Får åklagaren åberopa vilken bevisning som helst?
Sent inlämnad årsredovisning kan få straffpåföljden bokföringsbrott av normalgraden eller ringa. För att styrka upprepade händelser, som i sin tur ger påföljden bokföringsbrott av normalgraden, så har åklagaren åberopat att ett bolag betalt förseningsavgifter för tiden innan gärningsbeskrivningen angett.
Alltså, låt säga att tidpunkten för när brottet fullbodades var 2021-07-01, men åklagaren har åberopat förseningsavgifter till Bolagsverket som avser 2016-2021. Får åklagaren verkligen åberopa förseningsavgifter, utan att utreda vad förseningsavgifterna består i, och utan att ens utreda vem som var företrädare när förseningsavgifterna uppstod? Låt säga att Bolagsverket efter dom upphäver förseningsavgifterna, eftersom Bolagsverket anser att de är felaktiga (t.ex. att det finns ursäktliga skäl osv), finns det då grund för domvilla alternativt resning?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
I svensk rätt råder fri bevisprövning (35 kap. 1 § Rättegångsbalk). Det innebär att åklagaren i praktiken har rätt att lägga fram vilken bevisning som helst. Det är istället upp till domstolen att bedöma om bevisningen har någon relevans för fallet. Invändningarna, så som att det inte är utrett vad förseningsavgifterna bestod i, eller vem som var företrädare när förseningsavgifterna uppstod, bör då ha lagts fram under brottmålsprocessen varpå de tagits med i bedömningen av rätten.
Något fel har alltså inte begåtts i brottmålsprocessen, oavsett om t.ex Bolagsverket upphävt förseningsavgifterna. Även upphävda förseningsuppgifter hade t.ex kunnat åberopas som bevisning. Min bedömning är alltså att det inte finns någon grund för domvilla eller resning.
Jag hoppas du fått svar på din fråga, du är välkommen att komma med fler frågor i framtiden
Med vänlig hälsning
