Hur fördelas arvet efter en avliden make utan barn?
Hej
Jag har en fråga angående beräkning av kvotdel vid fördelning av arv.
Märta och Sten har varit gifta. Sten är död (2007). De har inga barn. Inget testamente finns.
I bouppteckningen efter Sten står följande om giftorättsgods.
Den avlidnes (Sten) giftorättsgods 128 413 kr (ett hundra tjugoåtta tusen fyra hundra tretton kronor)
Makans ( Märta) giftorättsgods 1 603 364 kr ( en miljon sexhundratre tusen tre hundra sextiofyra kronor)
I bouppteckningen står också följande
att efterlevande makan framställt begäran att enligt ÄktB 12:2 få behålla 1/1 av sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelning,
att det ej förelåg boskillnad,
att äktenskapsförord ej förelåg
att fastighetens taxeringsvärde för 2007 har använts för bouppteckningsvärde
(värdet 560 000 kr ligger till 100% i den efterlevande makans tillgångar.)
att fastigheten är belastad med latent kapitalvinstskatt
Sten har en avliden broder utan barn. Sten har också en avliden syster som har tre barn.
Märta har en avliden halvsyster som har tre barn.
Hur beräknas arvet till Sten respektive Märtas arvingar då Märta har avlidit och då inget testamente finns?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!
I mitt svar utgår jag ifrån att Stens ända levande arvingar är 3 systerbarn och Märtas ända levande arvingar är 3 systerbarn.
Hur sker bodelningen vid ett upplöst äktenskap efter en begäran från efterlevande make att få behålla 1/1 av giftorättsgodset enligt 12 kap. 2§ förstastycket äktenskapsbalken?
När äktenskapet upplösts genom bortgång av den ena maken ska makarnas giftorättsgods delas emellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalk + 10 kap. 1 § äktenskapsbalken + 23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalk). Giftorättsgodset som ingår i bodelningen ska delas lika emellan makarna, den s.k. likadelningsregeln (11 kap. 3 § äktenskapsbalk). Likadelningsregeln kan dock undvikas genom att en efterlevande make begär att få behålla sitt giftorättsgods eller en del av det (12 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalk).
I detta fall har Märta framställt begäran att behålla 1/1 (100%) av sin andel vid bodelningen enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalk. Eftersom Märta begärt att få behålla 100% av sitt giftorättsgods innebär det att hen behåller allt sitt giftorättsgods som sin giftorättsandel. Märtas giftorättsandel är således 1 603 364 kr.
Följden av detta blir att även Sten behåller allt sitt giftorättsgods som sin giftorättsandel vid bodelningen. Stens giftorättsandel är således 128 413 kr. Stens giftorättsandel utgör även hens kvarlåtenskap.
Hur fördelas arvet efter en avliden make utan barn?
När maken dör så ärver den efterlevande maken den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalk). Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendom t.ex. genom att sälja det, men inte testamentera bort det. Märta ärver alltså Stens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När Märta dör så har Stens arvingar rätt till Stens kvarlåtenskap i form av efterarv (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalk). För att kunna räkna ut efterarvet till Stens arvingar lättare kan man använda sig av s.k. efterarvskvoten, som i detta fall blir:
128 413/ (1 603 364 + 128 413) ≈0,074151 (7,4151 %)
Stens arvingar har alltså rätt till 7,42% av Märtas totala egendom (hennes egna kvarlåtenskap och Stens kvarlåtenskap) när Märta dör.
När den efterlevande maken dör ska den först avlidne makens kvarlåtenskap fördelas mellan dennes arvingar. Nu får vi användning av efterarvskvoten som jag räknade ut i ovanstående stycke. Genom att ta efterarvskvoten i decimalform multiplicerat med Märtas totala egendom får vi fram vad Stens arvingar har rätt till:
0,074151 x 1 731 777 ≈128 413
Den kvarlåtenskap som Märta ärvde från Sten med fri förfoganderätt (128 413kr) ska alltså fördelas mellan Stens 3 systerbarn (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalk), varje barn får 42 804,3 kr:
128 413 / 3 ≈ 42 804,3
Återstående kvarlåtenskap (1 603 364 kr) utgör Märtas kvarlåtenskap och skall fördelas mellan dennes 3 systerbarn (2 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalk). Varje barn får 534 454,6 kr:
1 603 364 / 3 ≈ 534 454,6 kr
Notera att jag i mina beräkningar har utgått ifrån att Märtas kvarlåtenskap och Stens kvarlåtenskap efter Märtas bortgång inte har påverkats alls, d.v.s. varken ökat eller minskat.
Sammanfattningsvis
Stens arvingar ärver 42 804,3 var. Märtas arvingar ärver 534 454,6 kr var.
Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.
Med vänliga hälsningar,
