Hur kan jag bäst tillgodose mitt intresse att få fullt betalt för min fordran när gäldenären är nära personlig konkurs?
Hej,
En person är på gränsen till personlig konkurs och har en del lån samt en båt och bil. Hen har även en skuld till mig om 40.000kr.
För att inte kronofogden eller annan myndighet ska ta hens lösa egendom som är av lågt marknadsvärde men av mer värde än hens skuld till mig, samt försäkra oss om att jag får tillbaka skulden i form av dennes lösa egendom.
Är ett gåvobrev eller skuldebrev mest lämpat att upprätta? Förklara gärna varför.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Om en fysisk person (och således inte ett företag) har stora skulder och betalningsproblem, så finns olika alternativ för att hantera problemet. De två vanligaste är konkurs eller skuldsanering. Skuldsanering brukar vara att föredra, eftersom personen efter processen är helt befriad från skulderna som ingick i saneringen. Processen tar dock fem år och det ställs höga krav på en persons inställning till och förmåga att genomföra en skuldsanering. Personen ska också vara kvalificerat insolvent, vilket innebär att personen inte inom en överskådlig framtid kan förutspås kunna betala sina skulder. Vad som menas med "en överskådlig framtid" är inte definierat i lag, men 10-15 år är troligtvis inte tillräckligt. Bedömningen är restriktiv.
Vid en konkurs tas, under reglerade former, all gäldenärens egendom tvångsvis i anspråk av dennes borgenärer för att fördelas dem emellan som betalning för deras fordringar. Förfarandet är mycket vanligare när det gäller företag, men privatpersoner kan också gå i konkurs.
Nackdelen med detta förfarande sett ur gäldenärens perspektiv är att hen efter konkursen fortfarande är skuldsatt till den del av skulderna som inte kan betalas genom konkursen. Borgenärernas fordringar upphör alltså inte att gälla om de inte får fullt betalt ur konkursen. När ett företag går i konkurs upphör det att existera (den juridiska personen finns inte längre efter konkursen) och skulderna kan då inte krävas av någon annan(förutom när man drivit företaget i en viss bolagsform som medför att ägarna till företaget blir personligt betalningsansvariga för bolagets skulder).
Konkurs
Konkurs, både personlig konkurs och för företag, regleras i konkurslagen. I lagen finns bl. a bestämmelser om vad som ska ingå i konkursen, vilka förfaranden som krävs för försäljning av viss egendom, vad konkursförvaltaren har för befogenheter osv.
En konkursutdelning går till på det sättet att förvaltaren förvaltar all gäldenärens egendom och utdelningen sker på det sättet att alla borgenärer får en lika stor andel av egendomsmassan. Det finns dock vissa borgenärer som har säkerhet (vanligtvis banker, finansinstitut och andra stora kreditgivare) för sina fordringar, såsom panträtt i fastigheter eller lös egendom, revisorskostnader, lönekrav från anställda exempelvis. När det gäller privatpersoner lär väl troligtvis inte revisorskostnader, lönekrav från anställda, företagshypotek eller dylikt vara aktuellt. Däremot är det ju väldigt vanligt att folk hos banken pantsätter värden i sina fastigheter för att finansiera dessa eller andra investeringar. Även handpant, dvs pant i lös egendom som man lämnar in hos pantbanker etc borde vara åtminstone ganska vanligt.
Dessa fordringar har företräde till betalning ur konkursboet och på grund av denna företrädesrätt blir det sällan särskilt mycket kvar till de s.k oprioriterade fordringarna. En oprioriterad fordran är helt enkelt en vanlig fordran som inte är kopplad till en säkerhet.
Vilka fordringar som har företräde i utdelningen framgår av ordningen i förmånsrättslagen 3 a-13 b §§.
Återvinningsreglerna och gåva
En viktig kategori av regler som kommer att vara aktuella vid besvarandet av din fråga är återvinningsreglerna i konkurslagens 4 kapitel. Återvinningsreglerna aktualiseras när gäldenären på ett otillbörligt sätt gjort sig av med egendom eller kapital en kort tidsperiod innan konkursen inträder. Tanken bakom dessa regler är att borgenärerna med säkerhets turordning i konkursutdelningen inte ska kunna rubbas genom att gäldenären gynnar vissa borgenärer, eller att gäldenären genom s.k skenavtal (gåvoavtal eller försäljning till kraftigt reducerat pris) avhänder sig sin egendom för att sedan, efter konkursen kunna återta den.
