Gåva vid arv med fri förfoganderätt
Hej,
Jag kommer att få min mosters hus som gåva. Hon kommer att skriva ett gåvobrev och därefter kommer jag att ansöka om lagfart.
Min mosters man gick bort för ett antal år sedan och han efterlämnade tre barn från ett tidigare äktenskap. Efter att min mosters man gick bort kom min moster att stå som ägare till huset och har bott i huset sedan dess.
Min fråga är: Går ett gåvobrev att bestrida av t.ex. min mosters styvbarn (hennes mans barn från tidigare äktenskap?) Kan dessa på något sätt hävda att de har rätt till sitt arv efter sin far och bestrida gåvobrevet vilket gör att jag kan förlora rätten till huset? Gäller detta gåvobrev i händelse av eventuell rättssak eller kan jag göra något mer för att skydda min kommande egendom?
Mvh Magnus Engström
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Ärvdabalken (ÄB) reglerar arvsrätt när inget annat finns skrivet i testamente. Genom att upprätta ett testamente kan man sätta den arvsordning som gäller enligt lag ur spel.
Särkullbarn har alltid rätt att omedelbart få ut sitt arv
Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har dock alltid rätt att omedelbart få ut sin arvslott. Jag utgår i mitt svar att särkullbarnen (din mosters man barn) har avstått från sin rätt att direkt få ut sina arv tillförmån för din moster i annat fall skulle arvet redan vara skiftat och något framtida problem inte finnas (3 kap. 9 §).
Det är i Sverige bara bröstarvingar (barn, deras barn osv.) som har en absolut rätt till viss del av arvet. Bröstarvingar är nämligen garanterade sin laglott som är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att ifall en mor avlider och efterlämnar 100 000 kronor och ett barn är arvslotten 100 000 kronor medan laglotten är 50 000 kronor. Av exemplet framgår att arvlåtaren genom testamente endast fritt kan disponera över hälften av sin kvarlåtenskap när denne efterlämnar bröstarvingar.
Din moster har ärvt med fri förfoganderätt
Ifall din mosters styvbarn nu har avsagt sig rätten till att direkt få ut deras arv efter sin far har din moster ärvt hennes avlidna make med fri förfoganderätt.
Ifall din mosters styvbarn avsagt sig rätten till att direkt få ut deras arv ärvde din moster den del som särkullbarnen avstod ifrån med fri förfogande rätt och resterande del med full äganderätt. Full äganderätt innebär att din moster fritt kan disponera över egendom medan fri förfoganderätt innebär att din moster på alla sätt får förfoga över egendom men dock inte genom testamente. Delen som särkullbarn har rätt till vid din mosters frånfälle får hon därmed inte t.ex. testamentera bort till någon annan.
Särkullbarnen som avstod sin rätt till förmån för din moster har alltså, vid hennes frånfälle rätt till efterarv ur hennes förmögenhetsmassa. Efterarvet räknar man ut genom kvotdelar. Jag illustrerar detta med nedanstående exempel.
Ponera att det efter en avliden make finns sammanlagt giftorättsgods om 1 000 000 och efterlevande make genom bodelning erhåller 500 000 kronor och resterande 500 000 genom arv med fri förfoganderätt eftersom ett särkullbarn avstått från sin rätt. Efterlevande make erhåller alltså sammanlagt 1 000 000 kronor – hälften genom bodelning och hälften genom arv. Kvotdelen beräknas på följande sätt 500 000/1 000 000 (arvslotten som särkullbarnet avstått/ efterlevande makes totala förmögenhetsmassa) = 0,5 = 50 %. I detta fall blir alltså särkullbarnets kvotdel 50 % av efterlevande makes förmögenhetsmassa.
Antag sedan att efterlevande make förvaltat förmögenheten så att den vid dennes frånfälle har ett värde av 1 200 000 kronor (alltså en ökning med 200 000 kronor). Då har särkullbarnet rätt till 1 200 000 x 0,5 (kvotdelen) = 600 000 kronor. Resterande del får bröstarvingarna dela lika på ifall det inte finns något testamente.
Vad händer om man ändå ger bort egendom ärvd med fri förfoganderätt?
Vad händer då om efterlevande maka (din moster) trots allt ger bort egendom som hon bara ärvt med fri förfoganderätt? Jo, då finns det en regel som säger att om efterlevande maka uppenbart missbrukat sin fria förfoganderätt genom t.ex. gåvor och därmed orsakat väsentlig minskning av sin egendom (vanligtvis med minst 25 %) måste den personen ersätta särkullbarnen som efterarvinge före sina andra arvingar. Om det inte finns tillräckligt med medel för det i dödsboet ska gåvor och liknande tas tillbaka.
Formkrav för giltigt gåvobrev
Vad ni vidare ska tänka på är att det finns formkrav för att gåva av en fastighet ska vara giltig. Ni behöver upprätta ett gåvobrev som båda undertecknar. Fastigheten ska anges med fullständig fastighetsbeteckning och det ska tydligt framgå att det är en gåva. Vidare måste du ansöka om lagfart senast tre månader efter det att gåvobrevet upprättades (20 kap. 2 § JB). Den handlingen ska sedan vara giltig för att styrka gåvan som sådan.
Hoppas du fick svar på din fråga, om inte - tveka inte att höra av dig igen!
Du hittar ärvdabalken här
Du hittar jordabalken här
Vänliga hälsningar,
