Får socialsekreterare ljuga beträffande upprättande av orosanmälan för att företa hembesök?
Får socialsekreterare ljuga att orosanmälan finns och därför göra hembesök? Får de på eget bevåg, dvs utan enhetschefens godkännande, ge muntliga uppdrag till andra parter? Enhetschefen har skriftligen intygat att ingen orosanmälan fanns och inga skriftliga beslut eller uppdrag fanns, endast ett muntligt avtal soc sekreterare upprättat med externa parter. Denna externa hjälp sades av socialtjänsten vara frivillig men vid hembesöket påstod dessa socialsekreterare att hjälpen satts in pga en orosanmälan och barnavårdsutredning pågick. Den externa hjälpen hade då varit hos oss i familjen dagligen under en veckas tid och en av dessa personer ville få mig att skriva under på att hon kan debitera 500kr i timmen för arbetet. Socialtjänsten samt chef för densamma har intygat skriftligen (jag har alla dokument hemma) att ingen orosanmälan någonsin inkommit varken anonymt eller officiellt och ingen barnavårdsutredning startats. En vecka efter detta inkom en faktisk orosanmälan från externa parter (under enhetsschefens semester) men jag meddelades inte förrän efter enhetschefen kommit tillbaka. Då ringde hon mig och efter samtalet beslutade hon att ingen utredning skulle inledas då orsaken till anmälan enligt henne var absurd. Socialtjänsten har också vägrat ta emot klagomål. Finns grund för vidare utredning gällande dessa socialsekreterare/ anmälningar? Jag har mått mycket dåligt av detta sedan händelsen inträffade. Vad har jag för möjligheter till rättvisa och skadestånd?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Behövs samtycke för hembesök?
Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas med respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1§ 3 stycket socialtjänstlag (2001:453). I och med detta krävs samtycke från den enskilde för de allra flesta åtgärder och åtgärder görs i regel i samförstånd med den enskilde. Beträffande hembesök är samtycke särskilt viktigt, eftersom hembesök i som företas av myndighet i utredningssyfte kan jämställas med husrannsakan eller liknande åtgärd. För att företa en sådan åtgärd krävs enligt 2 kap. 6 § regeringsformen stöd i lag, vilket inte finns för Socialtjänsten. Detta skydd finns även i Europakonventionen. JO har i ett utlåtande specifikt sagt att hembesök i utredningssyfte utan samtycke inte är tillåtet från socialtjänsten (Diarienummer: 2383-2007,148-2008 Justitieombudsmannen Kerstin André)
Kan samtycke lämnas?
I ett annat JO-utlåtande uttrycks det att det är tillräckligt att frivilligt släppa in tjänstemän i bostaden för att samtycke ska anses föreligga (Diarienummer: 4034-2011, JO Wiklund). Det finns alltså möjlighet att helt enkelt vägra släppa in tjänstemän i bostaden och de saknar i sådana fall samtycke till åtgärden.
Även om man samtyckt till ett hembesök av socialtjänsten är det tillåtet att begränsa deras handlingar i hemmet. Även hembesök ska utföras med respekt för den enskildes integritet och undersökning ska inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt.
Socialsekreterare får alltså inte medelst att ljuga genomföra hembesök.
Får uppdrag delegeras externt
Enligt 7 kap. 5 § kommunallag (2017:725) (KL) får en nämnd uppdra åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. I 7 kap. 6 § KL stadgas, att om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att fatta beslutet. I 6 kap. 38 § p. 3 KL stadgas dock, att ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda inte får delegeras, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det finns även viss speciallagstiftning avseende delegation i socialtjänstlagen. Den är dock inte tillämpligt i detta fall. Av ovan nämnda kan det även fastställas, att delegation till en extern part inte är möjligt. Dessutom är det, beträffande hembesök, fråga om ärende som rör myndighetsutövning mot enskild som är av principiell beskaffenhet.
Anmäl till JO för felaktigt myndighetsutövande
I 20 kap. brottsbalk (1962:700) (BrB) återfinns reglerna om tjänstefel. Enligt 20 kap. 1 § BrB gäller att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning, genom handling eller underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften, ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.
Ansvar kan ifrågakomma vid åsidosättande av vad som gäller för uppgiften även om detta inte har författningsreglerats eller uttryckligen reglerats på något annat sätt. Ett handlingsmönster kan sålunda anses gälla genom att det följer enbart av sakens natur.
Att åsidosätta sin uppgift kan man alltså dels göra genom att begå en viss handling, men även genom underlåtenhet att utföra de handlingar som ingår i yrket. Viktigt är att handlingen utförs i tjänsten. Och vidare måste det röra sig om myndighetsutövning. Med begreppet myndighetsutövning innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Det kan bestå av både gynnande och betungande beslut.
För att bedöma om någon agerat tillräckligt oaktsamt för att dömas till tjänstefel får det vägas in vilken betydelse åsidosättandet haft för enskild, vilken förtroendeställning det aktuella yrket har i samhället, samt hur stark koppling personens agerande haft till utövande av myndighetsutövning.
Vidare står dock i paragrafen "Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas för ansvar".
Om man anser sig, eller någon annan, blivit felaktig behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggning av ett ärende kan man klaga hos JO (5 §) lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän). Försäkringskassan är en myndighet och bedömningarna du beskriver är handläggning av ärende. Huvudsakligen avger JO rådgivande uttalanden, men JO kan även väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller annat brott i tjänsten (6 § 1-2 st.).
Om du vill anmäla en myndighet kan du kontakta (JO). På JO:s hemsida finns en blankett som omfattar allt det som en JO-anmälan bör innehålla. JO utreder vanligtvis inte anonyma anmälningar och inte heller klagomål som gäller förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Anmäl till JK för skadestånd
I detta fall tycks inte personskada uppkommit och du kan sålunda inte begära skadestånd med tillämpning av skadeståndslagen. Ersättning för psykiskt lidande kan nämligen bara utdömas i det fall personskada föreligger (5 kap. 1 § p. 3 skadeståndslag (1972:207).
Det är istället fråga om att begära skadestånd av staten på andra grunder; felaktig myndighetsutövning. Eftersom att du vill kräva skadestånd från staten så ska du vända dig till justitiekanslern (JK). Nedan finner du information hämtad från JK:s hemsida.
Justitiekanslern är regeringens högste ombudsman, på samma sätt som Justitieombudsmannen är riksdagens högste ombudsman. Justitiekanslern ska värna integriteten och yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. Justitiekanslern ska också med hög kvalitet och effektivitet bevaka statens rätt. Justitiekanslern ska medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.
Justitiekanslern kan sägas ha sex huvudsakliga ansvarsområden; att utöva tillsyn över myndigheter, att reglera skadeståndskrav från enskilda, att vara särskild åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål, att vara statens advokat samt att värna enskildas integritet.
På JK:s hemsida www.jk.se kan du läsa mer om hur du går till väga med din ansökan under fliken ''Ansökan & klagomål''.
Slutsats
Anställdvid myndighet får inte ljuga för att genomföra hembesök och dessutom krävs samtycke. I detta fall har den myndighetsanställde heller inte haft tillstånd att delegera beslutanderätt avseende hembesök externt.
Den myndighetsanställdes agerande bör anses vara tjänstefel och kan anmälas till JO. Skadeståndsersättning kan inte baseras på skadeståndslagen, däremot kan anmälan företas hos JK.
Jag kommer att ringa dig onsdag den 3:e oktober ca kl. 18.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!
