Får en person som inte är polis förhöra barn/ungdom under 20 år?
Får man förhöra barn/ungdom under 20 om man inte är polis och använda utdrag ur lagboken (lagtext) till förhöret. Är detta olagligt?
Mvh
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du undrar om andra än poliser får hålla förhör om brott som har begåtts med personer som är under 20 år, samt om de vid dessa förhör får visa upp lagtext. Mitt svar kommer att handla om vilka som håller förhör med anledning av begångna brott, användandet av lagtext, men också rätten till advokat (försvarare).
Vilka som får hålla förhör med anledning av brott
Det är inte bara poliser som får förhöra människor när ett brott har begåtts. Beroende på vilken typ av brott det gäller är det antingen Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten som tillsätter en förundersökningsledare. Om det är ett allvarligare brott är det oftast en åklagare som leder förundersökningen, följt av att tätt samarbete med Polismyndigheten. På polismyndigheten arbetar inte bara personer som gått polisutbildningen utan det finns även anställda med annan utbildningsbakgrund som till exempel beteendevetare, kriminologer, statsvetare och jurister. De kan jobba som civila utredare och därmed kan de få rollen som förundersökningsledare. (Det är dock inte bara förundersökningsledare som håller förhör.
Kontentan är att det inte bara är polisutbildade personer som har behörighet att hålla förhör med personer som är misstänkta för brott, eller personer som hörs upplysningsvis utan att vara misstänkta för brott. Åklagare, och civila utredare med annan utbildningsbakgrund är också behöriga att hålla sådana förhör.
Speciella regler vid förhör av barn
Gällande förhör med personer som är mellan 18 och 20 år finns inga särskilda begränsningar eftersom de inte anses vara barn efter att ha fyllt 18 år. Förhör med yngre barn hålls i regel på barnhus, en plats som är anpassad för att barn ska känna sig trygga och inte ska behöva slussas runt mellan myndigheter (istället får de som behöver ta del av förhöret infinna sig). När barnet är under 15 år måste barnets vårdnadshavare/annan laglig företrädare vara närvarande. Endast i brådskande fall får barnet höras utan vårdnadshavare, och vårdnadshavaren informeras omgående. För barn som är över 15 år men yngre än 18 år krävs att det finns ett vittne med vid förhöret.
Om uppläsande av lagtext vid förhör och rätten till advokat
Det finns inget förbud mot att visa upp lagtext vid förhöret. Lagen gäller naturligtvis oavsett någon påpekar vad som står i den, eller inte. Jag tycker mig ana att du ställer dig kritisk till användandet av lagtexten på det sättet, och kanske då med hänsyn till maktuttrycket det kan anses utgöra och hur det kan påverka den unga personen som förhörs. Om jag förstått dig rätt så leder det här osökt in på rätten till advokat (offentlig försvarare och rättegångsbiträde i det följande) eftersom dennes roll är att tillvarata sin klients intressen och rättigheter. Om någon som förhör skulle försöka göra något som inte är tillåtet finns då den offentliga försvararen där för att tillgodose sin klients rätt till att allt går till som det ska.
Varje person som är anklagad för brott har rätt till ett rättegångsbiträde utan kostnad i den mån hen inte har råd att anlita ett själv, om rättvisans intresse kräver det, EKMR art 6.3.c om rätten till rättvis rättegång (europeiska konventionen om mänskliga rättigheter som även är svensk lag). Bedömningen blir i regel att varje person som är anklagad för brott har rätt till rättegångsbiträde. Genom flera domar har Europadomstolen skapat en praxis som slagit fast att detta gäller redan under förundersökningen.
Även andra rättskällor bekräftar att personer som är misstänkta, anhållna eller häktade har rätt till offentlig försvarare, rättegångsbalken 21 kap. 3 a §. Personen kan själv begära att få en offentlig försvarare, och om hen inte begär det får åklagaren göra en bedömning av om personen ändå anses behöva offentlig försvarare. När en person anses som skäligen misstänkt (den lägre misstankesgraden) ska den underrättas om det, rättegångsbalken 23 kap. 18 §. I samband med detta ska personen informeras om sin rätt att få offentlig försvarare, förundersökningskungörelsen 12 §. Det finns dock svensk praxis som anger att offentlig försvarare inte kan utses förrän personen har delgivits att hen är skäligen misstänkt för brottet (NJA 2001 s 344). En misstänkt person kan dock innan dess förhöras flera gånger "upplysningsvis", rättegångsbalken 23 kap. 6 §. I praktiken innebär det här sistnämnda att så länge en person inte har informerats om att hen är skäligen misstänkt för brottet kan hen förhöras flera gånger utan tillgång till offentlig försvarare.
Sammanfattningsvis är svaret att det alltså inte bara är personer som är polisutbildade som har behörighet att hålla förhör. Förhör kan hållas även av bland andra åklagare och civila utredare som arbetar på Polismyndigheten och som har olika utbildningsbakgrund, exempelvis beteendevetare, kriminologer, statsvetare och jurister.
Det finns inget hinder mot att uppvisa lagtext vid ett förhör. Personer som är skäligen misstänkta, anhållna eller häktade har rätt till en offentlig försvarare vars uppdrag är att tillvarata sin klients rätt och intressen och se till att allt går till som det ska. Det finns vissa regler om förhör med personer som är yngre än 18 år (se ovan).
Jag hoppas att det här har gett dig klarhet i dina funderingar. Du får gärna återkomma med en ny fråga.
Med vänlig hälsning,
