Ersättning för olycka med för lågt uppsatt vägmärke?
Hej, jag gick in i ett vägmärke som stack ut så jag slog huvudet i märket och ena glaset i glasögonen blev repat. Inga övriga skador men klart ont i huvudet och värk dagen efter. Detta var på en infart in till ett bostadsområde som ägs av allmännyttan/kommunala bostadsbolaget. Enligt transportstyrelsen ska skyltar sitta på en höjda av minst 2.1m vid gångväg. Jag är 1.80 och nedre skylten satt i axelhöjd. Har jag rätt att kräva ersättning av bostadsbolaget?
Lawline svarar
Hej!
Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du gick in i ett vägmärke och i samband med det slog i huvudet, vilket orsakade smärta och skada på dina glasögon. Nu undrar du vilka möjligheter du har att få ersättning av kommunen. Din fråga är skadeståndsrättslig och regleras i Skadeståndslagen (SkL). Eftersom kommunen ansvarar för vägmärken är det kommunen, och ingen annan, som ett skadeståndsanspråk ska riktas mot.
Åtminstone en av dina skador är ersättningsgill
För att erhålla skadestånd krävs det givetvis att en skada har inträffat. I svensk rätt ersätts bl.a. personskador och sakskador.
Vid personskador ersätts sjukvårdskostnader och andra, liknande kostnader samt inkomstförlust p.g.a. händelsen (5 kap. 1 § SkL). För din huvudskada kan du alltså få sådan ersättning om du hade sådana kostnader. Ersättning för smärta till följd av en personskada (sveda och värk) bestäms enligt Trafiknämndens schablon för ersättning för sveda och värk och bedöms inte enligt hur ont man har, men istället enligt var och under hur lång tid man vårdades för sina skador. Om du inte uppsökte vård för din huvudskada blir det svårt att få ersättning för smärtan.
Vid sakskador ersätts sakens värde, reparationskostnader, värdeminskningar eller andra kostnader till följd av skadan (5 kap. 7 § SkL). Eftersom din glasögon skadades kan reparationskostnaden bli föremål för ersättning om du väljer att laga de.
Det finns ett tydligt orsakssamband mellan skadan och vägmärkets höjd
För att en skadevållare ska anses vara skadeståndsskyldig gentemot en skadelidande, måste det finnas ett orsakssamband mellan skadan och vägmärkets höjd - s.k. adekvat kausalitet. I ditt fall föreligger kausalitet eftersom du inte hade skadat ditt huvud om vägmärke inte hade suttit så pass lågt som det gjorde. Skyltens höjd är således en nödvändig betingelse för skadan. Kausaliteten är också adekvat eftersom den naturliga följden av att man går in i ett vägmärke är att man kan utsättas för person- och sakskador. Det finns alltså ett tydligt orsakssamband mellan dina skador och vägmärkets höjd.
Svårt att avgöra om kommunen var vårdslös
För att slutligen avgöra om kommunen är skadeståndsskyldig gentemot dig, måste en bedömning göras av om kommunen agerade vårdslöst när vägmärkena sattes upp. För skadeståndsskyldighet är uppsåt eller vårdslöshet ett krav (2 kap. 1 § SkL).
För att bedöma om en skadevållare har agerat vårdslöst, ser man om det finns ett förväntat förhållandesätt som inte har följts. I din situation återfinns det förväntade förhållandesättet i lag eller föreskrift, nämligen Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:74) om vägmärken och andra anordningar. I föreskriftens 1 kap. 13 § regleras de olika höjdnivåer som gäller för vägmärken, och om kommunen inte följer regeln har den varit vårdslös.
Enligt 13 § ska det lägsta vägmärket i en uppsättning vägmärken över en gångbana vara placerat åtminstone 2,1 meter över gångbanan. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för något annat och om det inte innebär fara för trafiksäkerhet. Det är m.a.o. tillåtet för vägmärken att sitta lägre än 2,1 meter, men endast så länge det finns en bra förklaring för det och det inte är farligt för trafikanter.
För att kommunen ska anses ha varit vårdslös och således skadeståndsskyldig gentemot dig, måste det alltså kunna göras sannolikt att det inte finns särskilda skäl för det lägsta vägmärket att sitta under 2,1 meter eller, alternativt, att det finns en särskilda skäl men att den lägre höjden innebär fara för trafiksäkerheten. Genom rekommendationerna i föreskriften framgår det att hinder för trafikanter kan innebära fara för trafiksäkerheten. Eftersom du lyckades slå i huvudet i ett av vägmärkena kan det argumenteras för att den valda, lägre höjden de facto innebar fara för trafiksäkerheten.
Eftersom jag saknar detaljer och bilder är det svårt för mig att göra en mer omfattande bedömning, varför jag uppmuntrar dig att själv avgöra om du anser att kraven i 13 § är uppfyllda eller inte.
Skadeståndet kan jämkas om det görs sannolikt att du var oförsiktig
Om kommunen inte uppfyller kraven i 13 § för de uppsatta vägmärken, har den varit vårdslös och är då skadeståndsskyldig gentemot dig. En sista bedömning som måste göras är om ett eventuellt skadestånd skulle kunna bli föremål för jämkning p.g.a. den skadelidandes, dvs. ditt, medvållande.
Skadestånd för personskada kan jämkas om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan (6 kap. 1 § 1 st. SkL). Bevisbördan ligger hos skadevållaren, och det ska mycket till för att den skadelidande ska anses ha varit grovt vårdslös. Skadestånd för sakskada kan jämkas om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan (6 kap. 1 § 2 st. SkL). Likaså här ligger bevisbördan hos skadevållaren.
I ditt fall skulle det nog vara omöjligt för kommunen att vinna framgång genom att hävda att du medvållande till skadorna, eftersom det saknas bevis som stödjer ett sådant påstående.
Sammanfattning och rekommendation
Om du p.g.a. din huvudskada inte hade några utgifter och inte heller uppsökte vård, blir det svårt att erhålla skadestånd för huvudskadan. Jag rekommenderar isåfall att du enbart riktar ditt skadeståndsanspråk mot kommunen för skadan på glasögonen. Du kan nämligen, som ovan nämnt, få reparationskostnaden ersatt.
Den stora frågan är om man kan anse att kommunen har varit vårdslös. För att kommunen ska anses ha varit vårdslös får kraven i 13 § i Transportstyrelsens vägmärkesföreskrift, där en lägre höjd än 2,1 meter kan godtas så som beskrivet ovan, inte uppfyllas av kommunen. Det är troligt att kommunen skulle argumentera för att höjden är lagenlig.
För att undvika en längre rättsprocess där du förmodligen bara skulle kunna få ersättning för reparationskostnaderna för dina glasögon, rekommenderar jag att du i första hand vänder dig till ditt försäkringsbolag (om du har tecknat en försäkring) för att få ersättning för glasögonen. Då tar försäkringsbolaget över din rätt att få kräva kommunen på ersättning.
Om du inte har en försäkring som kan ersätta dig för glasögonen, rekommenderar jag att du kontaktar kommunen och riktar ett ersättningskrav mot den. Kommunen, som säkerligen också vill undvika en process, kan välja att ersätta reparationskostnaderna för att ha saken ur världen. Detta är dock ingen garanti. Går kommunen inte med på att ersätta dig, borde du fundera noga innan du väljer att stämma kommunen. Förlorar du målet, riskerar du att behöva ersätta kommunens rättegångskostnader.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Med vänlig hälsning,
