Fråga om ingående av ett muntligt avtal och om ställningsfullmakt, eller i vart fall kombinationsfullmakt, förelegat för att binda huvudmannen

2016-03-24 i Muntliga avtal
FRÅGA
Hej Lawline! Jag har en fråga gällande ett eventuellt avtal/erbjudande som uppkommit i och med mitt arbete. Situationen uppstod då min arbetsplats hade erbjudit mig att följa med på en sammanslutning, med samband till min anställning. Under sammanslutningen samtalade jag med en utav företrädarna för det bolag jag arbetar för om den typen utav arbete som jag med flera utför i organisationen. Vårt arbete är till viss del ideellt och till viss del provisionsbaserat och går i stort sätt ut på att avklara olika ärenden. Vi har ett krav på ett visst antal avklarade ärenden per månad, men i regel avslutas fler ärenden än kravet. I samband med vårt samtal konstaterade företrädaren att det förelåg ett rekord om maximalt avklarade ärenden per månad och att den som med besked slog det rekordet (”över 100 ärenden”) skulle premieras särskilt. Jag sa då direkt att detta skulle ske denna månad. Jag har nu slagit det rekordet med nämnda besked och undrar nu om jag utifrån den dialogen som fördes kan begära att bolaget står fast vid företrädarens utfästelse om den särskilda premien? MvhIustus Northug
SVAR

Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!

I frånvaro av reglering beträffande dylika utsagor i ditt anställningsavtal och därutöver frånvaro av kollektivavtal, som annars hade verkat negativt i hänseende till positiv särbehandling av arbetstagare (jfr Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 27 §), kommer den förevarande situationen förmodat att slutligen bedömas utifrån Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) och därutöver allmänna avtalsrättsliga principer. Eftersom inget annat framgår av din frågeställning har jag valt att besvara frågan som om frånvaro av såväl klausuler i anställnings- som kollektivavtal föreligger.

Frågan kommer av pedagogiska skäl att delas upp i två frågeställningar, eftersom det dels kommer att behöva utredas huruvida ett avtal med juridisk bindande verkan kan anses ha ingåtts och dels huruvida företrädaren för bolaget haft behörighet att för bolagets räkning ingå ett sådant avtal.

Fråga 1 – föreligger ett avtal med juridisk bindande verkan:

Inledningsvis kan konstateras att den svenska avtalsrätten bygger på de två huvudprinciperna om avtalsfrihet och att avtal ska hållas (även; pacta sunt servanda). Dessa principer innebär som utgångspunkt att avtalsparterna fritt kan avtala om vad de vill samt att vad parterna har kommit överens om är juridiskt bindande för dessa.

Som en konsekvens av ovan nämnda principer innebär det att även avtalsformen är fri såtillvida att ett avtal med juridisk bindande verkan kan uppkomma även muntligen eller konkludent. Det senare genom att den ena av avtalsparterna utan tydligt avgiven accept börjar agera utefter avtalsvillkor som löftesgivaren uppställt.

Vad gäller muntliga avtal är dessa giltiga såvitt de antagits omedelbart, jfr AvtL 1 kap. 3 § andra stycket. För att ett anbud ska anses antaget ska ett jakande besked dvs. en accept ske genom samma svarsmedium som anbudet avgivits. Vad gäller för att ett muntligt avtal ska omedelbarheten förstås som att accepten vidtagits utan någon acceptfrist annan än vad som kan tänkas ha förelegat i och med omständigheterna i den nämnda dialogen och vilken typ av beskaffenhet avtalet haft. Ett mer omfattande avtalsförslag kan här rimligen anses fordra en något längre betänketid än ett mindre. Acceptfristen vid ett muntligt avtal bör dock inte utsträckas till längre frist än att konversationen kan anses ha avslutats. Mer om detta finns för den intresserade att läsa i Obligationsrättskommitténs förslag till lag om avtal m.m., 1914, s. 44 ff.

Så som du uttrycker dig i din frågeställning tycks du direkt ha accepterat anbudet på så vis att det bör ha framgått för din motpart att denne förmått dig att acceptera ett anbud i förhållande till hur denne uttryckt sig. Såvitt denne inte hade velat bli bunden av detsamma på så vis det kan ha framgått av din accept, dvs. att du uppfattat det hela som ett avtal ingånget på de premisser företrädaren angivit, torde denne där och då utan oskäligt uppehåll ha förklarat att denne inte avsett att bli bunden av detsamma, jfr AvtL 1 Kap. 6 § andra stycket.

Här bör dock erinras om att ett avtals vara eller icke vara samt bundenhet av detta slutligen kan komma att bli en bevisfråga. Bevisning härom kommer att avgöra vilken part som har rätt, och därutöver vad denne sedan har rätt till. Dels ska det bevisas att ett avtal verkligen har ingåtts, därefter att det ingåtts på så vis som den klagande parten anfört och härutöver att detta i sig inte är orimligt eller oskäligt.

Vilka möjligheter du har att vinna framgång med exempelvis en talan mot den andra avtalsparten kommer att bero på vad och i vilken mån och omfattning du kan visa hur ovanstående omständigheter har förelegat, dvs. att ett avtal ingåtts på så vis du anser. Ett skriftligt och undertecknat avtal är alltid att föredra med beaktande av dess bevisvärde, men har du exempelvis vittnen som klart kan styrka att detta har ingåtts muntligen kan det vara tillräckligt.

Slutsats, fråga 1: Min juridiska bedömning blir här att då du i samtalet med företrädaren för det bolag för vilket du arbetar besvarat dennes utsaga om att den som slår nämnda rekord med besked särskilt ska premieras jakande och omedelbart accepterat detta, med uppmaningen om att just detta skulle ske, ingått ett muntligt avtal med bindande verkan. Huruvida du såvitt avtalsparten nekar detta har möjlighet att vinna framgång med en eventuell talan kommer slutligen att avgöras huruvida du genom exempelvis vittnesmål kan styrka att avtalet på detta vis ingåtts och med den lydelse du påstår.

