Hur vet vi att vi har rätt till efterarv när efterlevande make dör?
I min systers testamente stod: att den efterlevande av oss ska med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap.
Bröstarvinge efter den först avlidne av oss äger rätt att erhålla sin laglott.
Vid bouppteckningen säger juristen att man inte kan skriva så. Dom två meningarna tar ut varandra. ( Testamentet var upprättat av en bankjurist.)
Min syster var omgift med särkullbarn från bägges tidigare förhållanden.
I bouppteckningen står nu skrivet att min systers barn avstått allt arv till förmån för efterlevande maken och således inträder som dödsbodelägare i det framtida dödsboet efter hennes make.
Barnens avsikt var att avstå sin laglott pga speciella omständigheter som inträffat.
Att ett juridiskt avtal skulle skrivas som garanterade dom sin del senare.
Är det möjligt. Är bouppteckningen rätt.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du vill ha klarhet i hur arvet kommer att bli fördelat till din systers särkullbarn när det finns ett inbördes testamente och hur de juridiskt ska kunna säkra sin rätt till efterarv. Samt vad formuleringarna i det befintliga testamentet är ämnade till att ge för resultat.
Om syftet är att avstå hela arvet från deras mamma till förmån för den efterlevande maken så räcker det med att särkullbarnen godkänner testamentet skriftligen, då kommer den efterlevande maken att ärva allt (3 kap 1 § och 17 kap 2 § Ärvdabalken). Detta antecknas i bouppteckningen (såsom även skett i ert fall) och tas i beaktning vid arvskiftet. Det är alltså möjligt att din systers bröstarvingar avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken och göra det juridiskt bindande. Jag ska nedan förklara varför det är möjligt och vad resultatet av ett sådant arvsavstående blir. Jag ska även försöka förtydliga vad juristen menade med att formuleringarna i testamentet tar ut varandra.
Innebörden och resultatet av formuleringarna i din systers testamente
Precis så som juristen som hanterade bouppteckningen sagt, tar de två meningarna i testamentet ut varandra. Syftet med att skriva ett inbördes testamente är i de allra flesta fall att säkra den efterlevande makens situation så att denne kan leva kvar i så kallat 'orubbat bo' om det finns särkullbarn inom äktenskapet. Med 'orubbat bo' menas att den efterlevande maken ärver allt och därmed inte behöver oroa sig för att eventuellt behöva sälja huset eller annat för att kunna betala ut särkullbarnens arv från den först avlidne maken.
Formuleringen "Den efterlevande av oss ska med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap" i ett testamente tar sikte på att skapa ovan beskrivna situation, nämligen att säkra upp efterlevande makes ekonomiska ställning. Det innebär som nämnt att särkullbarnen inte längre ärver sin förälder direkt när denne avlidit, såsom de skulle gjort om det inte funnits något testamente. Följden blir alltså att den efterlevande maken ärver allt och att särkullbarnen endast har rätt till efterarv när även den efterlevande maken har gått bort. Detta förusätter dock att särkullbarnen inte begär jämkning av testamentet (läs mer om jämkning i nästa stycke).
Formuleringen "Bröstarvinge efter den först avlidne av oss äger rätt att erhålla sin laglott" ger inte makarnas bröstarvingar några mer rättigheter än den som redan följer av det förstärkta laglottsskyddet (7 kap 3 § Ärvdabalken). Det förstärkta laglottsskyddet innebär att ett särkullbarn kan begära jämkning av ett inbördes testamente som är formulerat på så sätt att det kränker dennes laglott (laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av det bröstarvingen skulle ha ärvt, 7 kap 1 § Ärvdabalken) - såsom din systers testamente gör. Om särkullbarnen begär jämkning av testamentet blir resultatet att de får ut sin laglott (d.v.s. hälften av arvslotten) redan vid den först avlidne makens död och resterande del av arvet först vid den andre makens död. Det är alltså möjligt att få ut hälften av arvet fastän testamentet säger att särkullbarnen inte ska få något alls.
Genom att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make intar särkullbarnen ställning som dödsbodelägare i det framtida dödsboet
Av vad som framgår av din fråga har din systers bröstarvingar valt att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket är i enlighet med det inbördes testamente som din syster och hennes make tidigare hade skrivit. Det innebär, som beskrivet ovan, att särkullbarnen intar ställning som dödsbodelägare i den efterlevande makens framtida dödsbo och har då rätt till efterarv (3 kap 9 och 2 §§ Ärvdabalken). Det är alltså först efter att även den efterlevande maken dör som de kan få ut sitt arv från deras mamma.
Om du vill ha mer juridisk rådgivning
Vill du ha mer rådgivning eller boka tid med en jurist, ring oss på 08-533 300 04.
Vänligen,
