Distansavtals uppkomst och betalningsskyldighet
om jag tagit kontakt med en online tjänst och påbörjat en tjänst men utan att skrivit under eller accepterat något avtal och inte heller betalat fakturan, måste jag betala fakturan eller kan jag avbryta denne utan att bli återbetalningsskyldig?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att kunna ge ett säkert svar på en sån här fråga måste hänsyn tas till alla omständigheter i det enskilda fallet och det blir därför svårt att säga något definitivt om din betalningsskyldighet. Avgörande är frågorna om huruvida det har ingåtts ett avtal i rättslig mening eller inte och – med förutsättning att det har ingåtts ett avtal – finns möjlighet att ångra avtalet eller få det jämkat. Jag utgår från att du har påbörjat tjänsten privat som konsument och hänvisar därför till lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DistAvtL) samt avtalslagen (AvtL). Jag kommer redogöra övergripande för de regler som ger ledning i frågorna och vad det kan få för konsekvenser. Sist i svaret hittar du en kortare sammanfattning och råd på vad du kan göra.
Har avtal ingåtts?
Som utgångspunkt har ett avtal ingåtts när två parter ger uttryck för en samstämmig vilja genom ett anbud och en accept (AvtL 1 §). Exakt hur ett anbud och en accept lämnas och hur de utformas regleras inte i lag och ett avtal kan därför uppkomma på väldigt många sätt. I princip räcker det att ett företag på en hemsida lämnar uppgifter om och erbjudande att köpa en viss tjänst och att en kund tackar ja till erbjudandet på något sätt samt godkänner köpevillkor. Det kan i princip ske genom att klicka i en ruta för godkännande av villkor eller någon annan enkel åtgärd.
Avtal om onlinetjänster sluts typiskt sätt genom att uppge kontaktinformation och genom ett tryck godkänna villkor för tjänsten som ofta finns att läsa via en länk. Det är i vissa fall inte helt enkelt att uppfatta att man faktiskt godkänner ett sådant avtal, men ett giltigt avtal kan likväl komma till stånd. Om ett distansavtal sluts på en webbplats blir en konsument bunden av en beställning som leder till betalningsskyldighet endast om betalningsskyldigheten klargjordes innan beställningen och konsumenten uttryckligen åtagit sig förpliktelsen (DistAvtL 2:9).
Avtalets giltighet måste bedömas utifrån om och hur tydligt parternas villkor och godkännande har kommit till uttryck. Om ett avtal inte har kommit till stånd, så finns inte någon plikt att betala. Har ett avtal faktiskt kommit till stånd, så måste en konsument betala den tjänst som konsumenten enligt avtalet ska få.
Ångerrätt och jämkningsmöjligheter vid avtal
Om ett avtal har ingåtts, så har konsumenter som huvudregel en ångerrätt på 14 dagar från dagen då avtalet om tjänsten sluts. Inom 14 dagar kan konsumenten kontakta motparten och meddela att hen vill göra gällande sin ångerrätt (DistAvtL 2:10 och 2:12). När en konsument gör gällande sin ångerrätt ska avtalet som utgångspunkt bortses från och parterna behöver inte längre tillhandahålla tjänster eller betala i enlighet med avtalet. Den här rätten kan dock avtalas bort vid köp av exempelvis onlinetjänster (DistAvtL 2:11) och konsumenten kan i sådana fall inte längre göra ångerrätten gällande.
Ett avtal kan jämkas eller helt lämnas utan avseende om det på något sätt är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheter när det ingicks eller omständigheter som uppkommit senare. Detta betyder att till exempel ett orimligt högt pris, otydliga avtalsvillkor eller undanhållande av viss information innan ett avtal sluts kan göra att en domstol bedömer att ett avtal inte ska anses giltigt (AvtL 36 §). Just när det gäller avtal med konsumenter på distans har näringsidkaren en långtgående skyldighet att ge tydlig information om sådant som avtalets omfattning, priser, ångerrätt m.m. Om en näringsidkare inte fullgör den här plikten och konsumenten på grund av detta ingår ett avtal som denne annars inte skulle ha ingått, så bör det finns grund för att kunna jämka eller helt bortse från avtalet och på så sätt begränsa eller bortse från betalningsskyldigheten.
