Efterlevande make upprättat nytt testamente i strid med fd inbördes

Question

Det gäller arv. X och Y är gifta, har inga barn. Y har sedan tidigare en dotter, Z som växer upp hos mormor. De skriver ett testamente -76. Den av oss som överlever den andra ska med full äganderätt erhålla allt. Efter vi bådas död skall lösöre samt egendom tillfalla Z. Y avlider 2010, vid arvsskiftet avstår Z sin rätt till arv. X skriver ett nytt testamente -16 då hans önskan är att hans syskon samt avlidna syskons barn ska dela på hans lösöre samt egendom. Hur tolkas detta ? Ärver Z något då nytt testamente skrivits?

Tack på förhand

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).

Vad säger lagen?

Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge, utgör dennes laglott (7 kap. 1§ ÄB). En bröstarvinge är arvlåtarens släktingar i rakt nedstigande led (dvs barn, eller barnbarn om barnen inte skulle finnas i livet osv) (2 kap. 1§ ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att få sin laglott. Om ett särkullbarn till den första avlidne maken avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken har detta särkullbarn istället rätt till sk efterarv (3 kap. 9§ ÄB). Efterarv innebär att den efterlevande maken får behålla arvingens arv med fri förfoganderätt och först när även den efterlevande maken går bort, får arvingen till den först avlidne maken ut sitt arv (3 kap.1§ ÄB).

Vad gäller angående Z:s laglott?

När Y gick bort hade Z rätt att få sin laglott (50% av Y:s kvarlåtenskap) trots vad som stod i testamentet om att X skulle få det. Men Z avstod från denna rätten till fördel för X. Även om X enligt testamentet fick resten av kvarlåtenskapen med full äganderätt, fick han Z:s andel endast med fri förfoganderätt och därför har Z rätt att få ut sitt arv efter sin mor, den dag då X går bort.

Rätten till efterarv gäller inte en viss summa, utan en viss kvot. Exempel: när Y gick bort lämnade hon efter sig 100 000 och X hade 100 000. Totalt, med både sina egna pengar och dem efter Y har X då 100 000. Z:s laglott som hon avstod ifrån är detsamma som hälften av vad Y lämnade efter sig dvs 50 000 vilket utgör 25% av vad X har totalt. Den dagen X går bort har Z inte rätt till 50 000, utan till 25% av det X lämnar efter sig.

Vad gäller angående resten av kvarlåtenskapen?

X har i enlighet med det inbördes testamentet från -76 som gällde då Y gick bort, fått övriga 75% med full äganderätt och har därför rätt att göra vad han vill med dem, inklusive att testamentera bort dem till syskon och syskonbarn. Att skriva ett nytt testamente innebär att tidigare testamente inte längre är giltigt och att det står i testamentet från -76 att Z efter bådas bortgång ska ärva allt, har inte längre någon betydelse.

Sammanfattningsvis

Eftersom 25% av vad X äger endast är hans med fri förfoganderätt, har han ingen rätt att testamentera bort dem och Z har rätt till dessa 25% som efterarv efter sin mor den dag då X går bort. Övriga 75% är däremot X:s med full äganderätt och de kommer att fördelas såsom X har bestämt genom sitt testamente.

Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,