Fråga om husrannsakan, beslag och andra tvångsmedel

2015-05-21 i Förundersökning
FRÅGA
Hej! Min son på 20 år, bor hemma, blev tagen av polisen med cannabis i sin väska. Han blev förd till polisstationen för förhör och i samband med det åker två poliser hem till oss och öppnar dörren med sonens nycklar. De ringer inte på utan bara kliver på. Jag blev jätterädd och fick nästan panik! De säger då att vi trodde inte du var hemma!!! Har man verkligen rätt att göra så. Det var min lägenhet. Jag kände mig så kränkt!! Sen gick de bara in i sonens rum och grävde. Inget papper på att de hade rätt till det och ingen förklaring alls. Jag frågade var min son var och de sa bara att han är på polisstationen. På frågan vad de ville fick jag svar att de kan de inte säga. De sa inte vad de hette utan bara viftade med sina leg! Min son bad att få meddela mig var han var för att inte göra mig orolig men det fick han inte. På polisstationen blev han visiterad av en kvinnlig polis och det reagerade han väldigt starkt på och tyckte det var jobbigt! Får en kvinnlig visitera en manlig? Han fick även klä av sig naken utan ngn förklaring!! Han fick inte hålla för könsorganet!! Ska det gå till så?? Han hade cannabis i väskan men varför få visa sig naken??? Sen tog de hans mobil utan att han fick skriva på ngt papper. Hur kan han sedan bevisa att de har telefonen? Ska det gå till så?? Sonen har gjort ngt olagligt, absolut men måste man kränkas så. Jag har aldrig gjort ngt olagligt kände mig så illa berörd av intrånget hemma. Jag skakat varje gång jag tänker på det!! ??? :(
SVAR

Hej,

Tack för dina frågor och för att du vänder dig till Lawline.

Det finns en hel del att säga om det du har skrivit, och jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor någorlunda nedan.

Tvång i samband med förhör, husrannsakan, kroppsvisitering och kroppsbesiktning samt beslag är sådant som kallas för straffprocessuella tvångsmedel som staten (polis och andra myndigheter) får använda sig av när det finns stöd för detta i lag. Detta regleras framförallt i rättegångsbalken (RB). Vid användandet av dessa tvångsmedel ska framförallt proportionalitetsprincipen beaktas – ett tvångsmedel får användas endast om skälen för åtgärden väger upp det intrång som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.

Vad som först kan konstateras är att din son troligen gjort sig skyldig till ett narkotikabrott. Lagen säger att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms till högst tre års fängelse (1 § p. 6 narkotikastrafflagen). Är brottet att anses som ringa, dvs om det är fråga om ett mindre brott, döms till böter eller fängelse högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Att brottet som din son troligen gjort sig skyldig till kan ge fängelse spelar roll för de åtgärder som polisen därefter vidtagit.

Vid upptäckte av narkotikan i väskan får antas att din son antingen blivit gripen och därefter förhörts (24 kap. 7-8 §§ RB) eller utan att blivit gripen, blivit ombed att medfölja alternativt medtagen till stationen för förhör (23 kap. 8 § RB).

För att söka efter föremål som får beslagtas eller annat som kan vara till hjälp vid utredningen av ett brott får polisen under vissa omständigheter göra husrannsakan, kroppsvisiteringar och kroppsbesiktningar.

Beslag får ske av föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott (27 kap. 1 § RB). När ett beslag görs ska ett protokoll föras över detta. I protokollet ska det framgå varför beslaget gjorts och vilket föremål beslaget avser. Om den som beslagets gjort från begär att få ett bevis om beslaget, ska denna personen också få det. Informationen som då ges ska innehålla såväl uppgifter om beslaget som uppgifter om vilket brott misstanken avser (27 kap. 13 § RB). Din sons mobil har beslagtagits därför att det skäligen har kunnat antas att den kan ha betydelse för utredningen. Vad din son kan göra är alltså att begära att få ut bevis om beslaget.

Det ska skiljas på kroppsvisitering och kroppsbesiktning. En kroppsvisitering innebär en genomsökning av kläder, fickor och liknande. För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. (28 kap. 11 § RB).

En kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen, vilket innebär att man kan få klä av sig naken. För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § 1 st. RB). Skälig misstanke föreligger när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att det misstänkta brottet har begåtts. I och med att din son genomgått en kroppsbesiktning får det antas skälig misstanke förelåg. Men om man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta (23 kap. 18 § RB).

Mera omfattande kroppsbesiktningar utföras inomhus och i ett avskilt rum (28 kap. 13 § 2 st. RB). Kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras av en annan kvinna, sjuksköterska eller läkare (28 kap. 13 § 3 st. RB). Vad gäller en kroppsbesiktning av en man får såväl en kvinna som en man utföra denna.

När poliserna därefter kom hem till dig var det fråga om en husrannsakan. Vid en husrannsakan hos den misstänkte är det dessvärre så att inte bara den misstänkte, utan även sammanboende med den misstänkte drabbas av det ingrepp i hemfriden som en husrannsakan innebär. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget husrannsakningen innebär, den s.k. proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB). Vid husrannsakningen ska inte mer skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt (28 kap. 6 § RB).

En husrannsakan i en den misstänktes bostad eller rum får vidtas för att kunna beslag ta föremål eller säkra bevisning. För att en husrannsakan i syfte att söka efter föremål att beslagta eller liknande förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott på vilket fängelse kan följa har begåtts (28 kap. 1 § RB). Vid en husrannsakan ska i den mån det är möjligt ett vittne närvara, även den hos vilken åtgärden företas eller en representant för denna ska närvara. Om man ej är representerad, ska man underrättas om husrannsakan så snart det kan ske utan skada för utredningen (28 kap. 7 § RB).

Vid såväl husrannsakan som vid kroppsvisitering och kroppsbesiktning gäller som huvudregel att åklagare, förundersökningsledare eller domstol tar beslut om att detta ska genomföras (28 kap. 4 § RB). Men i brådskande fall får polisen själv besluta om att genomföra någon av dessa åtgärder (28 kap. 5 § RB). Av den information du lämnat i frågan går det ej att säga huruvida polisen själv fattat beslutet eller om det fått förordandet av någon annan.

Sammanfattningsvis kan då sägas att det verkar har funnits lagstöd för de åtgärder polisen vidtagit, men att de eventuellt inte har iakttagit t.ex. proportionalitetsprincipen fullt ut. Det är svårt att säga huruvida polisen verkligen agerat rätt, utifrån den information som finns i frågan. Det du kan göra är att vända dig till Justitieombudsmannen (JO). När man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man klaga hos JO. Vem som helst kan göra en JO-anmälan. Du kan läsa mer om det här.

Har du fler funderingar tveka inte för att höra av dig igen.

Med vänlig hälsning,

Mikaela Wedbäck Pizevska
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Förundersökning (442)
2020-07-12 Polisens befogenhet vid husrannsakan, hur den ska utföras samt vad som får tas i beslag
2020-07-03 Kan husrannsakan göras hos mig trots att jag inte begått något brott?
2020-07-03 Vad händer när en förundersökningsledare går på semester?
2020-06-30 Hemlig avlyssning av mobiltelefon

Alla besvarade frågor (81824)