Kan ett butiksbiträde anställa personal?
Butiksbiträde på företag har utan medgivande anställt sitt barn, inget anställningsavtal existerar, ägarna till företaget är ovetande och har inte efterfrågat mer personal. Nu kräver den anställdes barn lön och hotar med facket. Hur bör man agera i detta ärende?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kort svar
Ett butiksbiträde saknar i allmänhet behörighet att ingå anställningsavtal för sin arbetsgivares räkning, därmed finns inget avtal för barnet att åberopa. Se nedan för mer utförlig utläggning.
Behöver ett anställningsavtal vara skriftligt?
Även om anställningsavtal oftast är skriftliga finns det inga lagreglerade formkrav för avtalstypen. Därmed är det endast de allmänna reglerna om anbud och accept i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslagen, AvtL) som gäller för ett anställningsavtal, vilket innebär att anställningsavtal kan ingås muntligt.
Kan ett butiksbiträde ingå bindande anställningsavtal för sin arbetsgivares räkning?
Avtalsparter i ett anställningsavtal är arbetsgivaren (AG) och arbetstagaren. Arbetsgivaren utgörs i normalfallet av ett bolag, antingen privat eller offentligt, eller någon form av kommunal eller statlig enhet. Jag utgår ifrån att det rör sig om ett privat bolag i ditt fall.
I och med att det är bolaget, den juridiska personen, som är AG-avtalspart måste avtalet ingås utav någon som har rätt att representera bolaget i frågan, vanligen bolagets styrelse eller VD.
Ytterligare ett sätt att representera bolaget kan vara via fullmakt. I korthet innebär fullmakt att någon med bestämmande/representationsrätt (fullmaktsgivaren) delegerar viss del av sin behörighet till en person som normalt inte har samma behörighet (fullmäktige). Går den fullmäktige utanför delegerad behörighet gäller inte avtalet, vilket framgår motsatsvis av 10 § 1 st. AvtL (utanför behörigheten finns ingen fullmakt = bindande avtal kan ej ingås för fullmaktsgivarens räkning).
I AvtL regleras de olika formerna av fullmakter. Nästan all fullmaktstyper kräver någon form av uttryckt delegering/meddelande från fullmaktsgivaren. Jag utgår från att det inte gjorts i fallet.
Däremot finns en fullmaktstyp som inte är beroende av fullmaktgivarens meddelande, nämligen den så kallade ställningsfullmakten (10 § 2 st. AvtL). Denna innebär att den som är anställd blir behörig att för sin AG ingå sådana bindande avtal som vanligen kan förväntas av den roll anställningen avser, utan att AG uttryckligen medgett det. T.ex. har på så vis en busschaufför rätt att ingå vissa avtal med passagerare, en inköpare rätt att köpa in varor från andra säljare och en chef rätt att anställa personal.
Såvida det rör sig om en "vanlig" butiksbiträdestjänst torde hen, endast i och med sin anställning, inte vara behörig att ingå anställningsavtal för sin AG:s räkning, eftersom det normalt inte ingår i en sådan tjänst. Därmed har inget avtal ingåtts mellan butiksbiträdets barn och bolaget, och således finns heller ingen skyldighet att utge lön.
Råd för framtida agerande
AG bör snarast medvetandegöra de inblandade att avtalet inte godtas, om så är fallet. Om frågan förblir tvistig får den slutligt avgöras i domstol. För det senare fallet rekommenderar jag att ni tar och bokar ett möte med Lawlines yrkesverksamma jurister.
Hoppas det här var till hjälp!
Med vänlig hälsning,
Johannes Weister
