Hur kan man göra för att ens arv ska fördelas som man vill?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!
Vad som gäller vid arv kan ibland vara lite krångligt och det finns flera saker som påverkar hur fördelningen blir. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB), vilket är de regler som främst kommer komma till användning för att svara på din fråga. Dock kommer vi behöva titta lite i äktenskapsbalken (ÄktB) också.
Även om det kan bli lite olika utfall kring hur stor andel av arvet som fördelas till vem så finns det vissa grundläggande regler som vi ska beakta. Först kan man konstatera att den som står först i kön för att ärva är den avlidnes bröstarvingar, alltså den personens barn (2 kap. 1 § ÄB). Först om det inte finns något barn till den avlidne går man vidare till andra arvsberättigade. Det innebär att du står först på tur att ärva efter dina föräldrar, och det betyder också att ditt barn står först på tur att ärva din kvarlåtenskap (det du lämnar efter dig) när du gått bort. Det finns dock ett undantag till detta och det är makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Enligt denna regel får den efterlevande maken ärva före gemensamma barn, vilket gör att din fru ärver före ert gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan går bort så har bröstarvingen rätt till efterarv (3 kap. 2 ÄB). Hur stor andel av hela arvsmassan (alltså det din fru lämnar efter sig plus det som du lämnade efter dig tidigare, som din fru fått genom makes arvsrätt) ditt barn får i efterarv beror på hur egendomsförhållandena såg ut när man gjorde bodelning.
Bodelning görs antingen när två makar skiljer sig eller när den ena maken dör (9 kap. 1 och 2 §§ ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, medan enskild egendom undantas (10 kap. 1 § ÄktB). Om du och din fru inte har någon enskild egendom kan ett exempel se ut så här när du går bort:
Din kvarlåtenskap: Din frus egendom:
1 000 000 (giftorättsgods) 500 000 (giftorättsgods)
Bodelningen blir: 1 500 000/2 = 750 000
Din fru kommer alltså genom makes arvsrätt få hela summan, det vill säga 1 500 000 kr. Din andel av det hela är ½. Hur stor andel man har spelar roll för vilken andel ditt barn ditt sedan får i efterarv. Det innebär nämligen att ditt barn sedan får ½ av det som din fru lämnar efter sig i efterarv från dig. Om det vid din frus bortgång blivit så att kvarlåtenskapen ökat till 1 800 000 så får ditt barn 900 000 kr (½), om det däremot har minskat till 900 000 kr får i stället ditt barn 450 000 kr i efterarv. Din frus särkullbarn ärver alltså inte efter dig, utan enbart efter deras mamma. Alltså kommer ert gemensamma barn och hennes särkullbarn dela på den andel som kommer från din fru, vilket i detta fall skulle bli hennes del på 750 000 kr/3 = 250 000 kr (2 kap 1 § ÄB).
Om det däremot finns enskild egendom vid bodelningen kan ett exempel i stället se ut så här:
Din kvarlåtenskap: Din frus egendom:
500 000 kr (giftorättsgods) 500 000 kr (giftorättsgods)
500 000 kr (enskild egendom)
Bodelningen: (enskild egendom ingår ju inte) 500 000 kr + 500 000 kr = 1 000 000 kr /2 = 500 000 kr.
Din fru ärver fortfarande hela kvarlåtenskapen genom makes arvsrätt, alltså 1 500 000 kr. Men den enskilda egendomen gör att din kvarlåtenskap i stället uppgår till ⅔ av andelarna. Därför kommer ditt barn ha rätt till ⅔ av det som finns kvar när din fru också gått bor, vilket exempelvis skulle bli 1 000 000 kr om egendomsförhållandena är de samma även när din fru sedan går bort.
Du kan alltså göra arvet från dina föräldrar till enskild egendom, på så sätt får ditt barn rätt till en större andel i efterarv. Man kan göra egendom till enskild egendom på flera olika sätt. Exempelvis kan du göra det genom ett äktenskapsförord eller genom att dina föräldrar testamenterar deras kvarlåtenskap till dig med villkor att det ska vara din enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB).
Ett ytterligare steg, som jag rekommenderar att du gör, för att försäkra dig om att din kvarlåtenskap verkligen fördelas som du vill är att du upprättar ett testamente. På så sätt kan man undvika att arvet fördelas enligt ärvdabalkens regler. Genom ett testamente kan du nämligen testamentera din egendom så som du vill och uppge att ditt barn ska ärva viss av din egendom, såsom arvet från dina föräldrar (9 kap. 1 § ÄB). På så sätt kan du vara säker på att ditt barn verkligen får det du vill att barnet ska få när du går bort. Det finns dock flera regler kring upprättande av testamente som måste beaktas, som exempelvis formkrav och liknande. Sådana regler finns bland annat i kap. 9, 10 och 13 i ärvdabalken. Om du vill kan du även testamentera så att din fru ärver den egendom du vill att ditt barn ska få först med fri förfoganderätt (då får det användas fritt, men din fru får exempelvis inte testamentera bort den egendomen till andra), men att den egendomen när din fru går bort tillfaller ditt barn.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma! Du får också gärna vända dig till oss om du vill ha hjälp att upprätta ett testamente eller om du vill skriva ett äktenskapsförord, då våra duktiga jurister bland annat erbjuder dessa tjänster.