Vid återvinning till konkursboet ska den bortgivna eller försålda egendomen återföras till konkursboet mot den eventuellt betalda köpeskillingen. Talan om återvinning väcks vid tingsrätten av konkursförvaltaren.
Om gäldenären skulle upprätta ett gåvobrev till dig och därmed ge bort egendom till täckning av din fordran finns risken att denna gåva kan angripas av konkursförvaltaren genom bestämmelsen i konkurslagen 4 kap. 6 §. Enligt denna bestämmelse kan nämligen en gåva som gäldenären avhänt sig senare än sex månader innan konkursbeslutet återvinnas till konkursboet. Skulle alltså du få denna egendom idag och konkursbeslutet tas om fem månader och 20 dagar, kan gåvan återvinnas och du måste således lämna tillbaka egendomen.
Skulle konkursförvaltaren också kunna visa att gäldenären inte hade egendom som uppenbart motsvarade hens skulder vid gåvotillfället, kan även gåvor som gäldenären givit bort senare än ett år innan konkursbeslutet återvinnas.
Även en försäljning till ett orimligt lågt pris kan återvinnas med den här bestämmelsen, eftersom en sådan försäljning delvis har "egenskap av gåva". Detta framgår av bestämmelsens andra stycke.
Ett gåvoavtal är alltså för din del riskabelt på grund av återvinningsrisken. Å andra sidan är det värsta som kan hända att du får återlämna egendomen till konkursboet. Din fordran är fortfarande efter detta gällande, och du hamnar alltså inte i en sämre ställning än innan.
Skuldebrev
Reglerna om skuldebrev i skuldebrevslagen används idag för vanliga fordringar. Ett skuldebrev är inget annat än en fordran och har ingen annan funktion än en sådan. Alla borgenärer med fordringar på gäldenären har alltså skuldebrev gentemot denne, och din fordran på 40.000 kr är en likadan. Du har med andra ord redan ett skuldebrev.
Att upprätta ett nytt skuldebrev skulle inte tjäna någonting till eftersom det inte skulle hjälpa dig att få företrädesrätt i konkursutdelningen och inte heller få en större utdelning än de andra borgenärerna i densamma.
Mitt råd till dig
Min rekommendation är att du, med anledning av din fordran på gäldenären, ansöker om utmätning i dennes egendom, vilket regleras i utsökningsbalken (UB) 4 kap. På detta sätt kan du få betalt ur dennes lösa egendom, exempelvis dennes båt eller bil. För att hos kronofogden bli beviljad utmätning behöver du en exekutionstitel, se UB 4 kap. 1 §.
Om din fordran är otvistig, dvs om gäldenären inte har några invändningar utan erkänner fordringen, kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, vilket utgör en exekutionstitel enligt UB 3 kap. 11 §. Information om hur du ansöker hittar du på kronofogdens hemsida, här. Kom ihåg att din fordran ska vara förfallen till betalning för att du ska kunna ansöka.
När du får ett utslag i beslutet om betalningsföreläggande hos kronofogden kan du ansöka om utmätning.
Om gäldenären däremot inte erkänner din fordran eller har någon annan invändning emot den kommer du istället att behöva gå till domstol för att få den fastställd. Domstols dom utgör förvisso också en exekutionstitel, men processen tar mycket längre tid och en eventuell förlust i domstol kan bli kostsam på grund av rättegångskostnader bl. a.
Om du fått ett beslut om utmätning, men utmätningen inte skett, så har du även en företrädesrätt i gäldenärens eventuella konkurs, se förmånsrättslagen 8 §. Denna företrädesrätt hamnar inte överst på prioritetsordningen, men den ligger på en position som är bättre än den du tidigare innehade.
Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!
Om det är någonting som är oklart får du gärna lägga fram det i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka svara.
