FrågaKOMMERSIELL RÄTTÖvrigt08/07/2022

Flytt utomlands - Vad händer då med mina kapitalinkomster i skattehänseende?

Bor i Sverige och får in höga kassaflöden och vinster genom kryptohandel på internationella plattformar utanför EU. För att komma igång gjorde jag egna uttag från aktiebolaget och använde även privata besparingar, som sattes in på plattformarna. Vill nu nollbeskatta när jag börjar realisera vinsterna under 2023. Antingen hitta en koncernlösning via bolaget, tex moderbolag i Singapore och dotterbolag i Sverige där jag nu bor. Eller om jag i det svenska aktiebolaget kan rulla kryptovinsterna in i fastighets- och byggprojekt här i Sverige. Om vare sig koncern eller byggprojekt, eller annan kreativ lösning, inte fungerar överväger jag starkt att permanent flytta till Monaco eller Dubai. Det känns kul! Om jag flyttar, måste man precis innan flytten skatta den värdeökning jag hittills genererat på kryptoplattformarna, trots att jag inte tagit ut någon vinst, eller kan jag helt enkelt flytta utomlands och *därefter* börja ta ut lite av vinsterna? Hur gör jag med medborgarskapet vid permanentflytt utomlands? Kan jag behålla det svenska medborgarskapet och skaffa permanent uppehållstillstånd i tex Monaco, samt ha hyresrätten och bolaget och bankkonton i Sverige. Med andra ord försöker jag hitta bästa lösning för att nollbeskatta och istället lägga dom pengarna på livgivande välgörenhet, trädplantering i Kenya, etc konstruktiva projekt som verkligen för världen framåt.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är inkomstskattelagen (IL). Din ärendebeskrivning innehåller flertalet delfrågor och dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. 

Allmänna hållpunkter

Enligt 3 kap 3 § IL är en fysisk person som är bosatt i Sverige, som stadigvarande vistas i Sverige eller som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig. Den obegränsade skattskyldigheten innebär att man är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och utlandet, 3 kap. 8 § IL, och den som inte är obegränsat skattskyldig blir av förklarliga skäl istället att betrakta som begränsat skattskyldig, 3 kap. 17 § 1 p. IL. Utifrån din ärendebeskrivning kan därför konstateras att du verkar vara obegränsat skattskyldig, vilket också får bli utgångspunkten i den fortsatta framställningen. 

Inkomsterna som kryptohandeln genererar - Vad gäller i skattehänseende? 

Ovan uppger du att du ”vill nollbeskatta”. Men givet att du är obegränsat skattskyldig i Sverige kommer alla dina inkomster att beskattas här och detta alldeles oavsett var dessa kommer ifrån. De pengar som härrör från kryptohandeln kommer att kapitalvinstbeskattas, dvs. dessa måste tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. Enligt 41 kap. 1 § 1 st. IL gäller att till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder och i form av kapitalvinster och kapitalförluster. Vidare sägs i 42 kap. 1 § 1 st. IL att ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt. Med kapitalvinst avses för övrigt vinst vid avyttringar av tillgångar, 41 kap. 2 § 1 st. IL

Exakt vad du menar när du skriver ”hitta en koncernlösning via bolaget” är för mig ovisst eftersom du bedriver kryptohandeln privat. Om du skulle tillföra bolaget kapital i form av upparbetade vinster från kryptohandeln kommer dessa först att kapitalvinstbeskattas hos dig med statlig inkomstskatt, 1 kap. 3 § 1 st. 2 p. IL. Och enligt 65 kap. 7 § IL gäller att för fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital. Därefter är det naturligtvis möjligt att skjuta till pengarna till ditt aktiebolag, vilka i så fall kommer att betraktas som ovillkorliga aktieägartillskott. Ett sådant utgör en inbetalning från en aktieägare till bolaget, vilken då i princip får samma effekt som ett kapitaltillskott genom en nyemission. Den väsentliga skillnaden är dock att det inte utfärdas några nya aktier till tillskottsgivaren. Sedan står det bolaget fritt att med de nyanskaffade medlen investera i exempelvis olika fastighetsprojekt. Men att du i det första skedet skulle kunna undkomma beskattning ställer jag mig mycket tveksam till. 

Om du flyttar utomlands, vad gäller då? 

I 3 kap. 7 § 2 st. IL uttalas att under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Du är svensk medborgare och kommer sannolikt att anses ha väsentlig anknytning hit efter din flytt till Monaco varför du under de första fem åren kommer att ses fortsatt obegränsat skattskyldig i Sverige. 

Tolkningen av begreppet "väsentlig anknytning" är helt avgörande för bedömningen av skattskyldighetens omfattning eftersom du inte kommer att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. För att avgöra om en tidigare i Sverige bosatt person har väsentlig anknytning hit finns nio s.k. anknytningspunkter, vilka räknas upp i 3 kap. 7 § 1 st. IL och samtliga ska beaktas vid den här prövningen. Jag vet egentligen alldeles för lite om dina personliga förhållanden. Men följande kan ändå anföras.

Förutom det svenska medborgarskapet kommer anknytningspunkterna "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk" att aktualiseras. Därutöver kan eventuellt anknytningspunkten "Familj i Sverige" också bli aktuell, men det beror naturligtvis på hur dina familjeförhållanden ser ut. Det finns ingen uttrycklig regel som anger hur många anknytningspunkter som behövs för att väsentlig anknytning ska anses föreligga. Det är istället en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som fäller avgörandet. Lagtexten ger dock inte någon direkt vägledning om hur anknytningspunkterna ska tolkas varför svaren ofta måste sökas i rättstillämpningen och då närmare bestämt i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis.

När det gäller den förstnämnda anknytningspunkten, "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk", finns flertalet avgöranden från HFD. Det kan inledningsvis sägas att bostaden kan vara både en hyresrätt och ett eget hem. I domen RÅ 1974 ref. 97 uttalade HFD att den i målet aktuella villan, vilken enbart hade använts för fritidsändamål, i skattehänseende inte var att betrakta som en fritidsfastighet eftersom den enkelt hade kunnat användas som permanentbostad på grund av dess närhet till Stockholm. Märk väl att bostadens storlek, standard och geografiska läge brukar få stor betydelse i de här fallen. I rättsfallet RÅ 2009 not. 84 hade en i Sverige bosatt finsk medborgare med familj flyttat till Storbritannien. Att familjen avsåg att hyra ut sin tidigare permanentbostad alternativt använda den som fritidsfastighet ansågs tillräckligt för att grunda väsentlig anknytning. I HFD 2012 not. 21 hade den skattskyldige valt att behålla två bostäder efter dennes flytt utomlands varför väsentlig anknytning förelåg enligt domstolen. Även innehavet av en jordbruksfastighet på vilken det stod ett hus som endast användas som fritidsbostad medförde väsentlig anknytning och detta trots att huset låg avskilt och var av mycket enkel beskaffenhet, se avgörandet HFD 2012 not. 51. I en mer nutida dom, HFD 2016 not. 13, anförde domstolen att innehavet av en bostadsrätt, vilken hade fungerat som övernattningslägenhet, i kombination med visst arbete i Sverige resulterade i väsentlig anknytning. Ovan refererad rättspraxis vittnar om att innehav av egen bostad i allmänhet medför väsentlig anknytning i inkomstskattelagens mening. Bestämmelsen i 3 kap. 7 § 2 st. IL är en s.k. presumtionsregel som syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet. Efter fem år övergår dock på bevisbördan på staten och i det här fallet på Skatteverket, se prop. 1984/85:175 s. 14-15 samt 120-122

Även anknytningspunkten "Näringsverksamhet eller ekonomiskt engagemang" kan bli aktuell i ditt fall och följande bör noteras. Relativt stora innehav av kapitalplaceringsaktier i börsnoterade bolag brukar inte omfattas av den här anknytningspunkten. Det centrala är istället om innehavet är tillräckligt stort för att kunna ge faktiskt inflytande. I förevarande fall tror jag mig veta att det rör sig om ett onoterat bolag, ett bolag som du äger direkt till 100 %. Näringsverksamheten kan också vara indirekt bedriven, exempelvis via ett av den skattskyldige kontrollerat aktiebolag, och även närståendes innehav kan få betydelse vid den här bedömningen. I rättsfallet RÅ 1972 ref. 46 var det tillräckligt med ett innehav om 38 % via familjemedlemmar för att en anknytningspunkt till Sverige skulle anses föreligga. 

Men om du omedelbart skulle bryta med hela ditt tidigare liv i Sverige, dvs. i princip avyttra allt du äger och därutöver saknar familj här och ovanpå detta dessutom avser att bosätta dig utomlands permanent går det möjligen att argumentera för att du inte längre bör ses som obegränsat skattskyldig. Men helt säker kan jag fortfarande inte vara. Hur reglerna ser ut för uppehållsrätt i Monaco kan jag av uppenbara skäl inte heller svara på, vilket du säkert förstår. Men en flytt utomlands utlöser inte, som svar på en av dina sista frågor, någon beskattning i sig. Kapitalvinsterna kan du börja ta hem (avyttra) även efter en flytt till exempelvis Monaco. Men hur de skatterättsliga reglerna ser ut där kan jag inte redogöra för. Och under hela den period utomlands som du ses som obegränsat skattskyldig kommer du fortfarande att behöva betala statlig inkomstskatt i Sverige och detta oavsett bosättningsort. 

Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar kan ha refererat som börjar på "RÅ".

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Min sammantagna bedömning är att någon nollbeskattning såsom du uttrycker det inte är möjlig att uppnå. I vart fall inte utifrån svensk skatterätt eller den information som finns tillgänglig i nuläget. 

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”