Hur kan de olika instanserna komma till olika slutsatser i exakt samma mål?

2017-11-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Hej!Hur kommer det sig att tingsrätten, hovrätten samt högsta domstolen alla kan döma olika i exakt samma mål? Vad gör att hovrätten ser annorlunda än tingsrätten på en dom vad gäller t ex misshandel: tingsrätten kan döma utifrån att någon har använt nödvändigt våld medan hovrätten säger att det inte var befogat med nödvärn. Vad ligger till grund för att samma händelse tolkas så olika utifrån samma lagtext?Mvh
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Jag förstår din fundering... Många gånger kan mål (framförallt brottmål) vara svårare att lösa än vad man vid en första anblick kan tro. Det är nämligen inte alltid det finns solklara bevis för vad som har hänt och inte hänt. Detta innebär i sin tur att det krävs en hel del tolkning för att konstatera att det föreligger så kallad brottsbeskrivningsenlighet mellan den påstådda gärningen och det aktuella brottet.

Misshandelsbrottet återfinns till exempel i 3 kap 5 § brottsbalken och föreskriver följande "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."

Anta att A uppger att denne blivit misshandlad av B. Till bevis för detta finns rättsmedicinska undersökningar och fotografier som visar att A har fått skador i ansiktet. B uppger å sin sida att dessa skador uppkom till följd av att B utövade nödvärn då A hade för avsikt att mörda B. På platsen fanns det inga andra vittnen.

Vid en sådan situation har domstolen inget annat att ta hänsyn till än parternas utsagor och de fotografier som visar att A blivit skadad. Här står alltså ord mot ord och det gäller att försöka tolka de olika parternas berättelser. Framstår de som trovärdiga? Stämmer parternas utsagor överens med de skador som uppstått?

Domstolen gör så gott de kan för att utröna vad som har hänt och för att ta reda på ifall B kan dömas eller inte.
I brottmål finns det ett beviskrav som säger att det måste vara ställt "utom rimligt tvivel" att den tilltalade är skyldig för att denne skulle kunna dömas. Hur man väljer att tolka detta beviskrav i förhållande till det specifika brottet kan skilja sig domare emellan. En domare kanske anser att det räcker med A:s förtroendeingivande berättelse i förening med B:s icke förtroendeingivande berättelse och de skador som finns. En annan domare kanske anser att det inte går att fälla B då ingen vet vad som verkligen har hänt. Av denna anledning kan bedömningarna bli olika i olika instanser trots att det rör sig om samma mål.

En annan, starkt bidragande faktor, till att domstolarna kommer till olika slutsatser är att det ofta inkommer nya bevis till de olika instanserna, vilket gör att saken/målen förändras och att bedömningen (med hänsyn till de nya bevisen) kan bli en annan.

Hoppas du fått svar på din fråga!
Mvh,

Nina Erlandsson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1208)
2021-11-30 Polisens möjligheter att avlyssna ett telefonsamtal
2021-11-30 Hur gör jag om jag blir åtalad trots avsaknad av brottsliga intentioner?
2021-11-29 Hur länge är en dom kvar i belastningsregistret? Överklaga utan den andres vetskap?
2021-11-28 När får polisen avlyssna samtal?

Alla besvarade frågor (97676)