Kan åklagaren väcka talan om olaga hot mot brottsoffret vilja?
Om en åklagare väljer att väcka åtal för olaga hot och målsägande samt den tilltalande är eniga om att olaga hot inte ägt rum. Kan verkligen en åklagare gå vidare i den rättsliga processen då? Kan en målsägande önska att få ett offentligt försvar EMOT åklagaren?
Jag vill inte samarbeta vid ett förhör, inte vara delaktig eller medhjälpa till ett åtal jag inte är enig om borde existera.
I detta fall är jag målsägande och vittnet är min mor som tog emot ett samtal efter ett stort gräl ägt rum.Mamma ringer polisen, då hon var orolig för att han sprutat ketchup på en vägg och betett sig illa mot mig.Hon ringde fastän jag inte ville.Polisen tar uppgifter och jag ger dem missvisande info, mestadels för att jag är rädd, skakad, upprörd,orolig och förvirrad pgs av det som ägt rum tom glömt en massa saker i händelseförloppet.De gör en anmälan fastän jag inte vill göra en anmälan om olaga hot.De påstår de kan göra en anmälan i mitt ställe, låter konstigt.Kan de göra det?
Det blir ord mot ord fast i detta fall gentemot åklagaren som vill få till en fällande dom.Slöseri på samhällets pengar som borde läggas på de som verkligen behöver få hjälp på rättslig nivå.
Hur kan en åklagare bevisa något om varken vittnet (som inte såg något el. hört "hotet" och om målsägande inte vill medverka alls,det finns ingen teknisk bevisning och tilltalande nekar till det så kallade brottet.
Kan verkligen en domstol gå på så luddig info och döma en oskyldig person för ett brott som inte begåtts?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Olaga hot är ett brott som ligger under allmänt åtal enligt Brottsbalken 4 kap 5 §. För brott som ligger under allmänt åtal är det åklagaren som avgör om åtal ska väckas eller inte. Åklagaren har en åtalsplikt och är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckligt mycket som tyder på att ett brott har begåtts, enligt 20 kap 3 § Rättegångsbalken (RB). I detta fall kan endast åklagaren välja att inte ta saken vidare till domstol om det föreligger åtalsunderlåtelse, dvs. om någon av kriterierna i 20 kap. 7 § RB är uppfyllda. Även polisen har en motsvarande skylidghet att inleda förundersökning om det finns skäl att anta att ett brott under allmänt åtal har begåtts enligt 23 kap 1 § RB. Sammantaget betyder detta att du som målsägande inte driver målet då det kommit till polis eller åklagares kännedom, utan det istället är deras plikt att lagföra brottet.
Objektivitetsprincip
I sverige finns det en grundläggande princip om objektivitet inom domstolsförfarandet. Det betyder att en förundersökningen ska bedrivas objektivt och att åklagaren ska beakta alla omständigheter som rör fallet. Även sådana omständigheter som talar till den misstänktes fördel ska vägas in i åklagarens bedömning, enligt 23 kap 4 § RB. Av principen följer att ingen i onödan ska utsättas för misstanke och åklagaren ska inte under några omständigheter bedriva falska anklagelser.
Då åklagarenbeslutat om att väcka åtal i ditt fall ligger det i yrkesrollen att göra en objektiv bedömning av situationen i sin helhet. Åklagaren väcker inte åtal om inte det finns tillräckligt mycket som tyder på att handlingen uppfyller de rekvisit som föreskrivs för brottet enligt lag. För att säkerställa att det är fråga om en rättvis rättegång har ytterligare den misstänkte rätt till en försvarare 21 kap 3 § RB. Som brottsoffer får du ha en stödperson vid rättegången enligt 20 kap 15 § RB. Det handlar om en person som stöttar dig personligen genom sin närvaro, men saknar befogenheter. Du kan även ha rätt till ett målsägandebiträde, som har till uppgift att ta tillvara dina intressen och kan således hjälpa till att klargöra för rätten att din ståndpunkt i målet. Det är dock inte målsägandebiträdets uppgift att försvara den misstänkte, utan denna uppgift ligger på den misstänkte och dennes försvar.
Domstolen avgör
Beträffande bevisningen är det domstolen som gör en bedömning av allt som framkommit vid huvudförhandligen och om detta är tillräckligt för att styrka att brottet har begåtts på sådant sätt som åklagaren antyder i sin gärningsbeskrivning. I svensk rätt får vilken bevisning som helst läggas fram och domstolen ska värdera all bevisning i målet. Domstolen tillmäter bevisningen olika värde, tex. beroende på hur "luddig" informationen är. Endast om lagens beviskrav uppnås kan den misstänkte fällas för brottet. Som målsägande kan du förväntas bidra till utredningen genom att lämna uppgifter om händelseförloppet enligt 37 kap 1 §. Även om du som målsägande förväntas lämna sanningsenliga uppgifter, talar du inte under ed och det finns inte heller någon sanktion ifall du skulle vägra att svara på frågor. Ifall du hörs kommer domstolen ta din sida av händelseförloppet i beaktande, även om det inte är sagt att den kommer att tillmätas samma bevisvärde som exempelvis uppgifter som lämnas av ett vittne, som har avlagt ed och därmed talar under straffansvar.
För att svara på din fråga kan alltså åklagaren ta fallet vidare till en domstol, oavsett din inställning till detta, eftersom olaga hot är ett brott som faller under allmänt åtal. Det är vidare den misstänktes försvarare som har till uppgift att motbevisa åklagarens påståenden, och även om en eventuell målsägandebiträde skulle kunna hjälpa dig vid rättegången och klarlägga din ståndpunkt i ansvarsfrågan, är det slutligen endast domstolen som avgör ifall det är bevisat att den misstänkte är skyldig till det brott som åklagaren påstår.
Vänligen,
