FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTTestamente25/02/2018

Förordna om kvarlåtenskap så att testamentstagare tar lika del

Jag är gift utan barn, min man har särkullsbarn. Jag vill att min make, mina två systrar och en organisation ska dela lika på arvet efter mig. Hur går jag tillväga?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om jag tolkar dig rätt vill du att din make, två systrar och organisationen ska dela lika, dvs. ärva 25% var efter dig. Jag kommer att gå igenom grundläggande regler om arvsrätt, bodelning och testamente för att sedan besvara din specifika fråga. Om du vill kan du hoppa till slutet där jag ger ett sammanfattande svar på din fråga.

Arvsrätt

När det är fråga om arv och testamente är det Ärvdabalk (1958:637) som aktualiseras. Vi kan börja med att konstatera att arv endast kan tagas av den som lever vid arvlåtarens (du) död, 1 kap. 1 § Ärvdabalken (hädanefter kallad ÄB). 2 kap. ÄB innehåller regler om de olika arvsklasserna (det finns tre olika arvsklasser).

Syskon återfinns i den andra arvsklassen vilket framgår av 2 kap. 2 § ÄB. Syskon ärver förutsatt att det inte finns några bröstarvingar (barn till den avlidne) och att arvlåtarens föräldrar inte är i livet, även makars arvsrätt kan påverka fördelningen, mer om detta nedan.

Äkta makar har arvsrätt efter varandra, detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Jag kommer att redovisa mer utförligt för makars arvsrätt längre ned.

Bodelning

Ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död, 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (hädanefter kallad ÄktB). När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning, 9 kap. 1 § ÄktB. Är den ena maken död förrättas bodelningen av den andra maken samt den dödas arvingar och universella testamentstagare, 9 kap. 5 § ÄktB.

I en bodelning ska makars giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Egendom kan göras enskild genom t.ex. äktenskapsförord, genom att maken har fått egendomen i arv med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda m.m. En uppräkning över vad som anses vara enskild egendom finns i 7 kap. 2 § ÄktB.

Vi tar ett exempel på hur en bodelning på grund av dödsfall skulle kunna se ut. Inget äktenskapsförord finns och all egendom är giftorättsgods.

Exempel

Make X har 200 000 kr i giftorättsgods när hon/han avlider. Make Z som är den efterlevande maken har 50 000 kr i giftorättsgods. Vi lägger samman giftorättsgodset som då uppgår till 250 000 kr. Hade det funnits skulder ska dessa avräknas innan vi lägger ihop värdet av giftorättsgodset. Enligt 11 kap. 3 § ÄktB ska sedan giftorättsgodset delas lika. Make X (avliden) får då ut 125 000 kr och Make Z (efterlevande) får ut 125 000 kr.

I 3 kap. 1 § andra stycket ÄB finns en bestämmelse kallad basbeloppsregeln. Den stadgar att den efterlevande maken alltid har rätt att få egendom som motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (2018 är beloppet 45 500 kr). Den efterlevande maken har alltså rätt att få ut egendom värd 4 X 45 500 kr = 182 000 kr. Här räknar man ihop beloppet från bodelningen (som var 125 000 kr) samt eventuell enskild egendom som den efterlevande maken har. I vårt exempel fanns det ingen enskild egendom och för att få ut 182 000 kr måste vi ta 57 000 kr från den avlidnes del. 57 000 kr + 125 000 kr = 182 000 kr.

Make X egendom uppgår då till 68 000 kr (125 000 kr – 57 000 kr). Det här är värdet av egendomen som är kvar efter att bodelning har gjorts och den efterlevande maken har fått fyra gånger prisbasbeloppet. 68 000 kr kommer då att fördelas på de arvingar som finns.

Men här måste vi komma ihåg att äkta makar har arvsrätt efter varandra. Arvingar efter den avlidne får vänta med att få ut sin del tills den efterlevande maken har avlidit. Här beräknar man en kvotdel. Dvs, av den efterlevande makens egendom är 68 000 kr egendom som sedan ska gå till den först avlidnes arvingar, så kallat efterarv.

Testamente

Genom att upprätta ett testamente kan arvlåtaren förordna om sin kvarlåtenskap på ett annat sätt än vad som hade blivit utfallet enligt den legala arvsordningen (de bestämmelser om arv som finns i ÄB). I 9 kap. ÄB finns regler om vem som får upprätta testamente. I 10 kap. finns bestämmelser om hur testamentet ska upprättas. Det måste vara skriftligt och bevittnat samt undertecknat av två vittnen, 10 kap. 1 § ÄB.

Din situation

Utan ett testamente skulle i ditt fall din man ärva dig med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att man har rätt att spendera och ge bort pengarna men inte får testamentera bort dem. Eftersom du har två arvingar i egenskap av dina syskon så är de berättigade till efterarv när maken sedan dör.

Om du vill att kvarlåtenskapen ska fördelas på annat sätt bör du upprätta ett testamente som tydligt klargör hur du vill att egendomen ska fördelas. Förslagsvis att egendomen ska fördelas lika mellan dessa fyra. Viktigt att tänka på är att testamentet ska vara skriftligt, tydligt och att det bevittnas samt undertecknas av vittnena. Mallar och förslag på hur ett testamente kan se ut finns att hitta på nätet men tänk på att dessa inte är utformade efter just din situation. Om du behöver hjälp med att utforma ett testamente är det något du kan få hjälp med av Lawlines jurister.

Hoppas att du fick din fråga besvarad och tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!

Vänligen,

Alex SkepastianosRådgivare