Tvist om avtal, jämkning och betalning
Om du väljer att inte betala din faktura utan att vidta några andra åtgärder, så kommer du få betalningspåminnelser och förr eller senare få meddelande från kronofogden. Du ges då möjlighet att invända betalningsskyldigheten på grunden att du inte har ingått ett avtal. Detta kommer leda till en rättsprocess där du måste kunna bevisa att ett avtal inte har ingåtts. Om du inte kan visa detta kommer du bli skyldig att betala fakturan samt processkostnader och avgifter för dröjsmål.
Du kan själv väcka talan hos domstol innan det har gått så långt. Du kan då av domstol få fastställt att avtalet inte är giltigt och att du inte är betalningsskyldig. Du kan också föra talan om att ett avtal har kommit till stånd, men bör jämkas på grund av att det är oskäligt. Det här kräver dock att du driver processen i domstol. Utfallet av en sådan talan blir helt beroende på bevisläget och risken att förlora och förlora både pengar och tid på processen bör noga vägas mot intresset av att undgå betalningsansvaret.
Sammanfattning
För att ett avtal ska anses ha uppkommit måste två parter på något sätt ha gett uttryck för en gemensam viljeförklaring. Om detta inte har skett kan inte någon part bli betalningsskyldig. Ibland är avtal – särskilt avtal som sluts online – inte helt klara och det kan vara svårt att förstå avtalets omfattning. Även om ett avtal har ingåtts, så finns det i vissa fall en ångerrätt och det finns också möjlighet att få avtalet jämkat. Att vägra betala kommer till slut leda till en tvist om betalningsskyldigheten och det leder i värsta fall till höga processkostnader och kostnader för betalningsdröjsmål. Om den betalningsskyldige vill få ett avtal ogiltigförklarat eller jämkat måste hen själv gå till domstol och driva en process, vilket också kan leda till höga processkostnader och ta mycket tid. Det är alltså viktigt att väga fördelar med driva frågan och på så sätt i bästa fall slippa betalningsskyldigheten mot de risker för höga kostnader och tidsspillan som kan komma av agerandet.
Slutliga råd
Eftersom jag inte kan ta ställning till om det föreligger ett avtal eller om ett avtal skulle kunna jämkas i detta fall, så kommer jag ge dig några allmänna råd för hur du kan agera. Om det inte har gått 14 dagar sedan det eventuella avtalet ingicks, så bör du kontakta leverantören av tjänsten och uppge att du först och främst inte anser dig ha gått med på ett avtal och i andra hand vill göra gällande din ångerrätt. Även om det har gått 14 dagar eller om de skulle hävda att du har avtalat bort din ångerrätt, så råder jag dig att prata med leverantören och förklara din inställning och i vart fall begära att få säga upp avtalet, så att du inte får några fler fakturor för en fortsatt tjänst.
Om du inte når någon framgång i kontakten med leverantören, så kan du ta kontakt med konsumentverket eller konsumentrådgivningen inom din kommun. Du kan hitta information och kontaktuppgifter här. De kan dels ge svar på frågor om dina avtalsvillkor, hur avtal ingicks och hur du kan gå vidare med frågan.
Om det rör sig om en större summa kan det kännas värdefullt att lägga ner mer tid och pengar på att driva saken, vilket blir lättare att göra med mer kvalificerad juridisk hjälp. Du kan boka personlig rådgivning med Lawline här.
Om tjänsten som du påbörjat inte är legitim och du misstänker att det rör sig om någon form av bluffaktura, så är det dessutom motiverat att göra en anmälan hos polisen. Du hittar kontaktuppgifter till polisen här.
Jag hoppas att du med den här informationen och de här olika tillvägagångssätten kan gå vidare med och hitta en lösning på problemet.
Vänliga hälsningar,
