Hur fördelas ansvaret för rättegångskostnader i ett tvistemål?

FRÅGA
HejVi håller på att försöka driva in en skuld på arbete vi gjort åt ett annat företag och ärendet har nu hamnat i Tingsrätten. Om vi skulle förlora kommer vi då att behöva betala motpartens rättegångskostnader eller kan man på någotvis få igenom att parterna betalar sina egna kostnader? Vi båda aktiebolag och skulden vi försöker driva in är på 129 000 kr.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga rör betalning av rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket i huvudsak regleras i 18 kap. rättegångsbalken, RB.

Huvudregel: tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader

Som huvudregel gäller att det är den tappande parten som ska ersätta motparten dennes kostnader (18 kap. 1 § RB). Detta innebär att den part som förlorar rättegången kommer att bli betalningsansvarig för motpartens rättegångskostnader.

Det finns inte någon generell möjlighet för att såsom ni önskar få igenom att parterna istället betalar sina egna rättegångskostnader. Det är dock i vissa undantagssituationer så att din motpart kan bli skyldig att stå för delar av sina egna rättegångskostnader även om ni skulle vara att anse som tappande part, exempelvis om motparten vållat onödiga kostnader genom att inte dyka upp till en förhandling i domstol (18 kap. 6 § RB).

Vem anses som tappande part?

Även om huvudregeln som om att den tappande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader kan tyckas enkel och tydlig, kan det i praktiken uppstå problem när man ska bedöma vilken part som anses vara den tappande parten. Så kan exempelvis vara fallet om det skulle vara så att ni vinner bifall till ert yrkande till 30%, om domstolen skulle komma fram till att er motpart bara ska betala 38 700 kr till er och inte 129 000 kr. Då kan man se det som att ni har vunnit till 30% men samtidigt förlorat till 70%, eftersom ni inte fullt ut fick rätt till den yrkade summan. I ett sådant fall kan domstolen fördela kostnadsansvaret mellan er med hänsyn taget till den beloppsmässiga utgången i målet (18 kap. 4 § 2 stycket RB).

Tänk efter – före!

Till följd av det föregående sagda kan det vara bra att innan man inleder en process i domstol, redan från början fundera över vilka möjligheter man har till framgång med sin talan.

För att exemplifiera: kanske det är så att ni har ett mycket gott bevisläge vad gäller motpartens betalningsansvar avseende 100 000 kr, motparten har kanske erkänt betalningsansvaret i denna del. Men med avseende på resterande 29 000 kr kanske ni befinner er i ett betydligt sämre bevisläge, och det är troligt att ni inte kommer kunna nå framgång med er talan med avseende på de 29 000 kronorna. I en sådan situation kommer troligtvis utfallet i domstolen bli att ni vinner avseende 100 000 kr, men förlorar med avseende på resterande 29 000 kr. Om man förlorar till viss del kommer detta således påverka ansvaret för att betala motpartens rättegångskostnader, och det kan därför vara klokt att redan från början fundera över om ens yrkande ska avse hela summan (129 000 kr), eller om man istället bör avgränsa sitt yrkande (100 000 kr). Överväganden av denna art kan vara besvärliga att genomföra eftersom det är svårt att på förhand veta hur domstolen kommer värdera bevisningen ni har för att ni är berättigade till 129 000 kr från motparten. Men det kan ändå vara något som är klokt att fundera över, just i relation till ansvaret för rättegångskostnader.

Hoppas ni fick svar på er fråga!

Med vänliga hälsningar

Alice Baum
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Rättegångskostnader (204)
2019-12-27 Vem bär rättegångskostnader i vårdnadstvister?
2019-12-26 Ska vinnaren i ett tvistemål betala ombudsarvoden?
2019-12-12 Täcker min hemförsäkring mina rättegångskostnader?
2019-11-30 Förenklat tvistemål eller inte?

Alla besvarade frågor (76615)