En väktare kan göra envarsgripande och kan även dömas för olaga frihetsberövande under vissa förutsättningar

FRÅGA
Hej, undrar en sak om olaga frihetsberövande. Om t.ex en väktare misstänker att en person eventuellt olovligen tagit något från en butik utan att betala, men senare visade det sig att personen inte har gjort något kan då (4. kap 2 § BrB) vara aktuell här? Och vad krävs för att en väktare ska kunna göra ett envarsgripade, måste de vara 100 % säkra eller kan de bara tro? Tack.
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Väktares befogenheter

Väktare har på samma sätt som övriga, "vanliga", medborgare enbart rätt till s.k. envarsgripande. Förutsättningarna för att kunna göra ett envarsgripande finns reglerat i 24 kap 7 § 2 stycket rättegångsbalken (RB). Där föreskrivs "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman".

Förutsättningarna för envarsgripande

Möjligt att göra ett envarsgripande för brottet stöld/ringa stöld?

Den begår en stöld kan dömas till fängelse i högst två år, 8 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Den som begår ringa stöld, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § BrB. Det innebär att om en väktare ser ett av ovanstående brott, skulle det kunna vara aktuellt med ett envarsgripande.

Däremot så betyder formuleringen "på vilket fängelse kan följa" i 27 kap. 7 § 2 st. RB att det inte bara är den formella straffskalan ska tas i beaktning, väktaren ska även ta hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan påverka den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Det här innebär dock att det kan vara svårt för en enskild person att göra den bedömningen. Enl. vissa uttalanden i doktrin, anses att "den mest betydelsefulla frågan när det gäller envarsgripande är gränsdragningen mellan tillåten åtgärd i form av ett envarsgripande och huruvida den som griper gör sig skyldig till straffbar gärning i form av olaga frihetsberövande eller ofredande".

Misstankegraden

Det är efter envarsgripandet och när väktaren överlämnar den gripne till närmaste polisman som bedömningen görs om gripandet är berättigat eller inte. Det som sker är alltså att polismannen prövar om gripandet är befogat och ska övertas av polisen. Är det så att polismannen inte övertar gripandet ska den gripne omedelbart friges.

För gripande, enl. 24 kap 7 § 1 stycket RB krävs "sannolika skäl", det innebär att "omständigheterna ska vara sådana att vid en objektiv bedömning misstanke kommer framstå som berättigad" enl. SOU 1938:44 s.298. Annat uttryckt kan man säga att det ska åtminstone vara mer sannolikt att den misstänkte har begått brottet än att så inte är fallet. (däremot vid s.k. utredningsgripande, är det tillräckligt med skälig misstanke.).

Dvs, väktaren behöver inte vara 100% säker på sin sak, men det räcker inte med att bara "tro" någonting. Det ska någonstans anses som en berättigad misstanke.

Under vilka förutsättningar kan en väktare göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande?

Finns en del rättspraxis på området, t.ex. Göta hovrätt mål B 1395-12, där en väktare dömdes för olaga frihetsberövande för att han inte tillräckligt snabbt kontaktade polisen för att överlämna ett envarsgripande utan i stället vidtog åtgärder som gick utöver vad som är tillåtet vid ett envarsgripande.

I målet hade väktaren sett en person ta ett smycke av mindre värde från en butik. Väktaren hade därefter följt efter personen och stoppade denne när hon var påväg ut ur gallerian. Han hade därefter med våld fört den gripne till ett omklädningsrum där han hade kvar denne i ca 15 minuter. Den gripne hade försökt ta sig därifrån men inte tillåtits till detta av väktaren.

HovR menade att det var tillåtet att göra envarsgripandet i den första delen som avsåg att föra den gripne till en butiks omklädningsrum. Däremot var det inte berättigat att hålla kvar den gripne där under 15 minuter utan att kontakta polisen, väktaren dömdes således till olaga frihetsberövande.

Värt att nämna är att den gripne inte visade sig ha på sig något smycke, men detta gjorde inte att envarsgripandet i sig var otillåtet till en början, innan väktaren stängde in den gripne.

Dvs, det är inte möjligt att efter ett envarsgripande, utan att kontakta polis, låsa in den gripne eller på annat sätt ta denne i förvar. Däremot kan det vara möjligt att låta den gripne få vänta på polis t.ex. i ett kontor. Däremot om den gripne inte vill detta, är utrymmet för att förflytta den gripne från platsen relativt begränsad, om inte obefintligt (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 s.160). I sådana fall kan alltså en väktare, eller någon annan som agerar liknande vid ett envarsgripande, göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande.

Hoppas du fått svar på din fråga!

MVH

Victoria Ström
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Gripande, häktning, anhållande (265)
2021-12-04 När har polisen rätt att stoppa mig samt utföra ett utandningsprov?
2021-12-04 När får polisen söka igen personbil samt kroppsvisitera?
2021-11-30 Hur länge får man vara häktad?
2021-11-29 Vad händer om man visar upp sin kompis legitimation på en nattklubb? Kan legget beslagtas?

Alla besvarade frågor (97679)