Kan köplagens lagregler om hävning avtalas bort?
Hej, då Köplagen är dispositiv så undrar jag nu om man kan avtala bort hävningsrätten? eller detta är en tvingande del i köplagen? för då lagen ansens vara övervägande dispositiv så borde man väl kunna upprätta en klausul/villkor där man tydligt redogör att hävning ej kan ske efter köpet är fullbordat oavsett fel eller avtalsbrott. Eller man måste alltid kunna ge möjligheten till hävning om det sker ett avtalsbrott? från säljaren sida.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Köplagen är dispositiv
Som du helt korrekt har noterat är köplagen i princip helt dispositiv (3 § köplagen), vilket är ett uttryck för en grundläggande rättsprincip om avtalsfrihet. Vad det innebär är att ni kan välja att avtala om annat än vad lagen stadgar med bindande verkan, vilket också inkluderar rätten att häva köpet. Köplagens dispositiva lagregler blir bara gällande i ert avtalsförhållande avseende sådant som ni inte har valt att reglera i ert avtal. Man kan säga att köplagen "fyller ut avtalet" på de oreglerade områdena i avtalet. Det är viktigt att, som du själv säger, vara tydlig i avtalet om att hävning inte kan ske. Skulle ni i stället avtala om att köplagen i sin helhet inte ska gälla, utan att föreskriva i avtalet vad som i stället faktiskt ska gälla – blir allmänna avtalsrättsliga principer gällande. För ert vidkommande innebär det då att köplagens krav på väsentligt avtalsbrott för rätt till hävning då ändå bli gällande, eftersom detta ger uttryck för en sådan allmän princip.
Avtalsvillkor som är oskäliga kan jämkas eller åsidosättas
Med det sagt finns det begränsningar i denna avtalsfrihet. Avtalsvillkor som bedöms som oskäliga kan av domstol komma att jämkas (ändras) eller åsidosättas (ogiltigförklaras) med stöd av 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (den s.k. avtalslagen). Hänsyn i oskälighetsbedömningen tas till innehållet i avtalet, omständigheterna vid avtalets ingående, senare inträffande förhållanden och omständigheterna i övrigt. Köplagens dispositiva lagregler kommer här utgöra en viktig jämförelsepunkt i oskälighetsbedömningen (prop. 1988/89:76 s. 66). Vad det innebär är att om ett avtalsvillkor skulle avvika radikalt från köplagens lagregler till nackdel för en avtalspart, finns en inte obetydlig risk för att avtalsvillkoret skulle befinnas oskäligt av en domstol i ett eventuellt tvistemål. Å andra sidan ska 36 § avtalslagen tillämpas restriktivt, vilket innebär att tröskeln är hög för att nå upp till oskälighet i lagens mening. Det kan tilläggas till att det krävs ännu större grad av oskälighet för att lagregeln ska kunna tillämpas när det gäller jämnstarka avtalsparter, än om det finns en part som är underlägsen den andre parten (t.ex. stort börsnoterat bolag mot en liten enskild firma). I det fall en part anses vara underlägsen är alltså ribban lägre ställd för tillämplighet (36 § andra stycket avtalslagen). 36 § avtalslagen är tvingande, och kan därför inte avtalas bort.
Jämförelsepunkterna i köplagen
Förutsättningarna/rekvisiten för att hävning ska få ske enligt köplagens dispositiva lagregler är ofta att det ska föreligga ett väsentligt avtalsbrott eller att avtalsbrottet ska vara av väsentlig betydelse för en part samtidigt som denna väsentlighet ska vara synlig för motparten (se t.ex. 25 § första stycket köplagen om hävning på grund av säljarens dröjsmål med varans avlämnande, 39 § första stycket köplagen om hävning på grund av fel i varan, 54 § första stycket köplagen om hävning på grund av köparens dröjsmål med betalning och 55 § köplagen om bristande medverkan till köpets genomförande av köparen). Lite förenklat kan man säga att hävning generellt bara blir aktuellt i mer allvarliga situationer och som en "sista utväg". Lagstiftaren har i stället tänkt sig att vissa andra påföljder i första hand ska tillgripas, såsom avhjälpande och omleverans av vid fel i varan (se t.ex. 37 § första stycket köplagen).
Slutsats
Min slutsats är att en bortavtalad rätt att häva köpet i de allra flesta fall inte är att anses som oskäligt. Speciellt inte om andra påföljder vid avtalsbrott kan tillgripas. Däremot kan det uppkomma mer speciella och allvarliga situationer där det i det enskilda fallet skulle anses som oskäligt att inte få häva avtalet och där domstolen då skulle kunna jämka/ogiltigförklara villkoret med stöd av 36 § avtalslagen, men dessa situationer torde vara få. Den starka huvudregeln är som nämnt avtalsfrihet, som alltså också innebär en möjlighet att avtala bort rätten att häva köpet (3 § köplagen).
Med vänliga hälsningar,
