Får myndigheter lämna ut uppgifter om häktad person till socialtjänsten?
Hej. Jag fick sitta häktad 43 dygn med restriktioner, sedan blev jag dömd för hoten och ska betala skadestånd till de s-en på dryga 50 000:-. Min fråga är nu till er; Jag fick reda på att den inhyrda konsulten (soc-sekreterare) som har min son- hela tiden fått rapporter inifrån häktet, om mina förehavanden. Hur jag "skött mig" helt enkelt. Får en åklagare ha sådan kontakt med socialtjänsten? Enligt personalen på häktet råder strikt sekretess på såväl häkten som anstalter.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.
All handläggning av sekretessbelagda uppgifter behandlas i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.
Sekretessens olika nivåer
Det finns olika sekretessnivåer för hur sträng sekretessen kring den enskilde ska vara. I den lägsta graden av sekretess förutsätts att informationen kan lämnas ut om det inte kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, detta benämns i juridiska termer som sekretess med rakt skaderekvisit.
Vid andra graden gäller sekretess i grunden men uppgifter kan lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men, och benämns som sekretess med omvänt skaderekvisit.
Det kan tyckas vara lite svårt att se någon skillnad på dessa nivåer men vid utlämningen görs bedömningen på helt olika vis. Den högsta graden av sekretess är sträng, och gäller för all information kring den enskilde.
Allmänt om utlämnade av uppgifter
Sekretess gäller inte endast mot enskilda utan även mot andra myndigheter enl. 8 kap 1 § OSL. Det finns sedan undantag i sekretesslagen som ger rätt att lämna ut uppgifter. Det kan gälla om det anses nödvändigt för den som innehar sekretessuppgiften att lämna ut den för att kunna fullgöra sin verksamhet enl. 8 kap 2 § OSL.
Det skulle i detta fall vara aktuellt om häktespersonalen eller åklagarmyndigheten lämnar ut uppgifter för att kunna fullgöra sitt arbete, och klassificeras då som ett nödvändigt utlämnande. En annan sekretessbrytande bestämmelse är om en enskild eller myndighet är part i ett mål och på grund av sin partsinställning har rätt till partsinsyn och därmed en rätt att ta del av handlingar, 8 kap 3 § OSL. Är det vid partsinsyn av synnerligen vikt att informationen inte lämnas ut så ska den inte göra det. Myndigheter har sedan olika grad av sekretess och inom sjukvården är det nog som mest kännbart att det råder sträng sekretess. Domar är däremot offentliga och innehåller många gånger väldigt känslig information om enskilda, så det ser väldigt olika ut.
Sekretess inom kriminalvården
Sekretess inom kriminalvården gäller endast om det kan anses att utlämnandet om en enskilds personliga förhållande ger personliga men eller att det uppkommer fara för att någon utsätts för våld, eller lider allvarligt om uppgiften röjs, enligt 35 kap 15 § OSL. Föreskriften förutsätter därmed att så länge inte uppgiften om dina förehavanden i häktet skadar dig så kan de lämnas ut. Sekretessen inom kriminalvården är därmed inte sträng då den får röjas om det kan antas att den inte orsakar men. Personalen inom kriminalvården har istället stränga restriktioner om att inte lämna ut uppgifter till någon utomstående som berör någon av de intagen. Det är för att om någon ber om uppgifter så ska en sådan begäran genomgå en sekretessprövning. Det ska då göras en bedömning om vem som frågar och om uppgiften kan lämnas ut, utan att den intagna lider skada av det, och en behörig person ska besluta om det.
I ditt fall kan man känna att det kan skada socialtjänstens syn på dig som förälder och att det kan skada möjligheten att återfå en vårdnad eller dylikt. Det ska det dock inte göra, då en häktad person inte är dömd. Utlämnandet i detta fall har skett mellan myndigheter och en bedömning har säkerligen gjorts för att informationen om dina förehavanden i häktet är av vikt för utredningen kring dit barn. På vilket vis vet endast de själva. "För barnets bästa" är den främsta anledningen till att socialtjänsten begär in uppgifter från andra myndigheter. Hade det gällt en arbetsgivare, eller någon granne hade man troligtvis inte lämnat ut några uppgifter då det kan anses vara integritetskränkande, och innebära men.
Skadan ses främst av anledning att uppgiften offentliggörs i med utlämnandet, men i de fall en uppgift lämnas till en myndighet som i sin tur förvarar uppgiften under sekretess, och därmed påvisar skäl att få in uppgiften, så blir den inte offentlig och anses därmed inte vara skadlig. Däremot kan det definitivt vara kränkande för den som har haft en personlig kontakt med någon som arbetar på en myndighet och som sedan får del av dina känsliga uppgifter. Det är därför viktigt att den myndighetsperson som sökt att ta del av uppgifterna påvisar att det är i utredningssyfte och inte av egen privat nyfikenhet, vilket i så fall är brottsligt.
