Hur bedömer man en framtida inkomstförlust?
Vid inkomstförlust ska man ersättas med skillnaden mellan den inkomst man hade innan olyckan och den inkomst man har efter olyckan, enligt 5:1 i skadeståndslagen.
Ska det ha någon betydelse hur mycket man arbetade? T.ex om man arbetade 82% eller 123% ?
Tack
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.
Det stämmer. Om man har rätt till skadestånd för en skada som lett till arbetsoförmögenhet eller nedsatt förvärvsförmåga ska ersättning utgå för framtida inkomstförlust (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Din fråga rör hur man bedömer storleken av en sådan ersättning, och då särskilt om ens tidigare sysselsättningsgrad ska beaktas.
Hur beräknas en framtida inkomstförlust?
Ersättningen som ska utgå för inkomstförlust beräknas som skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande kan eller borde kunna uppbära trots skadan, och den inkomst han/hon skulle kunnat ha om skadan aldrig inträffat (5 kap. 1 § 2 st. skadeståndslagen). Beräkningen av en framtida inkomstförlust blir därför hypotetisk; man behöver räkna ut något ("vad man kunde ha tjänat som skadefri") som varken har inträffat eller någonsin kommer att inträffa. Icke desto mindre ska exakthet och noggrannhet eftersträvas i beräkningen. Målet är att den skadelidande genom skadeståndet ska försättas i samma ekonomiska position som om skadan aldrig hade inträffat (skadan ska varken medföra någon vinst eller förlust för den utsatte). Högsta domstolen har dock medgett att skadeståndet initialt bör bestämmas med viss marginal till den skadelidandes fördel (se fallet NJA 1992 s. 642).
Vad bedöms man ha kunnat uppbära för inkomst utan skadan?
Som framgått jämförs den skadelidandes (i första hand) faktiska inkomst med den inkomst som han/hon skulle ha haft om någon skada aldrig inträffat. Bedömningen som måste göras, om vad den skadelidande skulle ha uppburit för inkomst som skadefri, görs individuellt från fall till fall. I huvudsak ska dock tre faktorer särskilt beaktas, och det är den skadelidandes (1) faktiska inkomstförlust när "ramtidsberäkningen" görs, (2) möjligheter till omskolning och rehabilitering, samt (3) medicinska status. Då din fråga särskilt avser hänsyn till aktuella inkomst- och arbetsförhållanden beaktar jag bara den första punkten i det följande. Notera därför att en mer omfattande utredning måste göras för att slå fast skadeståndet i ett verkligt fall.
Hänsyn till den skadelidandes aktuella inkomstförlust
En klar utgångspunkt för en storleksberäkning av ett framtida inkomstbortfall är den inkomstförlust som visat sig i direkt anslutning till skadan (när beräkningen görs). Om den skadelidande månaderna innan skadan arbetade heltid, men direkt efter skadan endast klarar av halvtid, har han/hon som utgångspunkt rätt till ersättning för hälften av sin tidigare lön. Det är dock just en utgångspunkt, då omständigheterna i det enskilda fallet kan tala för andra lösningar. Om det till exempel var ett undantagsfall att den skadelidande arbetade heltid månaden innan skadan, och han/hon egentligen arbetat 75% i flera år, är det mer troligt att 25% i inkomstbortfall som ska ersättas (då det troligen är vad den skadelidande faktiskt förlorar till följd av skadan).
En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall, där det avgörande är vad den skadelidande mest sannolikt skulle ha haft för framtida inkomst som skadefri. Ens tidigare inkomst och sysselsättningsgrad är därför klart vägledande vid en framtidsbedömning, men långt ifrån avgörande. I bedömningen kan det också tas in faktorer som utebliven möjlighet till befordran, övergång till annat arbete, samt skattemässiga förhållanden.
Sammanfattning – vad gäller?
Den sysselsättningsgrad som en skadelidande haft innan skadan inträffade är en central komponent i beräkningen av en framtida inkomstförlust. Det ger en första indikation på hur stor inkomst man går miste om till följd av skadan. Beräkningen av en framtida inkomstförlust görs dock på ett hypotetiskt stadie, utifrån vad den skadelidande "skulle kunna uppbära" för inkomst som skadefri, och tidigare inkomst/sysselsättningsgrad tjänar därför bara som indikator. I bedömningen måste helheten beaktas, såsom möjlighet till rehabilitering, läkning, omskolning m.m.
Om du vill ha hjälp med vad som gäller i ett enskilt fall rekommenderar jag dig att boka tid med någon av våra jurister. Det kan du göra via följande länk: https://lawline.se/boka.
Allt gott,
