Förutsättningar för häktning
Hej,jag blir inte riktigt klok på häktningsreglerna.Brottet måste ge minst ett års fängelse.Sen står det om bla recidivfara,förstöra utredningen och flyktfara.Måste brottet först ha minst ett år i straffskalan innan man får använda använda recidivfara,flyktfara och risk att den misstänkte försvårar utredningen.Eller får någon häktas pga av recidivfara för skadegörelse och olaga hot tex.Dessa brott har inte minst ett år i straffskalan men får personen häktas ändå om det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB) Kap. 24.
Förutsättningar för häktning:
Häktning är ett tvångsmedel som kan användas vid brottmål. För att kunna häkta någon krävs att en rad förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda enl. RB 24:1 st. 1.
För det första ska personen vara misstänkt på ”sannolika skäl”. Jämfört med andra tvångsmedel såsom kvarstad och husrannsakan krävs att beviskravet når upp till ”skäligen misstänkt”. För en fällande dom ska beviskravet enligt praxis nå upp till ”ställt utom rimligt tvivel”. För att få en översikt kan sägas att ”sannolika skäl” är ett beviskrav som ligger mellan de andra två. Det finns undantag till detta som jag återkommer till nedan.
För det andra krävs det att det rör sig om en brottslig gärning som kan straffas, det krävs därmed att den aktuella handlingen inte redan har prövats och fått en dom som vunnit laga kraft (vilket innebär att domen inte längre kan överklagas på vanligt sätt).
För det tredje ska det aktuella brottet ha en straffskala på fängelse i minst 1 år. Detta innebär att en person som misstänks för brott som har mindre än 1 års fängelse i straffskalan, exempelvis skadegörelse (BrB 12:1) eller olaga hot (BrB 4:5), som utgångspunkt inte kan häktas. Detta hör ihop med de principer som ligger bakom reglerna om häktning; att det ska vara proportionerligt och behövligt, samt att det skall vara ändamålsenligt och åtgärden ska vidtas med försiktighet. Brott som inte föreskriver fängelse i mer än ett år anses alltså inte tillräcklig allvarliga för att det ska anses proportionerligt att personen ska behöva genomgå det frihetsberövandet som häktning innebär, jmf. RF 2:8. Detta framgår även av RB 24:1 st. 3 som säger att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte. Det finns även undantag till detta, jag återkommer till det nedan.
För det fjärde krävs att en eller flera av de tre risker som anges i RB 24:1 st. 1 är uppfyllda. Det ska alltså antingen finnas risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), att den misstänkte undanröjer bevis eller försvårar utredningen (kollusionsfara) eller att den misstänkte fortsätter begå brott (recidivfara).
Det krävs alltså att samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda för att en person ska kunna häktas.
Undantag:
Om en person är misstänkt på ”sannolika skäl” får denne häktas trots att brottet inte har en straffskala på minst 1 års fängelse om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller vart den bor, alternativt om personen tros ljuga om detta. Häktning på denna grund får också ske om personen inte bor i Sverige och det finns risk för att för att personen för att undvika straff lämnar landet, se RB 24:2.
Det finns även undantag till kravet att personen ska vara ”på sannolika skäl” misstänkt för brottet. Enl. RB 24:3 finns en möjlighet att utredningshäkta någon och då är det tillräckligt att personen är ”skäligen misstänkt” för brottet. Dessutom krävs mycket starka skäl för häktning såsom flyktfara, kollusionsfara eller återfall i brott samt att övriga förutsättningar för häktning är uppfyllda. Detta undantag finns till för de fall då det finns starka skäl för häktning, men åklagaren ännu inte hunnit få fram tillräcklig bevisning för att nå upp till det högre beviskravet.
I vissa fall innebär häktning allvarligare men för den misstänkte, exempel på detta kan vara vid hög ålder eller allvarligare hälsotillstånd. I dessa fall får häktning endast ske om man inte kan ordna tillräcklig övervakning, se RB 24:4. Detta hör också ihop med att beslut om häktning ska ske utifrån vad som är proportionerligt.
Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!
Vänliga hälsningar
