Diskriminering på grund av utseende
Hej!
Jag undrar varför inte utseende/personligt uttryck inkluderas i diskrimineringslagen? Vissa sådana saker, som exempelvis religiösa utsmyckningar och religiösa klädnader, faller under "religion eller annan trosuppfattning". Dock finns det ingenting som försvarar människor med olika typer av kroppsmodifieringar och kroppskonst i sådana situationer?
Personligen tycker jag att det är sjukt att vi i ett så välutvecklat land – åtminstone enligt oss själva, som Sverige, inte verkar likvärdigt och inkluderande också mot dem med normbrytande utseende och uttryck.
Det betyder ju väl egentligen krasst att man tillåts neka en person jobb för att denne inte är tillräckligt snygg; för att man är ful eller döms som annorlunda eller frånstötande enligt rådande ideal och norm.
Utöver säkerhetsrisker, exempelvis i fråga om piercing, ser jag inga skäl till varför arbetsgivare skulle ha rätten att behandla människor med annorlunda utseende och uttryck som en annan sorts människa. Bör det inte år 2021 finnas stöd i lagen för den som är exempelvis piercad eller tatuerad att behandlas likadant inför eller i en tjänst?
Så, varför finns det inget sådant stöd?
Eller, gör det faktiskt det – om så, vad?
Lawline svarar
Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!
Jag förstår din fråga som att du undrar om en arbetsgivare kan neka arbetssökanden på vilka grunder som helst, exempelvis att man har synliga tatueringar eller piercingar. Jag kommer i mitt svar använda mig av diskrimineringslagen (DI).
Vad säger lagen
Det är exakt som du säger, diskriminering kan endast grundas på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning. enligt 1 kap 4 DI. Det är inte diskriminerande att särbehandla någon på grund av utseende.
Dock återfinns det ett krav i 2 kap 4 § DI att arbetsgivare måste vid begäran av sökande som inte fått en viss tjänst, vid ansökningar eller befordringar, ge ut skriftlig uppgift om vilken utbildning, kompetens, yrkeserfarenhet och andra meriter som den sökande som fick tjänsten hade. Denna rätt att begära ut sådana uppgifter har även DO, enligt 4 kap 3 § DI. Den som inte rättar sig efter begäran från DO ska föreläggas med vite, enligt 4 kap 4 § DI.
Vad innebär detta
Detta innebär alltså att arbetsgivare får vägra en person anställning på grund av utseende, men att visst skydd finns att få.
Genom att arbetssökanden och DO har rätt att begära ut de meriter som de individer som fick tjänsten har, kan man jämföra dessa med de andra arbetssökanden. Om personen som inte fick tjänsten hade bättre meriter, kan denna vända sig till pressen eller skriva om detta på sociala medier. Detta medför dålig publicitet och kan resultera i negativa ekonomiska kostnader för företaget. Företaget tjänar alltså själva på att bygga sin rekrytering kring objektiva meriter.
DO kan å sin sida rikta kritik mot företaget i fråga om rekryteringen sker med andra verktyg än meriter. Om utlämnande av meriter vägras DO kan denna utfärda vite gentemot arbetsgivaren. Företagen i fråga kan även få dålig publicitet från DO och få betala vite. Detta är också något negativt för företaget, vilket återigen pekar på att företaget själva tjänar på att rekrytera enbart via meriter.
Detta innebär att lagstiftaren ändå har gett enskilda rätt att få uppgifter och därmed kunna vidta åtgärder gentemot företag om dem inte bygger rekryteringen på objektiva meriter. Detta är må hända inte ett lika välutvecklat skydd som ges i 1 kap 4 § DI men det ger incitament för företagen att själva sköta rekrytering eller tillsätta befordringar på ett objektivt sätt.
*det ska även tilläggas att rekrytera utifrån utseende kommer skada företaget själva och dem flesta med någon måtta av insiktsfullhet förstår detta. Det är därför dåligt för alla parter att rekrytera utifrån utseende.
Hoppas att det var svar på din fråga!
