Efterlevande make gifter om sig, efterarv bröstarvingar

Question

En maka/hustru avlider och efterlämnar make/man och tre gemensamma döttrar. I bouppteckningen finns en bostadsrätt och diverse övriga tillgångar. Tillsammans utgör de gemensamma tillgångarna 100. Bostadrätten värderas till 80. Hustruns kvarlåtenskap uppgår till 50 (inklusive 1/2 bostadsrätten). Mannen bor fortfarande kvar i bostadsrätten och ska nu fyra år senare gifta om sig. Han vill nu "göra rätt för sig" och skifta tillgångarna till de tre döttrarna innan han gifter sig på nytt. Han tänker även sälja bostadsrätten. Frågan lyder; är det möjlighet för mannen att skifta hustruns tillgångar till döttrarna innan han gifter sig på nytt och i så fall till vilket värde ska bostadsrätten tas upp, marknadsvärdet idag, dvs det den säljs för? Hur går detta till rent praktiskt, är det bara att skifta, eller måste man iakta några särskilda regler?

Answer 1

Hej,

Om jag förstår frågan korrekt rör sig om arv aktualiseras ärvdabalk (1958:637) (ÄB). Då en person avlider ska, om denne varit gift en bodelning genomföras och därefter ska arvet skiftas. Enligt 23kap 1§ 2st ÄB ska äktenskapsbalkens (1987:230) (ÄktB) regler tillämpas i fråga om bodelning, vänligen se 9kap 1-2§§, samt delar i 10 och 11kap ÄktB. 

När det sedan kommer till arvsskiftet är det den först avliden makens bröstarvingar, deras gemensamma barn, som har arvsrätt enligt 2kap 1§ ÄB, och de ärver lika lott. Laglotten är den lott som en bröstarvinge alltid har rätt till enligt 7kap 1§ ÄB och består av halva arvslotten. Arvingarna måste begära jämkning för att få ut sin laglott, vänligen se 7kap 3§ 1st 1men. ÄB. Då det finns en efterlevande make är det till denne som kvarlåtenskapen för de gemensamma barnen tillfaller med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande maken har rätt att ensam bestämma/förfoga över egendomen i fråga. Med det finns vissa begränsningar exempelvis får denne inte testamentera bort den aktuella egendomen.  Efterarvingarna, de gemensamma barnen, har alltså alltid rätt att få ut sin kvotdel efter den förste makens död i form av ett efterarv enligt 3kap 2§ ÄB.

Då det i detta fall rör sig om att den efterlevande maken går i nygifte aktualiseras 3kap 6§ ÄB. Detta betyder att efterarvet från den först avlidne maken (dvs. den f.d. makan) kommer att avskiljas från egendomen som kommer att ingå vid bodelning och arvskifte mellan den efterlevande makens dödsbo och den andra makan. Detta sker alltså innan både bodelning och arvskifte sker med anledning av den efterlevande makens bortgång. De gemensamma barnen i fråga har även om den efterlevande maken gifter sig på nytt rätt till samma kvotdel i fråga om efterarv, men de ärver först då båda föräldrarna gått bort.

Sammanfattningsvis kan sägas att barnen i fråga får ut arvet efter den först avlidne maken då båda föräldrarna gått bort. De har då rätt att begära jämkning för att få ut sin laglott enligt 7kap 3§ 1st 1men. ÄB. Till dess har den efterlevande maken fri förfoganderätt över egendomen. Deras efterarv kommer att undantas från en framtida bodelning och arvsskifte med anledning av den efterlevande makens död enligt 3kap 6§ ÄB och får på så vid sin kvotdel av efterarvet från den först avlidne maken.

Med Vänliga Hälsningar