Jordabalkens bestämmelser om tillbehör
Lawline svarar
Hej Max!
Tack för din fråga.
Förutsättningarna för att en sak ska komma i samma ägares hand enligt JB 2:4 är att samma person är juridisk ägare till både fastigheten och föremålet som tillförts. Detta kan ske genom en överlåtelse, men det är inte en förutsättning. Ett exempel är att en hyresgäst ersätter någonting i sin lägenhet som denne skadat och som sedan skall vara kvar när denne flyttar.
Bestämmelsen är en undantagsbestämmelse för att klargöra de tidigare paragraferna i kapitel 2. JB 2:1-3 anger vilka föremål som kan ses som tillbehör till en fastighet och därmed ingå i den fasta egendomen. För att utgöra ett tillbehör och därmed fast egendom måste föremålet dock alltså ha samma ägare som fastigheten.
Ett bra exempel på när föremålet och fastigheten inte är i samma ägares hand är om en hyresgäst köper ett kylskåp och installerar detta i den lägenhet hen hyr. Detta ägs då av hyresgästen och är fortfarande att anse som lös egendom, och tillhör sålunda inte fastigheten eller byggnaden trots att det utåt sett kan se ut som ett tillbehör enligt JB 2:2 2 st. Detta undantag gäller så snart det är någon annan än fastighetsägaren som har tillfört ett föremål till fastigheten och omfattar således även om ett föremål tillförts fastigheten av misstag.
Om det å andra sidan är fastighetsägaren som tillfört någonting till fastigheten så blir det lite annorlunda. Då gäller undantaget, det vill säga att föremålet inte blir införlivat i fastigheten, bara för så kallade industritillbehör. Dessa industritillbehör är det vanligt att man hyr eller leasar och då kvarstår äganderätten hos säljaren, och denna bestämmelse är till för att skydda dessa säljare. Detta gäller dock som sagt endast sådana föremål som kan kan kallas för industritillbehör enligt JB 2:3 och om fastighetsägaren tillför fastigheten andra föremål, såsom ett kylskåp, så införlivas dessa i fastigheten och säljarens eventuella äganderätt utsläcks.
Hoppas du fick svar på din fråga.
Vänligen