Som en fotnot till det hela vill jag uppmärksamma dig på att uttalandet ”över 100 ärenden”, logiskt-grammatiskt till sin ordalydelse inte kan förstås som mindre än 101 ärenden.

Som en andra fotnot bör ”särskilt premieras” per dess ordalydelse och sammanhang heller inte logiskt-grammatiskt kunna förstås som annat än minst sådan premie som utgick efter det att det förevarande rekordet konstituerades.


Fråga 2 – har bolagets företrädare haft behörighet att binda företaget på motsvarande vis:

En förutsättning för att du ska kunna hävda avtalsbundenhet just gentemot det bolag du arbetar på är att den part du ingått avtalet med har haft behörighet att binda bolaget genom avtal av förevarande slag. Detta kan denne ha haft genom fullmakt, närmast genom s.k. ställningsfullmakt eller alternativt en s.k. kombinationsfullmakt.

Med en ställningsfullmakt förstås att företrädaren i och med sin egen tjänst kan anses haft en sådan ställning inom bolaget där viss rätt att företa vissa typer av rättshandlingar, som t.ex. att ingå avtal av ringa värde, kan tänkas föreligga. Kan företrädaren anses vara en sådan som utåt sett representerat bolaget, exempelvis vid den sammanslutning som bolaget bjöd sina anställda till, kan det vara så att fog att uppfatta att ställningsfullmakt för denna företrädare förelegat, jfr AvtL 2 kap. 10 § andra stycket.

I händelse av att ställningsfullmakten i förevarande fall kan ha uppfattats för vag för att avgöra att företrädaren verkligen haft just ställningsfullmakt i relation till det förevarande avtalet kan det i förevarande fall vara av intresse att undersöka huruvida fler omständigheter kan tänkas ha förelegat. I kombination med ställningsfullmakten kan dessa omständigheter härvid anses innebära att det istället förelegat en s.k. kombinationsfullmakt.

Med kombinationsfullmakt förstås mer utvecklat en ställningsfullmakt som tillsammans med tidigare rättshandlande som tolererats av huvudmannen (s.k. toleransfullmakt), kan ha förmått avtalsparten att förstå att fullmakt kan ha förelegat för anbudsgivaren, dvs. företrädaren. Omständigheter för att i sin tur grunda en toleransfullmakt anses föreligga då företrädaren under avsevärd tid eller vid upprepade tillfällen låtit en person rättshandla för sin räkning utan att ingripa mot detta. Här kan det bl.a. vara av relevans om företrädaren vanligtvis är den som i liknande sammanhang företräder bolaget, alternativt att denne även företräder bolaget i andra ärenden, exempelvis vid annan kommunikation med de anställda avseende bolagets verksamhet.

Sammantaget kan dessa, ställnings- och toleransfullmakter komma att innebära att det härigenom tillskapats uppfyllelse av en nyckelsats: ”befogad tillit”. I sådana fall kan detta innebära att du som avtalspart har haft fog att uppfatta företrädaren så som behörig att företräda huvudmannen, dvs. bolaget du arbetar på. Särskilt eftersom det ingångna avtalet tycks ha varit av ganska ringa och mundan art.

I NJA 2013 s 659 har Högsta domstolen utvecklat vad som förstås ska ligga till grund för att befogad tillit ska föreligga, genom att i sina domskäl förklara att:

” 12. Den som skapar en befogad tillit hos någon annan, om att han företräds av en behörig person i en viss avtalssituation, kan alltså bli bunden av personens handlande. Detta är en princip som gäller även i andra rättssystem och som avspeglas i olika internationella rättssammanställningar (jfr t.ex. Art.-II.-6:103 (3) Draft Common Frame of Reference ). Avgörande är de yttre förhållanden som härrör från huvudmannen och som tredje man har kunnat iaktta (jfr Adlercreutz och Gorton, a.a., s. 172). Vid bedömningen av om tredje man har kunnat hysa en befogad tillit i fråga om att det fanns en behörighet, får hänsyn tas till bl.a. vilket slags avtal det rör sig om, vilken verksamhet det gäller, hur vanligt förekommande avtalstypen är och vilka åtaganden avtalet innebär.”

Slutsats, fråga 2: Av allt att döma har företrädaren i egenskap av ställning av tjänst, medelst ställningsfullmakt, och möjligtvis därtill genom övrigt tolererat agerande för bolagets räkning, medelst toleransfullmakt, kunnat komma att som minst ingjuta befogad tillit av sådan grad att en kombinationsfullmakt kan ansetts ha varit för handen vid avtalsögonblicket. Härigenom tycks ett juridiskt bindande avtal för bolaget ha uppkommit och jag får utifrån allt i din frågeställning att döma gratulera dig till din prestation och framtida särskilda premie, såvitt minst 101 ärenden är avklarade det vill säga – pacta sunt servanda.

Behöver du hjälp att vidare undersöka huruvida tillräcklig bevisning kan anses föreligga för att du med fog ska kunna uppfatta förekomst av såväl avtal som behörighet, eller därutöver att framställa ett anspråk gentemot din avtalspart med begäran om fullgörelse av avtalet är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline. Detta gör du enklast genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Med vänlig hälsning,

Niclas Lindblom
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Muntliga avtal (203)
2020-07-05 Vad kan jag göra om min ex man inte vill hålla ett muntligt avtal?
2020-07-02 Gäller muntliga avtal?
2020-06-29 Krav på skriftlighet
2020-04-30 Fråga om skolarbete rörande avtal

Alla besvarade frågor (81824)