brott även om gärningsmannen har friats i en rättegång. Besök gärna brottsoffermyndighetens hemsida och läs mer.

Sammanfattningsvis

Enligt huvudregeln är det endast åklagare som har rätt att åtala en person för brott. Endast i undantagsfall kan brottsoffret själv åtala en person för brott. Eftersom gärningsmanneni ditt fall har friats från brottet kan man i ditt fall inte åtala personen igen ”privat”. Om skadeståndsfrågan redan har prövats av domstolen kan man inte heller begära skadestånd för samma skador en gång till. Här däremot inte skadeståndsfrågan prövats av domstolen finns det inget hinder mot att begära skadestånd av gärningsmannen för de skador som har uppkommit pga. oaktsamhet under sexakten i en separat skadeståndsprocess. Du kan även kontakta brottsoffermyndigheten och undersöka möjligheten att få brottsskadeersättning.

Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Isabel EkströmRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo