Hur går processen till från förundersökning till dom? Hur fungerar det med bevisning och vilka rättigheter finns?
Föreställ er ett senario där X står vid en bankomat och ska ta ut pengar, då kommer Y fram och hotar X med ett föremål X tror är en kniv. X får omkull Y och sparkar Y medvetslös samt utger slag när Y är ligger medvetslös-
Vilka myndigheter kommer att utreda, leda utredningen, hur ser processen ut förklara tillvägagången från förundersökning till dom?
Förklara de berörda yrkesgrupperna olika ansvarsområden och arbetsuppgifter. Vilken bevisning kommer att samlas in? Vilka rättigheter har X.
Lawline svarar
Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Hur ser processen ut från förundersökning till dom (i korta drag)?
Reglerna om det här hittar du i Rättegångsbalken (RB).
När det finns misstanke om att ett brott har begåtts så inleds en förundersökning. Förundersökningen leds antingen av åklagaren eller av en förundersökningsledare från polisen, bl.a. beroende på hur allvarligt brottet är (RB 23:3). Syftet med en förundersökning är egentligen att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt att ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte (RB 23:2). För att åklagaren ska välja att väcka åtal ska hen ha tillräckligt med bevis för att visa dels att ett brott har begåtts och dels vem som har begått brottet, eller i praktiken att den som är misstänkt ska kunna dömas för brottet. När förundersökningen är klar finns alltså två alternativ: antingen bedömer åklagaren att det finns tillräckligt med bevisning för att kunna väcka åtal. Det andra alternativet är att åklagaren anser att det inte finns tillräckligt med bevisning och då läggs förundersökningen ner.
Under utredningen kan den misstänkte gripas, anhållas eller häktas. En person kan gripas om det finns skäl att tro att hen har begått ett brott. Den ska därefter så snart som möjligt förhöras och efter det beslutar åklagaren om personen ska anhållas. En person får hållas gripen i tolv timmar. Anhållande kan ske i avvaktan på att domstolen ska pröva om en person ska häktas eller om det är av stor vikt för utredningen. Åklagaren kan begära en person häktad om hen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott. Huvudregeln är också att 1 års fängelse ska finnas med i brottets straffskala samt att det ska finnas risk för att personen försvårar utredningen genom att avvika, undanröja bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. (RB 24:1) Beslut om häktning tas i en så kallad häktningsförhandling och det är alltså domstolen som fattar beslutet.
Väljer åklagaren att väcka åtal sker det genom att en stämningsansökan upprättas och ges in till rätten (domstolen). (RB 45:1) I stämningsansökan ska anges vem som är tilltalad (åtalad för brottet), vem som är målsägande (offer/motpart) om någon sådan finns, den brottsliga gärningen med beskrivning av tid, plats och övriga omständigheter samt tillämpliga bestämmelser (lagrum), bevisning som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis (detta brukar man kalla för åklagarens bevistema) och slutligen de omständigheter som gör domstolen behörig för prövning av målet. (RB 45:4)
Under huvudförhandlingen i domstolen presenterar åklagaren sina yrkanden och sedan ger både den tilltalade och åklagaren sina versioner av vad som har hänt. Bevisningen läggs fram. Målsäganden/offret får också tillfälle att berätta om sin version. Eventuella vittnen förhörs och eventuella sakkunniga uttalar sig om t.ex. rättsintyg. I slutet hålls en slutplädering där åklagare och tilltalad (oftast genom sin försvarsadvokat) sammanfattar sina versioner och argumenterar för sin sak. Åklagaren brukar också oftast ge förslag till den påföljd (straff) som yrkas. Efter det är det upp till domstolen att göra sin prövning av den tilltalades skuld och bestämmer påföljd (straff) utifrån de lagbestämmelser som finns om hen bedöms vara skyldig. (se 46 kap. RB)
Vilken bevisning kommer att samlas in?
Under förundersökningen måste alla bevis tas upp, dvs. även de som är till fördel för den misstänkte. I regel håller polisen förhör med både den misstänkte och brottsoffret under förundersökningen. Det hålls även förhör med eventuella vittnen som kan användas som bevisning. Samtliga förhör brukar spelas in på video. Det är svårt att säga exakt vilken bevisning som kommer att finnas och användas men förmodligen kommer också ett rättsintyg att inhämtas. Det innebär att offret får genomgå en rättsmedicinsk undersökning där skadorna dokumenteras. Resultatet av detta blir ett rättsintyg. Med tanke på att det hände vid en bankomat är det troligt att det finns någon övervakningskamera som fångat händelsen på bild och då kommer också sannolikt den att användas som bevisning.
Vilka rättigheter har personen i fråga?
Det är svårt att veta exakt vad du syftar på med rättigheter eftersom det är ett väldigt brett begrepp men det finns t.ex. alltid en möjlighet att anlita en försvarsadvokat. I vissa fall kan det också finnas en rätt till offentlig försvarare där staten står för kostnaderna så X bör kolla detta vid kontakt med polisen och domstol. (RB 21:3a)
När utredningen har kommit så långt att man kan säga att någon är "skäligen misstänkt" för brottet eller utredningen är slutförd har den personen samt dennes försvarare rätt att ta del av vad som förekommit under förundersökningen (hela förundersökningsprotokollet). (RB 23:18-23:18a)
Under själva rättegången (om det skulle komma till en sådan) finns enligt den så kallade kontradiktionsprincipen alltid en rätt för den tilltalade att bemöta de uttalanden som den andra parten (åklagaren) gör samt bemöta den bevisning som läggs fram. Det innebär att det finns en rätt för den tilltalade att inte dömas ohörd.
Det här är bara några av de grundläggande rättigheter som finns som kan vara bra för X att känna till men en sammanfattning av alla rättigheter som finns skulle tyvärr bli alltför lång så jag hoppas att det här är en bra start i förhållande till vad du syftade på i din fråga.
Övriga tips
Bara för att en förundersökning inleds är det inte alls säkert att brott åtalas och kommer till rättegång. Det kan dock vara ett bra tips för X att kontakta en försvarsadvokat, eller i första hand att undersöka om hen har rätt till en offentlig försvarare. På så vis kan X få hjälp med det som behövs och om saken skulle komma till rättegång, hjälp med att förbereda sitt försvar. I det här fallet låter det exempelvis som att X har uppfattat situationen som en nödvärnssituation, eller med andra ord en situation där hen har behövt försvara sig från ett brottsligt övergrepp med kniv. Det kan alltså vara fråga om en inbillad nödvärnssituation (putativt nödvärn), vilket kan utgöra en ursäktande omständighet som kan hävdas som försvar. Har X inte polisanmält hotet som triggade hela situationen än rekommenderar jag att hen gör det.
Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor.
Med vänlig hälsning,
