Ersättning för ersättningsbostad vid entreprenörs fel i tjänst
I vårt barnbarns familjs brf har inträffat en stor vattenskada pga en felaktigt monterad handdukstork. Vi badrumsrenovering har entreprenören inte följt gällande branschregler och Boverkets Byggregler råd o anvisningar. Ansvarsfrågan är löst och entreprenören har lämnat i skadeanmälan till sitt ansvarsförsäkringsbolag. Hela lgh är obrukbar och rep tiden kommer vara från 4 till 6 månader. Vi har nu i tre dagar försökt hitta en lgh att hyra. Detta tycks vara omöjligt. Har familjen rätt att ta in på hotell? I vart fall tills en eventuell ersättningslägenhet kan uppenbara sig. Hur är det med övriga merkostnader, som typ mat, tvätt m.m.?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att ditt barnbarn, eller bostadsrättsföreningen, har anlitat en entreprenör för att montera en handdukstork som föranlett en stor vattenskada, och nu undrar ni vad familjen kan få ersättning för i förhållande till utgifter kring annat boende och liknande.
Jag kommer i mitt svar utgå från, precis som du skriver, att ansvarsfrågan är löst med företaget, och jag kommer huvudsakligen också utgå från att det är ditt barnbarns familj som har anlitat entreprenören och inte bostadsrättsföreningen, och då gäller i stort konsumenttjänstlagen. Jag berör även bostadsrättsföreningens ansvar i det fall denne har anlitat entreprenören.
Rätt till skadestånd från entreprenören
När ett företag utför installerar varor eller utför reparationer åt en privatperson, gäller konsumenttjänstlagen som ett minimiskydd dem emellan. Denna lag är tvingande till konsumentens fördel, och det finns många bestämmelser som inte kan avtalas bort, däribland skadeståndsrätten. Däremot kan det finnas vissa begränsningar av exempelvis skadeståndsansvar i form av friskrivningsklausulser i företagets standardavtal och liknande, så som normalersättningsklausuler, men enligt förarbetena till lagen ska detta vara i stort utan verkan, då skadeståndsreglerna är tvingande. Det kan ändå vara en idé att kontrollera dem, om avtalet står mellan entreprenören och bostadsrättsföreningen.
Annars gäller som tvingande regel att konsumenten har rätt till skadestånd för dröjsmål eller skada som entreprenören tillfogat konsumenten på grund av fel i tjänsten, om inte näringsidkaren kan visa att det har förelegat ett hinder utanför dennes kontroll som inte skäligen kunde förväntats vid avtalets ingående och som vars följd inte skäligen kunde undvikas (31§ 1-3st konsumenttjänstlagen). Denna formulering ger uttryck för ett så kallat kontrollansvar, alltså att näringsidkaren som utgångspunkt är skadeståndsansvarig för fel inom dennes kontroll. Om entreprenören inte följt branschpraxis och felet beror på detta, skulle jag säga att det är väldigt svårt för entreprenören att hävda att det förelegat sådant hinder då detta ligger inom entreprenörens kontroll. Entreprenörens egna åtgärder, brister i planering, organisation eller utförande ligger typiskt sett inom entreprenörens kontrollansvar. Utifrån din formulering på frågan låter det som att felet ligger inom entreprenörens kontroll, och således har familjen rätt till skadestånd.
Vad har de rätt till skadestånd för?
Det finns inga regler i konsumenttjänstlagen om hur skadestånd ska beräknas, utan utgångspunkten enligt allmänna avtalsrättsliga principer är att full ersättning ska utgå för skadan. Konsumenten har en tvingande rätt till ersättning för i princip all ekonomisk skada som tillfogats denne på grund av fel i tjänsten, såväl direkta som indirekta förluster och följdutgifter. Att det ibland förekommer villkor i standardavtal om normalersättningsbelopp torde vara utan verkan, om utgifterna överstiger normalersättningsbeloppet. Enligt förarbetena till lagen har konsumenten ändå rätt till full ersättning för skadan.
Familjen kan få ersättning för utgifter föranledda av den situationen som konsumenten försatts i på grund av felet eller utgifter till följd av att de inte kan använda lägenheten, exempelvis att lägenheten blir obrukbar och man måste bo någon annanstans så i ersättningsbostad eller hotell, samt resor och måltider och liknande. Familjen skulle alltså kunna ha rätt till ersättning för annat boende och liknande. Beräkningen av ersättningen görs beaktat differensen mellan kostnaderna som familjen skulle haft utan felet i förhållande till kostnaderna som de har beaktat felet, det vill säga att de troligen endast får ersättning för skillnaden mellan den vanliga boende och livskostnaden, och det som det kommer kosta dem nu. Dock betalar familjen troligtvis eventuell hyra och amortering fortfarande under denna period, utan att kunna nyttja lägenheten, vilket gör att de borde kunna få ersättning för de fulla kostnaderna för ersättningsboendet. Det är nog svårare vad gäller mat och liknande, då familjen hade ätit, tvättat och liknande oavsett var de bor, så i stället finns det möjlighet att få ersättning för mellanskillnaden. Det finns även visst utrymme enligt praxis att få ersättning för förlorad fritid och liknande, om man lagt väldigt mycket tid eller om det föranlett större besvär och olägenhet, men det är oftast svårt att driva och svårt att mäta i pengar.
Slutligen kan påtalas att familjen i viss utsträckning är skyldiga att begränsa sin skada (50a§ konsumenttjänstlagen). Det innebär att entreprenören inte är skadeståndsansvarig för sådana utgifter som familjen har som är oskäliga. Detta säger jag för att det säkert kan komma på tal i samband med hotellbokning och liknande, då entreprenören troligen kommer hävda att familjen måste bo under en viss standard eller liknande. Familjen har då ansvar att begränsa sin skada, vilket kan innebära att de inte i onödan ska vänta med vissa åtgärder som egentligen medför merkostnader, bo på oskäligt dyra hotell eller äta oskäligt dyra måltider eller liknande. Då får familjen stå den överstigande kostnaden själv.
Om bostadsrättsföreningens ansvar
Det skulle även kunna vara så att det är bostadsrättsföreningen som har anlitat entreprenören, eller att de kan ha visst ansvar, beroende på hur felet uppstått. Bostadsrättsföreningen har en skyldighet att se till så att lägenheten är i gott skick, och man kan ibland få rätt till nedsättning av årsavgiften om föreningen åsidosatt sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder för att nyttja lägenheten genom föreningens vållande (7 kap. 4§ bostadsrättslagen). Beroende på vems ansvar det är att lägenheten är obrukbar och om bostadsrättsföreningen har vållat skadorna genom vårdslöshet, kan det finnas utrymme att även få viss ersättning från dem. Föreningen har dock som utgångspunkt ingen skyldighet att kompensera för annat boende. Ni bör kontrollera vad som står i stadgarna för föreningen, då det kan framgå där hur ersättningsskyldigheten kan regleras. Om bostadsrättsföreningen har anlitat entreprenören, så borde ni också undersöka hur avtalet dem emellan ser ut avseende ansvarsfrågor och liknande.
Om de inte kommer överens
Om de inte kommer överens och det uppstår tvist kring vissa frågor, kan de se om deras kommun erbjuder konsumentvägledning, vissa kommuner gör detta. I annat fall, om de inte kommer överens i en viss fråga, kan de vända sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som gratis tittar på ärendet och ger ett rekommenderat utslag i frågan som många näringsidkare väljer att följa. Man kan även vända sig till Konsumentverket för viss vägledning. Det är i detta stadie inte att rekommendera att ta tvisten till domstol direkt. Det kan medföra mer kostnader, tid och många förlikas ändå i slutändan i domstol och då får man stå sina egna rättegångskostnader som utgångspunkt. Det är därför att rekommendera att försöka komma överens med företaget inledningsvis, men är de oresonliga finns det vägar att gå.
Sammanfattning och råd
Har entreprenören själv utfört jobbet på ett felaktigt sätt, i strid mot branschpraxis, är detta inom deras kontroll. Familjen har då rätt till ersättning för utgifter de har på grund av att de inte kan bruka lägenheten, och kan då få ersättning för ersättningsboende och liknande utgifter som de annars inte skulle ha. Full ersättning ska utgå. De har dock ett eget ansvar att begränsa skadan, och således kan det vara en idé att prata med entreprenören och tydliggöra att de kommer begära ersättning för ersättningsbostad och liknande, men att de ändå avser att försöka hålla kostnaderna nere, för att minska risken för att entreprenören försöker jämka skadeståndet med hänvisning till extravagant och onödiga utgifter. Jag rekommenderar familjen därför att kontakta entreprenören och försöka föra en kontinuerlig dialog med dem, och dokumentera vad de kommer överens om. Även om det kan finnas klausuler som inte är tillåtna i avtalsvillkoren som inskränker tvingande regler, kan det ändå vara bra att kolla avtalet och även avtalet mellan bostadsrättsföreningen och entreprenören om avtalet står mellan dem. Familjen bör spara alla kvitton och liknande underlag för utgifterna de haft, för att lättare kunna bevisa sina utgifter. I första hand rekommenderas att de försöker komma överens om förutsättningarna, men om det inte går, kan familjen prata med jurist eller kommunal konsumentvägledning, eller ansöka om bedömning hos ARN i första hand.
Beroende på hur ansvarsfördelningen ser ut, kan ni även kontrollera med bostadsrättsföreningen om det kan finnas rätt till nedsättning av årsavgiften, om de har varit vållande på något sätt. Slutligen kan man också prata med sitt försäkringsbolag, vissa ger viss ersättning i dessa situationer.
Jag hoppas att ni fått någon vägledning i era frågor! Om ni önskar vidare vägledning, hjälp att driva en eventuell tvist eller kontakt med företaget, kan kanske vår juristbyrå vara behjälplig! För att komma i kontakt med dem kan ni återkomma till mig på sara.pedersen@lawline.se , så förmedlar jag vidare kontakt.
Bästa hälsningar,
