Gäller socialtjänstsekretess mot anhöriga?
Kan en socialchef avslå en begäran om att få ta del av min brors genomförandeplan samt dokumentation och beslut gällande byte av bostad. Min bror har förvaltare.
Motivering;
Enligt 26 kap 1 offentlighet och sekretesslagen
Lawline svarar
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågan besvaras med regler som finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vägledning har också hämtats från propositionen till OSL samt uttalanden av justitieombudsmannen (JO).
Allmänt om sekretess
Jag tolkar din fråga som att de uppgifter du efterfrågar ingår i ett ärende som handläggs av en socialnämnd. När nämnden fattar ett beslut blir de uppgifter som ingår i ärendet allmänna handlingar. Som utgångspunkt har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar.
Detta följer av regler som finns i 2 kap 1 §, 2 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 2 kap. 10 § TF.
I vissa fall begränsas rätten att ta del av allmänna handlingar av sekretessbestämmelser. Detta gäller bland annat för uppgifter som faller inom socialtjänstens område. Sekretessen medför att uppgifter inte på något sätt får röjas för privatpersoner eller andra myndigheter.
Detta följer av regler som finns i 2 kap. 2 § TF samt 26 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 8 kap. 1 § OSL.
Socialtjänstsekretess
Förutsättningar för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter på socialtjänstens område regleras i 26 kap. 1 § OSL.
Inom socialtjänstens verksamhet är alla uppgifter som rör individers personliga förhållanden sekretessbelagda. Detta innebär i praktiken att alla uppgifter som på något sätt kan hänföras till en viss person omfattas av sekretess. För att en sekretessbelagd uppgift ska kunna lämnas ut krävs att socialtjänsten kan fastställa att utlämnandet inte kommer att medföra men för den uppgiften rör. Begreppet "men" avser exempelvis att en spridning av uppgiften medför en kränkning av den berörda personens integritet.
I DNR 4523-1999 uttalade justitieombudsmannen (JO) att bedömningen om spridning av en viss uppgift kan leda till men ska ta sin utgångspunkt i uppfattningen hos den som uppgiften berör. Även uppgifter som för en utomstående kan verka harmlösa kan därför omfattas av sekretess.
I propositionen till OSL framgår att det kan räcka med att andra får kännedom om en för den skyddade personen känslig uppgift för att men ska föreligga. (prop. 1979/80:2 s. 83). Enligt JO:s uttalande i DNR 20-1981 kan sekretess i vissa fall gälla även i förhållande till anhöriga.
Sammantaget innebär det att socialtjänsten måste genomföra en mycket noggrann bedömning när någon begär att få ta del av sekretessbelagda uppgifter. Det torde vara mycket svårt att fastställa att utlämnandet av en viss uppgift inte kommer att orsaka men för den skyddade personen.
Undantag genom samtycke
Den person som skyddas av sekretessbestämmelserna är behörig att förfoga över sekretessen. Detta innebär att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut om den som uppgifterna rör samtycker till utlämnandet. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs det att samtycket är allvarligt menat och fattat med insikt om konsekvenserna som följer av att uppgifterna lämnas ut.
Detta följer av regler som finns i 12 kap. 2 § OSL.
Bedömningen i ditt fall
Socialtjänsten hanterar ofta känsliga uppgifter vilket medför att socialtjänstsekretessen är mycket sträng. Min bedömning är att sekretess gäller för genomförandeplan, dokumentation och beslut i det ärende som rör din bror. Som lagen ser ut i dagsläget är det fullt möjligt att sekretess även kan gälla mot dig som anhörig.
Det är mycket svårt att med säkerhet fastställa att ett utlämnande av uppgifterna inte kommer att leda till men för din bror. Jag bedömer därför det som sannolikt att socialtjänsten kan vägra att lämna ut uppgifter om ärendet såvida det inte finns ett samtycke från din bror.
Jag har inte tillräckligt med kunskap om din brors situation för att kunna uttala mig om han kan lämna en giltigt samtycke. Om frågan blir aktuell får socialtjänstens bedöma om förutsättningarna för ett sådant samtycke föreligger.
JO-anmälan
Om du misstänker att socialchefen inte har behandlat ditt ärende korrekt kan du överväga att göra en anmälan till justitieombudsmannen (JO). JO utreder så att myndighetsutövning mot privatpersoner sker på ett korrekt sätt. Detta är emellertid en allvarlig åtgärd. Du bör därför endast genomföra en anmälan om du har välgrundade misstankar om att socialchefen har brustit i sin hantering av ditt ärende.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
