Fråga om beräkning av semesterlön

Hej!jag har en fråga om semesterlagen om arbetsgivaren hanterar den rätt.

Min fru har en fast anställning med fast anställning med fast månadslön,har en 75% tjänst men jobbar 37,5% (sjukavdrag 37,5%) jobbar 4 dagar i veckan.Hur ska arbetsgivaren beräkna semesterlön och semestertillägg enligt semesterlagen?Hon har jobbat på det här sättet i 5 år.

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Semesterlag (1977:480)

Från och med den 1 april 2010 kan semesterlönen beräknas enligt två alternativa metoder: sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) eller procentregeln (16 b § semesterlagen). Sammalöneregeln tillämpas som huvudregeln för arbetstagare som avlönas med vecko- eller månadslön. Arbetsgivaren kan dock alltid tillämpa procentregeln i stället. Syftet med arbetsgivarens valmöjligheter är bl.a. att undvika tvister om vilken regel som ska tillämpas.

Sammalöneregeln

Semesterlön enligt sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) innebär att arbetstagaren under sin semesterledighet får vecko- eller månadslön på samma sätt som om denne skulle ha arbetat. Fasta lönetillägg utgår också i samma omfattning som vanligt. Till detta kommer ett semestertillägg som syftar till att semesterlönen så långt som möjligt ska motsvara den semesterlön som tillämpningen av procentregeln skulle ha gett. Av andra stycket framgår att semestertillägget för varje betald semesterdag för veckoavlönade arbetstagare är 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen.

Procentregeln

(16 b § semesterlagen) anger hur semesterlönen ska beräknas enligt procentregeln. Beräkningen ska gå till på följande sätt:

1.Förfallen lön och andra rörliga kostnadsersättningar under intjänandeåret beräknas för att fastställa ett beräkningsunderlag. I beräkningsunderlaget ingår inte:
a) semesterlön,
b) permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester,
c) förmån av fri bostad eller annan löneförmån som avser ersättning för särskilda kostnader, t.ex. för kläder,
d) lön som utgått under dag med hel eller delvis semesterlönegrundande frånvaro.

2.Har arbetstagaren varit frånvarande av skäl som är semesterlönegrundande ska en fiktiv inkomst fastställas för dessa frånvarodagar. Inkomsten ska fastställas till ett belopp motsvarande den inkomst som arbetstagaren skulle ha haft om han eller hon arbetat som vanligt i stället för att ha varit frånvarande.

3. Det totala beräkningsunderlaget räknas ut genom att posterna under 1 och 2 summeras.

4. 12 procent av det totala beräkningsunderlaget ger den totala semesterlönen.

5. Den totala semesterlönen divideras med antalet betalda semesterdagar för att erhålla semesterlön per dag

Semesterlönegrundande frånvaro

Av (17 § första stycket semesterlagen) framgår att frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. Paragrafen reglerar semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada.

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada finns en längsta gräns för hur länge sammanhängande frånvaro är semesterlönegrundande per intjänandeår. När hel frånvaro på grund av dessa orsaker pågått under två hela intjänandeår, utan annat uppehåll i frånvaron än fjorton dagar i en följd, är inte nästa infallande frånvarodag semesterlönegrundande. Intjänandet av semester upphör således när arbetstagaren varit frånvarande under en lång tid från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada.

Det är dock endast hela frånvarodagar och frånvaro under hela intjänandeår som avses. Ett helt intjänandeår är tiden från den 1 april ett år till den 31 mars året därpå. Påbörjas en längre heltidssjukskrivning under ett pågående intjänandeår är upp till 180 frånvarodagar semesterlönegrundande under det år insjuknandet sker och därtill 180 frånvarodagar per år under de två nästföljande intjänandeåren. Först därefter har arbetstagaren varit frånvarande två hela intjänandeår och därpå följande frånvarodagar är inte semesterlönegrundande. När avbrott i frånvaron pågått längre än fjorton dagar i en följd, påbörjas en ny sådan period.

Vid lång frånvaro på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren således hålla reda på arbetstagarens frånvaromönster upp till tre år bakåt i tiden, för att veta om nästa frånvarodag är semesterlönegrundande. Om arbetstagaren är deltidssjukskriven under flera år finns idag ingen bortre tidsgräns för hur länge sådan frånvaro är semesterlönegrundande.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Robin ForslövRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arbetsrätt och Semester och semesterersättning ? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000