Hur ser den svenska legala arvsordningen i ärvdabalken ut?

vem eller vilka får börja ta del av den dödes kvarlåtenskap?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline.

När en person avlider blir det aktuellt att fördela den avlidnes kvarlåtenskap mellan de personer som är arvsberättigade. Svaret på din fråga kan variera beroende på om den avlidne var gift eller inte. Svaret på frågan beror även på vilka släktningar som den avlidne efterlämnar.

Den legala arvsordningen
I ärvdabalken (1958:637) 2 kap regleras den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är en ”lista” på vilka som pga. släktskap ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap.

Den första arvsklassen som presenteras i ärvdabalken 2 kap 1 § består av barn till den avlidne (bröstarvingar) eller barnbarn. Bröstarvingar ska först få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Om en bröstarvinge har avlidit går dennes arvsrätt över till dennes barn (dvs. den avlidens barnbarn).

Om den avlidne inte har några barn eller barnbarn ska den andra arvsklassen som finns i ärvdabalken 2 kap 2 § få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Den andra arvsklass består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Om den avlidnes föräldrar lever ska de få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Om föräldrarna inte lever ska den avlidnes syskon få ärva kvarlåtenskapen. Om syskonen inte lever ska den avlidnes syskonbarn få ärva kvarlåtenskapen.

Om den avlidne inte har föräldrar, syskon eller syskonbarn ska den tredje arvsklassen som finns i ärvdabalken 2 kap 3 § få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder.

Om den avlidne inte har mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder vid liv kan den avlidnes kvarlåtenskap riskera att tillfalla den allmänna arvsfonden, se ärvdabalken 5 kap 1 §. Kvarlåtenskapen tillfaller enbart den allmänna arvsfonden om den avlidne inte har några arvsberättigade släktingar samt om den avlidne inte genom ett testamente har satt den legala arvsordningen ur spel.

Om den avlidne inte har några arvsberättigade släktingar alls men var gift så finns det en möjlighet att se till att den allmänna arvsfonden inte får ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Den efterlevande makens arvingar (den avlidnes efterarvingar) kan få möjlighet att ärva den först avlidne makens arv om de har en konkret rätt till efterarv. Detta regleras i ärvdabalken 3 kap 8 §.

Gemensamma barn
Om den avlidne var gift och efterlämnar en make samt gemensamma barn så ska den efterlevande maken få ärva den avlidnes kvarlåtenskap före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen kan inte ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider. Detta kan vi läsa i ärvdabalken 3 kap 1 § och 2 §.

Om den avlidne var gift och efterlämnar en make (inga barn finns) så ska den efterlevande maken få ärva den avlidnes kvarlåtenskap före släktingarna i den andra och tredje arvsklassen om dessa finns vid liv, se ärvdabalken 3 kap 2 §.

Särkullbarn
Om den avlidne var gift och efterlämnar en make samt ett särkullbarn (ett barn från tidigare förhållande) så ska den efterlevande maken och särkullbarnet dela på kvarlåtenskapen. Ett särkullbarn behöver till skillnad från gemensamma barn inte vänta på sitt arv utan kan ta ut sitt arv direkt. Särkullbarnet kan dock om denne så vill avstå från att ta ut sitt arv direkt (till förmån för den efterlevande maken), se ärvdabalken 3 kap 9 §. Ett avstående kommer innebära att särkullbarnet sätter sig själv i samma position som de gemensamma barnen eller övriga släktingar som är arvsberättigade. Särkullbarnet kommer alltså inte kunna ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider.

Testamente
Det är möjligt att sätta den legala arvsordningen ur spel genom att upprätta ett testamente som reglerar hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas, se ärvdabalken 10 kap 1 §. Den avlidne kan om denne så vill testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till vem den vill. Det finns dock vissa undantag som kan hindra testamentet från att få full verkan.

Undantag 1: Om den avlidne har bröstarvingar (oavsett gemensamma barn eller särkullbarn) så kan den avlidne inte genom ett testamente lämna dessa arvlösa. Bröstarvingarnas arvslott är enligt ärvdabalken 2 kap 1 § hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Men om den avlidne väljer att testamentera bort sin kvarlåtenskap i syfte att lämna bröstarvingarna arvlösa så kommer bröstarvingarna förstärka laglottsskydd att aktualiseras. Det förstärka laglottsskyddet uppgår till hälften av bröstarvingarnas arvslott (dvs. hälften av den kvarlåtenskapen som de egentligen skulle ha fått). Se ärvdabalken 7 kap 1 § och 5 §.

Undantag 2: Om den avlidne var gift så har den efterlevande maken alltid rätt till ett visst belopp av kvarlåtenskapen om detta inte redan har uppnåtts genom en tidigare bodelning, se ärvdabalken 3 kap 1 § 2 st. Den avlidne kan därför inte lämna den efterlevande maken helt arvlös.

Detta är den svenska arvsordningen i ärvdabalken.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Mvh

Marie GergyRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Arvs- och testamentsrätt och Arvsordning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo