Efterlevande makes rätt då endast särkullbarn finns

Question

Hej; Fråga om arvsrätt.
Ställde frågan tidigare, men den blev felformulerad samt fel siffror. Nytt försök.
Makarna A o B är gifta o har endast särkullebarn. Vi har ett testamente där det står att den som överlever den andre skall ärva med full förfoganderätt.
Ett räkne exempel A har på eget konto 500000 samt ena halva värdet i bostadsrätt 500000.
B har på eget konto 50 000 samt äger den andra halvan i bostadsrätten 500000.
B avlider. Kan ni med siffror visa vad A får behåll, samt vad B,s särkullebarn kan kräva.
Om testamente ej funnits, o A åberopar 12:2, hade det gjort någon skillnad för A??

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Då arvsskifte efter make sker måste först en bodelning göras för att det ska vara möjligt att fastställa den avlidnes kvarlåtenskap. I detta svar utgår jag från att tillgångarna du räknat upp utgör giftorättsgods, och således ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)).

Räkneexempel bodelning:

A: 500 000 + 500 000 = 1 000 000

B: 50 000 + 500 000 = 550 000

Tillsammans: 1 000 000 + 550 000 = 1 550 000

Vardera makes del av giftorättsgodset: 1 550 000 / 2 = 775 000

A får efter bodelningen 775 000 och B:s kvarlåtenskap är 775 000. Hur stor del av B:s 775 000 som går till A beror på hur många särkullbarn B har. Även om ett testamente finns som ger den efterlevande maken allt så har bröstarvingar rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). För att räkna ut arvslotten delas B:s kvarlåtenskap om 775 000 med antalet bröstarvingar, resultatet av detta delas sen på 2 för att räkna ut laglotten. Den summa som sen återstår går till A.

Om B endast har ett särkullbarn skulle barnets laglott således bli 775 000 / 2 = 387 500, och A skulle få de resterande 387 500.

Om B har två särkullbarn blir vardera barns laglott 775 000 / 2 = 387 500 (arvslott), 387 500 / 2 = 193 750 (laglott). A skulle då få 775 000 – (193 750 x 2) = 775 000 – 387 500 = 387 500.

Om A åberopar 12 kap. 2 § ÄktB innebär det att vid bodelningen ska vardera maken behålla sitt giftorättsgods. A skulle då få 500 000 + 500 000 = 1 000 000, medan B:s kvarlåtenskap skulle bli 50 000 + 500 000 = 550 000. I ett sådant fall skulle det vara dessa 550 000 som B:s särkullbarn antingen skulle få (dela på) om inget testamente finns, eller, om testamente finns, som B:s särkullbarn skulle ha rätt att få ut sin(a) laglott(er) från innan resten skulle gå till A.

Hoppas att det blivit tydligare nu!

ÄktB hittar du https://lagen.nu/1987:230

ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637

Med vänlig hälsning,